Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

McDonalds mat duger inte som personalmat

En burgare med pommes frites och läsk duger inte som lunch. Det har landets högsta skattedomstol slagit fast. Domen från regeringsrätten sätter punkt för en sju år lång skatteprocess. McDonalds får nu betala cirka 10 miljoner i arbetsgivaravgifter och straffskatt.

Publicerad 31 maj 2002

Både facket och arbetsgivaren diskuterar följderna av domen. Hos McDonalds låter ekonomichefen Anders Wehtje närmast förolämpad över att landets högsta jurister har skrivit att företagets värdemeny inte är en riktig måltid.
– Vi har 400 000 besök om dagen, det borde vara svar nog, säger han.
Är inte maten ensidig som personalmat?
– Nej, vi serverar både kött, fisk, kyckling och sallad, säger Anders Wehtje.
Facket däremot vill att McDonalds anställda ska ha en omväxlande personalmat. Snabbmat kan duga som lunch då och då, men inte varje dag.
– Men vi har inte diskuterat färdigt följderna av den här domen, säger Per Persson, tredje ordförande i HRF.
De anställda slipper efterräkningar. Det blir ingen eftertaxering av nuvarande eller tidigare anställda.
Hur gör McDonalds nu?
– Vi har inte bestämt oss än, säger Anders Wethje. Antingen tar vi ut vanligt kostpris och betalar sociala avgifter, så att de anställda också får skatta för förmånen. Eller också höjer vi kostpriset och höjer även lönen för att kompensera de anställda.
Ska kostpriset höjas måste företaget dock förhandla med facket. Och det är osäkert om facket går med på höjt kostpris för något som varken domstolar eller facket anser är en fullgod måltid.

Så blev Big Mac en skatteprocess
? Vid en skatterazzia 1995 upptäckte myndigheterna att de anställda fick en värdemeny utan att förmånsbeskattas. McDonalds gjorde ett löneavdrag enligt avtalet för maten. Men mellanskillnaden upp till det som skattemyndigheten ansåg att en fri lunch var värd, togs inte upp någonstans. Den anställde betalade inte skatt och företaget betalade inte sociala avgifter för förmånen.
? Domen i regeringsrätten sätter punkt för processen, som har gått genom alla skattedomstolar. Domen är också en kompromiss. Maten anses vara värd 39 kronor, som också restauranggästen betalade. Däremot anses den inte värd 48 kronor, som vid samma tid var värdet av en fri riktig måltid.
Arbetsgivaren McDonald’s får nu betala arbetsgivaravgifter och straffavgifter.

Fakta om personalmat
Enligt avtalet har den anställda på hotell och restauranger rätt till kost på arbetsplatsen. Det ska vara ett lagat mål mat samt ett kaffemål, kaffe plus bulle eller motsvarande. För det görs ett löneavdrag på 29 kronor.
Enligt skattemyndigheten är maten värd 56 kronor. Den anställde betalar skatt och arbetsgivaren sociala avgifter på mellanskillnaden.
Beloppen ändras i takt med inflationen.

Ur Regeringsrättens dom, maj 2002
”En måltid av det slaget (snabbmat) kan inte anses utgöra vare sig lunch eller middag.”

”Det förekommer emellertid att mat av det slaget vid vissa tillfällen intas som främst lunchmåltid.”

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter arbetsmiljö

HRF och Choice vill förebygga smitta

Hur kan hotellanställda skyddas mot coronavirus i sitt arbete? Det har HRF och Nordic Choice Hotels försökt ta reda på i ett gemensamt projekt. Målet är att ta fram ett verktyg, som en checklista, som kan användas på kedjans hotell.

Publicerad 1 mars 2021 Kommentera
HRF och Choice vill förebygga smitta
Nordic Choice Hotels och HRF tar gemensamt grepp på coronarisker i arbetsmiljön. Foto: Paul Wallén/Mostphotos, Colourbox
Alejandro Quezada

I augusti förra året gick Nordic Choice-kedjan ut med att alla deras anställda med gästkontakt skulle bära munskydd för att förhindra coronasmitta. Problemet var bara att beslutet inte hade förhandlats med Hotell- och restaurangfacket.

Till slut hittade parterna en lösning – ett gemensamt projekt för riskbedömning och riskhantering kring covid-19 på hotellen.
– Vi har tillsammans med företagshälsovården i form av läkare och arbetsmiljöingenjör gått igenom hur arbetet med smittorisker ser ut på hotellen, vilka åtgärder som har gjorts och vad som behöver göras, säger Alejandro Quezada, HRF-ombudsman och regionalt skyddsombud som arbetar med projektet.

Sex Choice-hotell har genomgått en fördjupad riskbedömning. Planen är att med erfarenheterna därifrån skapa ett verktyg som sedan ska kunna användas på samtliga hotell i Nordic Choice-kedjan.
– Branschen är bra på att hitta lösningar, men det har inte funnits ett standardiserat sätt att arbeta med det här. Vi vill ge hotellen en struktur att följa, någon form av mall eller checklista. Vi som parter vill ta ett grepp på hur man kan jobba förebyggande i arbetsmiljön, säger Alejandro Quezada.

Erfarenheterna från hotellen ska diskuteras på ett möte i nästa vecka.

Nyheter VÅRT HRF

Hallå där, Anne Carlén Hellgren

Att starta nytt jobb under en pandemi är inte optimalt. Men Anne Carlén Hellgren, ny kassör i HRF:s avdelning 31 Karlstad, är taggad.

Publicerad 1 mars 2021 Kommentera
Hallå där, Anne Carlén Hellgren
Anne Carlén Hellgren. Foto: Linn Malmén
Anne Carlén Hellgren. Foto: Linn Malmén

I december tog Anne Carlén Hellgren över rodret som kassör på HRF-kontoret i Karlstad.
Vad gjorde du tidigare?
– Jag kommer från Kommunal, där jag bland annat var regionalt fackligt ombud för privatanställda. Jag har stor erfarenhet av att arbeta med små privata arbetsgivare.

Vad lockade med HRF?
– Det är snabba puckar, kortare beslutsvägar och man får vara mer allround. Jag gillar att ha många bollar i luften, och det får man verkligen här. Det är underbart!

Vad tar du med från Kommunal?
– Förmågan att värva förtroendevalda. Att organisera, att väcka intresse. Jag har jobbat jättemycket med det. Ju fler förtroendevalda, desto mer kan vi påverka.

Nyheter konkurs

Här fortsätter konkurserna att öka

Konkurserna sjunker i de flesta branscher – men inte bland restauranger. Där ökade konkurserna med 48 procent i februari, jämfört med februari 2020. Det visar statistik från UC.

Publicerad 1 mars 2021 Kommentera
Här fortsätter konkurserna att öka
Förra året var ett krisår i restaurangbranschen. Nu verkar det som att konkurserna fortsätter att öka även i år. Foto: Colourbox
Richard Damberg. Foto: UC

Under krisåret 2020 gick nästan 700 svenska restauranger i konkurs, runt 200 fler än året innan. Och ännu har ökningen inte stannat upp, visar ny konkursstatistik.

– Restaurangbranschen är den enda branschen där konkurserna ökar jämfört med februari 2020, från 29 till 43. Det lär tyvärr inte blir bättre när kaféer och restauranger från och med i dag omfattas av nya, hårdare restriktioner, säger Richard Damberg, ekonom på kreditupplysningsföretaget UC.

Statistiken visar att konkurserna i landet sjönk med nästan 20 procent i februari, jämfört med samma månad 2020. Men restaurangbranschen går mot strömmen. Där steg i stället konkurserna med 48 procent.

Hittills i år har 102 restaurangföretag satts i konkurs. Det är en ökning med 26 procent jämfört med samma period förra året.

– De branscher som har drabbats hårdast av pandemin kommer att ha det fortsatt tufft ett tag till, men när väl vaccineringarna kommer i gång står hushållen redo att spendera pengar på restaurang, nöjen och upplevelser. I de branscherna är det relativt lätt att återanställa personal och startsträckan blir kort, säger Richard Damberg.

Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här