Nyheter las

HRF: ”Risk för a- och b-lag på arbetsmarknaden”

Lättare att säga upp för arbetsgivare och bättre möjligheter till omställning för anställda. Det är huvuddragen i de föreslagna förändringarna i arbetsrätten som presenterades i går. HRF ser en del bra saker men också problem.

Publicerad 8 juni 2021
HRF: ”Risk för a- och b-lag på arbetsmarknaden”
Malin Ackholt hoppas att de kommande förhandlingarna mellan LO och Svenskt Näringsliv kan lösa en del problem med de föreslagna förändringarna i arbetsrätten. Foto: Colourbox, Peter Jönsson

I går presenterade regeringen och samarbetspartierna slutligen förslaget till förändringar i arbetsrätten.
– Jag är stolt över att presentera den största reformen på svensk arbetsmarknad i modern tid, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark under presskonferensen.

Flera av förslagen syftar till att göra det lättare för arbetsgivare att säga upp. Bland annat föreslås att tre personer ska kunna undantas turordningslistan vid uppsägning. I dag finns möjlighet att undanta två personer på företag med högst tio anställda.

Ett annat förslag är att saklig grund för uppsägning ändras till sakliga skäl. Sakliga skäl kan vara till exempel ordervägran, samarbetssvårigheter, olovlig frånvaro eller bristande prestation. När en anställd brutit mot anställningsavtalet på ett allvarligt sätt ska det heller varken göras någon vägning mot den anställdes personliga intresse av att behålla anställningen eller någon prognos över hur den anställde kan tänkas bete sig i framtiden, föreslår utredningarna.

Jag är stolt över att presentera den största reformen på svensk arbetsmarknad i modern tid. Eva Nordmark, arbetsmarknadsminister

Dessutom föreslås att en anställning ska upphöra vid uppsägningstidens slut, även om ett fackförbund har ogiltigförklarat den. Det innebär att arbetsgivaren inte behöver betala lön under tiden som en tvist om uppsägningen pågår. Samtidigt föreslås högre skadestånd för felaktiga uppsägningar och avsked.
– Det ska bli billigare och lättare att göra rätt, och dyrare och svårare att göra fel, sade Martin Ådahl, Centerpartiets talesperson när förslagen presenterades.

Resultat av Januariavtalet

Bakgrunden till förslagen är det så kallade Januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet, där ett av kraven var ett mer flexibelt anställningsskydd.

Arbetsmarknadens parter försökte, på regeringens uppdrag, tillsammans utforma förändringarna, men lyckades inte enas.

Till slut tecknades en överenskommelse mellan Svenskt Näringsliv och PTK, som även LO-förbunden Kommunal och IF Metall anslöt sig till. I denna ställs krav på förändringar av såväl lagen om anställningsskydd, las, som krav på politiska förändringar och satsningar från statens sida. Ytterligare en del handlar om saker som regleras i avtal mellan parterna.

Nyligen begärde LO nya förhandlingar med Svenskt Näringsliv.

Mer om förslaget finns att läsa här.

Men det finns också förslag som ska öka tryggheten för anställda. Heltid blir norm, den som hyvlas har rätt till omställningstid och allmän visstid byts ut mot särskild visstid som snabbare ska ge rätt till tillsvidareanställning. Det ska också införas ett nytt offentligt stöd för omställning för anställda som inte omfattas av kollektivavtal, liksom möjlighet till studiestöd i upp till 44 veckor för den som vill byta bana.

Förslagen bygger på den överenskommelse om nytt huvudavtal som Svenskt Näringsliv, PTK, IF Metall och Kommunal gjorde i slutet av förra året. Därför var det få överraskningar i det som presenterades i går, säger Malin Ackholt, förbundsordförande för Hotell- och restaurangfacket.
– Det ligger helt i linje med den överenskommelsen. Vad jag uppfattar som en nyhet är att staten nu ska utreda förutsättningarna för en kollektivavtalsreglerad arbetslöshetsförsäkring. Det är en del som har varit viktig för LO-förbunden.

Då skulle det skapa ett a-lag och ett b-lag på svensk arbetsmarknad. Malin Ackholt, ordförande HRF

Malin Ackholt ser en del saker som är bra ur HRF-medlemmarnas perspektiv, så som möjlighet till snabbare tillsvidareanställning för tidsbegränsat anställda.
– Frågan är om det är tillräckligt bra. Vi hade hellre sett fylligare skrivningar kring tidsbegränsade anställningar.

Hon tycker också att det hade behövts tydligare skrivningar på flera områden.
– I nuläget finns en del oklarheter. Det är därför LO begärt förhandling med Svenskt Näringsliv, med avsikt att lösa dessa problem.

Malin Ackholt är hoppfull om att parterna ska kunna komma överens.
– Jag har stora ambitioner att vi lyckas hitta en bra lösning i de kommande förhandlingarna om trygghet och omställning. Det kan inte vara så att vi inte löser det. Då skulle det skapa ett a-lag och ett b-lag på svensk arbetsmarknad. Det är helt orimligt.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 30 juni nästa år. Förslagen ska nu ut på remiss.

Nyheter UTBILDNING

Lättare komma vidare efter yrkesprogram

Det ska bli lättare att läsa in behörighet till högskola på yrkesprogrammen, föreslår regeringen. Äntligen, säger Pim van Dorpel, vice ordförande för Hotell- och restaurangfacket.

Publicerad 16 september 2021 Kommentera
Lättare komma vidare efter yrkesprogram
Högskolebehörighet kan göra att fler söker till yrkesprogram. Foto: Colourbox

Allt färre söker till yrkesförberedande program. Nu vill regeringen öka intresset genom att göra det lättare att komma vidare till högskola efter utbildningen. Alla ska vara garanterade att kunna läsa in de kurser som krävs för grundläggande behörighet till högre utbildningar.

– Äntligen har man fattat ett helt nödvändigt beslut om att ge full högskolebehörighet, säger Pim van Dorpel, vice ordförande för HRF.

Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Regeringen vill avsätta 59 miljoner med början år 2024, och sedan stegvis öka kompensationen till kommunerna, för att dessa ska kunna se till så att yrkesprogrammen kan utvidga sin verksamhet.

Även i dag ska det gå att läsa kurser som ger behörighet, men de ingår inte automatiskt i programinnehållet.

– Det har i praktiken varit praktiskt omöjligt på många håll. Den som vill läsa extra har fått göra det på tider som inte fungerar, säger Pim van Dorpel.

Om förslaget går igenom kommer det att leda till att fler söker till program som hotell- och turism eller restaurang- och livsmedel, tror han.

– Jag hoppas att många föräldrar låter sina barn söka till utbildningarna. Nu vet vi att det finns de som avråder eftersom det ses som svårt att komma vidare till högre utbildningar. Men i slutänden är det förstås också avgörande hur attraktiv en bransch är.

Nyheter arbetsmarknad

Rekordmånga vill anställa i branschen

Rekordmånga hotell- och restaurangarbetsgivare tror att de kommer att behöva anställa i höst. Det visar en undersökning från Manpower Group.

Publicerad 16 september 2021 Kommentera
Rekordmånga vill anställa i branschen
Det kommer att behövas många nya anställda i branschen under hösten, visar undersökningen. Foto: Mostphotos

I takt med att samhället öppnar upp igen ökar företagens framtidshopp. I Manpower Groups Arbetsmarknadsbarometer tror nu rekordmånga svenska arbetsgivare att de kommer att behöva anställa under det sista kvartalet i år.

Allra mest positiva är arbetsgivarna i hotell- och restaurangbranschen, med den starkaste sysselsättningstrenden av alla. Branscharbetsgivarnas prognos för anställningstakten i höst är den högsta sedan 2003, då Manpower Group började med undersökningen.

– Utmaningen för arbetsgivarna i hotell- och restaurangbranschen är nu att få tag på personal med rätt kompetens och erfarenhet. En del av de som förlorade jobbet efter pandemin har nu gått vidare till andra yrken eller studier, vilket gör det svårt att möta det skriande behovet av arbetskraft, säger Mikael Jansson, vd för Manpower Group.

Den positiva prognosen gäller företag i alla storlekar, och framför allt i storstadsregionerna. Läs hela prognosen här.

Ur temat Otrygga jobb
Nyheter forskning

”Trygghet har blivit en klassfråga”

Antalet osäkert anställda ökar i Sverige. Effekterna av detta är stora, både för individen och samhället. Det menar Johan Alfonsson, forskare i sociologi på Göteborgs universitet, som skrivit en avhandling om tillvaron och villkoren för behovsanställda.

Publicerad 9 september 2021 Kommentera
”Trygghet har blivit en klassfråga”
De mest osäkert anställda, de som blir inringda eller har så kallade sms-anställningar, har ofta en väldigt svår situation. Det menar forskaren Johan Alfonsson. Foto: Juan Jimenez/Mostphotos
Johan Alfonsson. Foto: Axel Kronholm

– För dem med den mest otrygga anställningen, som blir inringda på morgonen eller måste slåss om tiderna, skapar det stora problem i livet. De kan inte planera sitt sociala liv, de vet inte om de kan betala sina räkningar. De känner inte heller andra anställda på arbetsplatserna eller vet hur arbetet ska utföras där, vilket riskerar göra dem utanför eller utstötta. Det är en väldigt utsatt situation.

Vilka är det som har de osäkra anställningarna?
– I antal är det flest inom omsorgssektorn. I andel av de anställda är det störst inom hotell- och restaurangbranschen. Där har nästan hälften en tillfällig anställning. Det som generellt sticker ut är klasstillhörighet. 80 procent av de behovsanställda är arbetarklass. En majoritet är under 30, men många är äldre än så också. Utrikesfödda, framför allt utanför Europa, har större risk att ha den här typen av anställning.

Vad får det för konsekvenser?
– Det skapar en situation där ojämlikheten ökar väldigt mycket i samhället. Skillnaderna mellan klassgrupperna har ökat, klassklyftorna ökar. Nu är det inte bara det ekonomiska som skiljer, utan även när det gäller trygghet.

Fakta: Om avhandlingen

Avhandlingen ”Alienation och Arbete. Unga behovsanställdas villkor i den flexibla kapitalismen” utsågs nyligen till årets bästa avhandling inom arbetsliv och arbetsmiljö av Arbetsmiljöhögskolan. Den bygger bland annat på djupintervjuer med 17 behovsanställda.

Hur hamnade vi i den här situationen?
– Det är två övergripande orsaker. Den ena är att lagen om anställningsskydd drastiskt förändrats sedan 90-talet, till exempel när allmän visstid infördes. Den andra är skyddet för arbetslösa som successivt har försämrats. Ersättningen från a-kassan har försämrats, och pressen att söka alla typer av jobb har ökat. Det gör att fler är pressade att ta vilket jobb som helst, vilket ökar utbudet på sådan här arbetskraft. Samtidigt som arbetsgivarsidan strävar efter att öka sin flexibilitet och efterfrågar tillfällig arbetskraft.

Vad ser du för lösningar?
– Man får gå tillbaka till orsakerna. Begränsa när tillfälliga anställningar kan användas, förbättra skyddet för de arbetslösa. Det skulle minska möjligheten att anställa tillfälligt och minska utbudet på den typen av arbetskraft. Norge är ett bra exempel, där har man en betydligt mindre andel tillfälligt anställda.

Fråga om jobbet.
107
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här