Nyheter snabbspåret

HRF och Visita kritiserar Arbetsförmedlingen för ”fiasko”

Arbetsförmedlingen har gjort en dålig insats i arbetet med snabbspåret för nyanlända kockar. Det tycker HRF och Visita som beskriver insatsen som ett fiasko i ett brev till arbetsmarknadsministern.

Publicerad 17 maj 2017
HRF och Visita kritiserar Arbetsförmedlingen för ”fiasko”
Taawen Barakat, kock från Egypten, ska få sina kunskaper validerade av yrkesbedömarna Mohamad Elhage och Jörgen Gabrielson. Foto: Lars Lanhed

När snabbspåret för kockar startade i början av 2016 välkomnades det av både Hotell- och restaurangfacket och Visita. Flera företagare bekostade utbildning av yrkesbedömare för att kunna ta emot kockarna. Men hittills har bedömarna inte haft mycket att göra.
– Arbetsförmedlingen lyckas inte hitta kandidater, trots att vi vet att det finns kockar både bland nyanlända och andra arbetslösa, säger Marina Nilsson, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.

Snabbspåret för kockar

  • Det första av flera snabbspår som skapades för att få in nyanlända med yrkeserfarenhet på arbetsmarknaden.
  • Enligt Arbetsförmedlingens prognos inför starten skulle 300 kockar om året vara aktuella.
  • Hittills har 182 personer gått in i valideringsprocessen, det vill säga påbörjat första fasen i snabbspåret.
  • I dag har cirka 100 kockar validerats inom ramen för snabbspåret.
  • Arbetsförmedlingen vill inte lämna ut siffror på hur många som fått jobb till Hotellrevyn.Källor: UHR, Arbetsförmedlingen

HRF och Visita har vid flera tillfällen påtalat sitt missnöje med att Arbetsförmedlingen inte lyckas få fram kockar till snabbspåret. Vid årsskiftet kallade arbetsmarknadsdepartementet till ett möte med parterna och Arbetsförmedlingen lovade förbättringar. Tre månader senare hade HRF och Visita tröttnat och skrev ett brev till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Kritiken i brevet är skarp, bland annat skriver man att ”Arbetsförmedlingens oförmåga att anvisa validander är slående och den enskilda orsaken till detta fiasko”.

– Vi som parter tar ansvar och vill se till att människor får arbete, men Arbetsförmedlingen har inte klarat sitt uppdrag. Att de inte kan få fram 300 personer om året är inget annat än ett fiasko, säger HRF:s ordförande Malin Ackholt.

På Arbetsförmedlingen håller man inte med om att myndighetens insats är ett fiasko.
– Vi har full förståelse för frustrationen. Men det är inte okomplicerat att identifiera kockar bland de nyanlända. Vissa som är kodade som kockar i våra system skulle egentligen inte vara det, bland annat för att kartläggningen av kompetenser sker med tolk och en del förloras i översättningen, säger Alexandra Sjöberg, utvecklingsansvarig för snabbspåren på Arbetsförmedlingen.

Hon säger att myndigheten ursprungligen var för optimistisk i bedömningen av hur många kockar som var aktuella för snabbspåret. Ett annat problem är att det sedan i november bara har gått att validera kockar på tre orter.
– Det är en flaskhals. Men nu görs en ny upphandling, som snart ska vara klar, säger Alexandra Sjöberg, som tror att man ska ha fått upp takten i snabbspåret efter sommaren.

Ett av de företag som har tagit emot kockar i snabbspåret är Go Skolmat i Göteborg. Kocken Jörgen Gabrielson och kollegan Mohamad Elhage utbildade sig till yrkesbedömare för ungefär ett år sedan.
– Vi gick in i detta med validering för att vi brinner för ensamkommande och andra nyanlända, säger Jörgen Gabrielson.

Kocken Jörgen Gabrielson. Foto: Lars Lanhed

Go Skolmat lagar och levererar skolmat till 19 skolor i Göteborgsområdet. Dessutom driver de en lunchrestaurang. Hittills har de tagit emot fyra personer i snabbspåret.
– Men vi hade kunnat ta emot 40! Vi har aldrig mer än en åt gången. Jag tar hand om allt byråkratiskt och administrativt medan Mohamad står för det praktiska. Han talar arabiska och det underlättar. Alla som vi tagit emot skulle kunna gå vidare i branschen, under förutsättning att de lär sig bättre svenska, säger Jörgen Gabrielson.

Han är lite besviken över att de inte har fått ta emot fler. På Go Skolmat arbetar flera nationaliteter, vilket är en fördel när man ska jobba med snabbspåret, anser han.
– Då funkar valideringen bäst. Det handlar om att vi bidrar med olika språk, kultur och tradition – kockar jobbar på lite olika sätt i olika länder, säger Jörgen Gabrielson.

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Nyheter

Sommartempo på Hotellrevyn

Nu växlar Hotellrevyn ner tempot några veckor, men vi är tillbaka igen i början av augusti med nya nyheter och reportage. Trevlig sommar alla läsare!

Publicerad 5 juli 2019 Kommentera
Sommartempo på Hotellrevyn
Redaktionen (ej i bild) samlar krafterna och är snart tillbaka. Foto: Istockphoto
Nyheter ARBETSMILJÖ

Allianceplus får kritik för arbetsmiljön

Kränkande särbehandling, stress och dålig ergonomi. Det kunde HRF se hos Allianceplus. Nu har bolaget drygt två månader på sig att identifiera, åtgärda och förebygga risker i arbetsmiljön.

Publicerad 5 juli 2019 Kommentera
Allianceplus får kritik för arbetsmiljön
Städföretaget Allianceplus. Foto: Hotellrevyn

Efter larm från Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud Alaettin Aycicek gjorde Arbetsmiljöverket i slutet av maj ett besök hos Allianceplus i Solna. Bolaget levererar städning, catering och andra tjänster till bland annat hotell. Arbetsmiljöverket påtalade en rad brister inom framför allt housekeeping på ett av hotellen. Nu har Allianceplus till den sista september på sig att upprätta riskbedömningar och handlingsplaner.

– När det gäller till exempel arbetsbelastningen tas ingen hänsyn till att olika rum tar olika lång tid att städa. Man ska klara tre rum per timme. Hinner man inte så städar man klart efter man stämplat ut. Många av våra medlemmar gör så för att de inte har permanent uppehållstillstånd och inte vågar riskera jobbet, säger Alaettin Aycicek.

Det är inget som Dalia Ramzi, vd på Allianceplus, känner igen.

– Det går helt emot våra regler och ramverk. Vi arbetar aktivt med hur vi säkerställer att våra medarbetare får rätt förutsättningar att göra ett bra arbete. Hinner man inte med det som förväntas av en på sin arbetsdag så ska detta alltid lyftas upp till chefen som sedan ansvarar för att se över arbetsfördelningen.

På Allianceplus hemsida kan man läsa att bolaget ”ingår partnerskap med kunder som är måna om kvalitet och om att skapa bästa möjliga arbetsmiljö för sina medarbetare”.

– Arbetsmiljön är ett väldigt viktigt fokusområde för oss. Vi har årligen utbildningar i arbetsmiljö och arbetsrätt för våra chefer. Eftersom majoriteten av våra medarbetare är ute och arbetar i våra kunders lokaler är det också extremt viktigt att vi har ett tätt samarbete med våra kunder när det gäller arbetsmiljö. Arbetsmiljöverket har begärt att få in en handlingsplan för både åtgärdande och förebyggande arbete senast den sista september och den arbetar vi med just nu, säger Dalia Ramzi.

Fokus KARRIÄR

Så vill HRF öka möjligheten att utvecklas

Besöksnäringen ses sällan som en bransch där man gör karriär. Det vill Hotell- och restaurangfacket ändra på.

Publicerad 1 juli 2019
Så vill HRF öka möjligheten att utvecklas
Källa: BFUF:s rapport »Karriär i besöksnäringen«

Det finns generellt få chefer i vår näring. I stället lägger man på våra medlemmar mycket ansvar, utan chefsbefogenheter. Och vi ställer ofta upp, säger Pim van Dorpel, HRF:s vice ordförande.

Snart lanseras Branschkoden, framtagen i samarbete mellan HRF och Visita, där man stärker gott arbetsgivarskap. En del i det är att se potentialen i de anställda. Det kan ge fler chans att utvecklas, tror Pim van Dorpel.

Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

En rapport från BFUF visar samtidigt att många prioriterar annat. Det kan vara längtan efter en rik fritid som gjort att man valt besöksnäringen, och de som ändå vill klättra byter sektor.

– Vi har ett glastak i kompetenstrappan kan man säga. Det är alldeles för lågt betalt även som chef. Många anser inte att det är värt att ta på sig extrauppgifter inom administration och ekonomi för den blygsamma löneökningen det innebär. Sedan har vi ett samhälle som inte är anpassat för vår näring. Alla kommuner tillhandahåller till exempel inte nattis, säger Pim van Dorpel.

Man får inte in nya kunskaper som kan leda till utvecklingSusanna Heldt Cassel

Susanna Heldt Cassel, en av forskarna bakom BFUF-rapporten, menar att branschens syn på utbildning skiljer sig från andra sektorer.

– Det är ganska tydligt att det inte är formell utbildning som räknas om man vill göra karriär i besöksnäringen. Det är på sätt och vis ett problem. Man får inte in nya kunskaper som kan leda till utveckling och innovationer.

Få chefsjobb

Andel som har ledande position/hög utbildning i olika sektorer.

  • Restaurang: 10 %
  • Handel: 10 %
  • Hotell: 11 %
  • Tillverkning/bygg: 15 %
  • Turism/resor: 24 %
  • Offentlig verksamhet: 51 %
  • Hälsa/sjukvård: 58 %

Källa: BFUF:s rapport »Karriär i besöksnäringen«

Pim van Dorpel anser också att det behövs en ny syn på utveckling och utbildning. Och det är framför allt arbetsgivarna som kan bli bättre på att visa vilka vägar man kan gå för att utvecklas inom branschen.

– De borde jobba mer agilt, med utveckling och utbildning hela livet. Och se till att det går att göra lönekarriär inom branschen. Man måste kunna få betalt för yrkesskicklighet. Som det är nu stannar löneutvecklingen vid 30. Där har arbetsgivarna haft ett kortsiktigt tänk som innebär att alla är utbytbara. Det tar tid att förändra, men det är på gång, säger Pim van Dorpel.

Fråga om jobbet.
76
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här