Nyheter snabbspåret

HRF och Visita kritiserar Arbetsförmedlingen för ”fiasko”

Arbetsförmedlingen har gjort en dålig insats i arbetet med snabbspåret för nyanlända kockar. Det tycker HRF och Visita som beskriver insatsen som ett fiasko i ett brev till arbetsmarknadsministern.

Publicerad 17 maj 2017
HRF och Visita kritiserar Arbetsförmedlingen för ”fiasko”
Taawen Barakat, kock från Egypten, ska få sina kunskaper validerade av yrkesbedömarna Mohamad Elhage och Jörgen Gabrielson. Foto: Lars Lanhed

När snabbspåret för kockar startade i början av 2016 välkomnades det av både Hotell- och restaurangfacket och Visita. Flera företagare bekostade utbildning av yrkesbedömare för att kunna ta emot kockarna. Men hittills har bedömarna inte haft mycket att göra.
– Arbetsförmedlingen lyckas inte hitta kandidater, trots att vi vet att det finns kockar både bland nyanlända och andra arbetslösa, säger Marina Nilsson, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.

Snabbspåret för kockar

  • Det första av flera snabbspår som skapades för att få in nyanlända med yrkeserfarenhet på arbetsmarknaden.
  • Enligt Arbetsförmedlingens prognos inför starten skulle 300 kockar om året vara aktuella.
  • Hittills har 182 personer gått in i valideringsprocessen, det vill säga påbörjat första fasen i snabbspåret.
  • I dag har cirka 100 kockar validerats inom ramen för snabbspåret.
  • Arbetsförmedlingen vill inte lämna ut siffror på hur många som fått jobb till Hotellrevyn.Källor: UHR, Arbetsförmedlingen

HRF och Visita har vid flera tillfällen påtalat sitt missnöje med att Arbetsförmedlingen inte lyckas få fram kockar till snabbspåret. Vid årsskiftet kallade arbetsmarknadsdepartementet till ett möte med parterna och Arbetsförmedlingen lovade förbättringar. Tre månader senare hade HRF och Visita tröttnat och skrev ett brev till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Kritiken i brevet är skarp, bland annat skriver man att ”Arbetsförmedlingens oförmåga att anvisa validander är slående och den enskilda orsaken till detta fiasko”.

– Vi som parter tar ansvar och vill se till att människor får arbete, men Arbetsförmedlingen har inte klarat sitt uppdrag. Att de inte kan få fram 300 personer om året är inget annat än ett fiasko, säger HRF:s ordförande Malin Ackholt.

På Arbetsförmedlingen håller man inte med om att myndighetens insats är ett fiasko.
– Vi har full förståelse för frustrationen. Men det är inte okomplicerat att identifiera kockar bland de nyanlända. Vissa som är kodade som kockar i våra system skulle egentligen inte vara det, bland annat för att kartläggningen av kompetenser sker med tolk och en del förloras i översättningen, säger Alexandra Sjöberg, utvecklingsansvarig för snabbspåren på Arbetsförmedlingen.

Hon säger att myndigheten ursprungligen var för optimistisk i bedömningen av hur många kockar som var aktuella för snabbspåret. Ett annat problem är att det sedan i november bara har gått att validera kockar på tre orter.
– Det är en flaskhals. Men nu görs en ny upphandling, som snart ska vara klar, säger Alexandra Sjöberg, som tror att man ska ha fått upp takten i snabbspåret efter sommaren.

Ett av de företag som har tagit emot kockar i snabbspåret är Go Skolmat i Göteborg. Kocken Jörgen Gabrielson och kollegan Mohamad Elhage utbildade sig till yrkesbedömare för ungefär ett år sedan.
– Vi gick in i detta med validering för att vi brinner för ensamkommande och andra nyanlända, säger Jörgen Gabrielson.

Kocken Jörgen Gabrielson. Foto: Lars Lanhed

Go Skolmat lagar och levererar skolmat till 19 skolor i Göteborgsområdet. Dessutom driver de en lunchrestaurang. Hittills har de tagit emot fyra personer i snabbspåret.
– Men vi hade kunnat ta emot 40! Vi har aldrig mer än en åt gången. Jag tar hand om allt byråkratiskt och administrativt medan Mohamad står för det praktiska. Han talar arabiska och det underlättar. Alla som vi tagit emot skulle kunna gå vidare i branschen, under förutsättning att de lär sig bättre svenska, säger Jörgen Gabrielson.

Han är lite besviken över att de inte har fått ta emot fler. På Go Skolmat arbetar flera nationaliteter, vilket är en fördel när man ska jobba med snabbspåret, anser han.
– Då funkar valideringen bäst. Det handlar om att vi bidrar med olika språk, kultur och tradition – kockar jobbar på lite olika sätt i olika länder, säger Jörgen Gabrielson.

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Nyheter Kollektivavtal

Stjärnkrogar saknar kollektivavtal

Restaurang Frantzén fick i går sin tredje Michelinstjärna. Men restaurangen saknar kollektivavtal. – Det är skamligt, säger HRF:s avtalssekreterare Per Persson.

Publicerad 20 februari 2018 5 kommentarer
Stjärnkrogar saknar kollektivavtal
Restaurang Frantzén är den första svenska restaurangen som fått tre Michelinstjärnor. Men restaurangen saknar liksom flera andra stjärnkrogar kollektivavtal.

Sverige fick i går sin första trestjärniga restaurang. En historisk dag tycker många. Men Restaurang Frantzén som grundats av krögaren Björn Frantzén saknar kollektivavtal. Det är något som upprör Hotell- och restaurangfackets avtalssekreterare Per Persson.
–Det är högst anmärkningsvärt. En restaurang som ligger i toppskiktet men som inte vill ta ansvar för sin personal eller för branschen i stort. Om inte ens de främsta restaurangerna kan ta ansvar sänder det ut signalerna att det råder djungelns lag i restaurangbranschen, säger Per Persson. 

Stjärnrestauranger som saknar kollektivavtal

Tre stjärnor:
Frantzén, Stockholm

Två stjärnor:
Vollmers, Malmö

En stjärna:
Sav, Malmö
Sushi Sho, Stockholm
Volt, Stockholm

Totalt har nu Sveriges restauranger 32 Michelinstjärnor. Men Hotellrevyns genomgång visar att flera av stjärnrestaurangerna saknar kollektivavtal.
–Tankarna snurrar kring varför de här toppkrogarna inte vill teckna avtal. Det kan vara så att de inte vill betala avtalsenliga löner. Jag vet kockar som fått jobb på stjärnkrogar och velat ha avtalsenlig lön men fått höra att vinsten för dem är att de får jobba på en så fin restaurang,  säger Per Persson.

Stjärnrestauranger med kollektivavtal

Två stjärnor:
Daniel Berlin, Skåne-Tranås
Oaxen Krog, Stockholm
Fäviken Magasinet, Järpen

En stjärna: 
Mathias Dahlgren Matbaren, Stockholm
Aloë, Stockholm
Agrikultur, Stockholm
Imouto, Stockholm
Gastrologik, Stockholm
Operakällaren, Stockholm
Ekstedt, Stockholm
Bloom in the Park, Malmö
Sture, Malmö
Bhoga, Göteborg
Thörnströms Kök, Göteborg
28+, Göteborg
Koka, Göteborg
SK Mat & Människor, Göteborg
Upper House, Göteborg
Hotell Borgholm, Öland
PM & Vänner, Växjö
Esperanto, Stockholm

Tidigare drev Björn Frantzén lyxkrogen Frantzén/Lindeberg som inte heller hade kollektivavtal. Jenny Bengtsson som då var ordförande för HRF:s sektion Stockholm-Gotland uppmärksammade detta på Twitter. Hon fick då svaret från Björn Frantzén att ”Nej, vi har inte råd.” Hotellrevyn har utan framgång sökt Björn Frantzén för en kommentar.

Nyheter arbetskraftsmigration

Han nekas papper för uppehållstillstånd

Sadat Chowdhury har arbetstillstånd och fast jobb på McDonald’s. Nu ska han söka permanent uppehållstillstånd, men arbetsgivaren vägrar fortfarande att lämna de uppgifter som Migrationsverket kräver.

Publicerad 20 februari 2018 Kommentera
Han nekas papper för uppehållstillstånd
Sadat Chowdhury. Foto: Elis Hoffman

I somras berättade Hotellrevyn om restaurangbiträdet Sadat Chowdhury från Bangladesh som jobbat på McDonald’s i Stockholm sedan 2010. De senaste fyra åren har han varit tillsvidareanställd. Trots det ville inte företaget Tornado AB, som driver restaurangen där han jobbar, ge honom det underlag som Migrationsverket kräver.
– Jag fick förlängt arbetstillstånd ändå, jag tror att det var för att facket hjälpte mig med ett brev. Nu ska jag söka permanent uppehållstillstånd. Jag har bett min arbetsgivare att de ska fylla i det som Migrationsverket vill ha, men de har sagt att de inte vill, säger Sadat Chowdhury.

Det som krävs är ett så kallat anställningserbjudande. Det behövs trots att han har anställningsbevis som styrker att han är tillsvidareanställd sedan flera år.
– Jag har samma jobb som jag haft hela tiden. Och jag har fått förlängt tidigare, så varför skulle de inte ge mig uppehållstillstånd nu, undrar Sadat.

För att få hjälp har han vänt sig till Hotell- och restaurangfackets Stockholmsavdelning igen. Ombudsmannen Cecilia Creutz förklarar att det är svårt för HRF att hjälpa till i migrationsärendena. De avgör från fall till fall om det finns något de kan göra utöver rådgivning.

Jag kan inte tolka det på annat sätt än att det är ett sätt att kringgå lagen om anställningsskydd.Cecilia Creutz, HRF-ombudsman

– Det här fallet är tragiskt, tycker jag. Han har en fast anställning, men ändå vill inte arbetsgivaren ge honom anställningserbjudandet han behöver. Jag kan inte tolka det på annat sätt än att det är ett sätt att kringgå lagen om anställningsskydd, så att de kan bli av med honom, säger hon.

Joakim Nordin är Sadats chef och store manager på restaurangen. Det är han som sagt att de inte tänker hjälpa honom med uppgifterna till Migrationsverket. Men han vill inte förklara varför. När Hotellrevyn söker honom för en intervju svarar han via mejl: ”Jag vill inte bli intervjuad i frågan. Hoppas du har en bra dag!”

För Sadat börjar tiden rinna ut. Senast den 15 mars måste han ha gjort sin ansökan om permanent uppehållstillstånd. Även den här gången fäster han sitt hopp till att det ska räcka med bevis på anställningen och ett brev från HRF som förklarar situationen.
– Om jag inte får uppehållstillstånd så vet jag inte vad jag ska göra. Jag måste väl åka tillbaka till Bangladesh, men jag har varit i Sverige så länge. Jag har barn som går på dagis, och det skulle vara väldigt svårt att återvända. Det här är så frustrerande.

Ur temat Kongress 2018
Nyheter kongress 2018

Nya kandidater till HRF:s ledning

Nu har alla Hotell- och restaurangfackets lokalavdelningar nominerat sina kandidater till ny ledning för förbundet. Den nya ledningen utses på HRF:s kommande kongress.

Publicerad 19 februari 2018 Kommentera
Nya kandidater till HRF:s ledning
HRF:s kongress i Visby 2014, då nuvarande ledningen valdes. Foto: Stig Hammarstedt

När HRF har kongress den 1 – 4 juni i år ska det väljas en ny ledning. Pelle Brandt, ombudsman i avdelning Karlstad, sitter i valberedningen.
– Vi har fått in nomineringar från samtliga åtta avdelningar, som vi nu ska gå igenom. De kandidater vi sedan tänker föreslå ska vi intervjua, antingen träffa dem eller ta det över video.

Förbundsstyrelsen består av elva personer. Det är åtta ledamöter som är yrkesverksamma inom branschen samt tre personer som utgör arbetsutskottet, AU. AU består av förbundsordförande, vice ordförande och avtalssekreterare.

Vissa avdelningar har nominerat flera personer, andra bara en suppleant. Det är ett stort ansvar att ta plats i förbundsstyrelsen, säger Pelle Brandt.
– Det är inte som att vara förtroendevald på sin arbetsplats. Här handlar det om att ha ansvar för alla anställda inom HRF. Förbundet har också ett antal miljoner på banken och det är förbundsstyrelsen som är ytterst ansvarig för dem.

Mer om nomineringarna

Valberedningen ska ta fram åtta ordinarie och åtta suppleanter till förbundsstyrelsen, tre till arbetsutskottet, samt två revisorer och två revisorssuppleanter. Det har kommit in totalt 24 nomineringar, varav två är till revisorsplatserna och inga till revisorssuppleantplatserna.

 

När det gäller arbetsutskottet ska valberedningen sätta samman ett förslag som de tror blir ett bra, välfungerande lag.
– Det blir förödande om ledningen drar åt olika håll, säger Pelle Brandt.

Valberedningen tänker på ett annat sätt när det gäller förbundsstyrelsen.
– Viss ska det finnas en samstämmighet även där, men de leder ju inte den dagliga driften. Förbundsstyrelsen ska vara lite i opposition till arbetsutskottet, så det är bra om det finns många olika åsikter, säger Pelle Brandt.

Alla som sitter i arbetsutskottet i dag har ställt upp för omval.

Den 28 mars blir valberedningens förslag offentligt.

Fråga om jobbet.
131
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- & Restaurangbranschen.

Varje vecka. Direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.