Nyheter snabbspåret

HRF och Visita kritiserar Arbetsförmedlingen för ”fiasko”

Arbetsförmedlingen har gjort en dålig insats i arbetet med snabbspåret för nyanlända kockar. Det tycker HRF och Visita som beskriver insatsen som ett fiasko i ett brev till arbetsmarknadsministern.

Publicerad 17 maj 2017
HRF och Visita kritiserar Arbetsförmedlingen för ”fiasko”
Taawen Barakat, kock från Egypten, ska få sina kunskaper validerade av yrkesbedömarna Mohamad Elhage och Jörgen Gabrielson. Foto: Lars Lanhed

När snabbspåret för kockar startade i början av 2016 välkomnades det av både Hotell- och restaurangfacket och Visita. Flera företagare bekostade utbildning av yrkesbedömare för att kunna ta emot kockarna. Men hittills har bedömarna inte haft mycket att göra.
– Arbetsförmedlingen lyckas inte hitta kandidater, trots att vi vet att det finns kockar både bland nyanlända och andra arbetslösa, säger Marina Nilsson, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.

Snabbspåret för kockar

  • Det första av flera snabbspår som skapades för att få in nyanlända med yrkeserfarenhet på arbetsmarknaden.
  • Enligt Arbetsförmedlingens prognos inför starten skulle 300 kockar om året vara aktuella.
  • Hittills har 182 personer gått in i valideringsprocessen, det vill säga påbörjat första fasen i snabbspåret.
  • I dag har cirka 100 kockar validerats inom ramen för snabbspåret.
  • Arbetsförmedlingen vill inte lämna ut siffror på hur många som fått jobb till Hotellrevyn.Källor: UHR, Arbetsförmedlingen

HRF och Visita har vid flera tillfällen påtalat sitt missnöje med att Arbetsförmedlingen inte lyckas få fram kockar till snabbspåret. Vid årsskiftet kallade arbetsmarknadsdepartementet till ett möte med parterna och Arbetsförmedlingen lovade förbättringar. Tre månader senare hade HRF och Visita tröttnat och skrev ett brev till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Kritiken i brevet är skarp, bland annat skriver man att ”Arbetsförmedlingens oförmåga att anvisa validander är slående och den enskilda orsaken till detta fiasko”.

– Vi som parter tar ansvar och vill se till att människor får arbete, men Arbetsförmedlingen har inte klarat sitt uppdrag. Att de inte kan få fram 300 personer om året är inget annat än ett fiasko, säger HRF:s ordförande Malin Ackholt.

På Arbetsförmedlingen håller man inte med om att myndighetens insats är ett fiasko.
– Vi har full förståelse för frustrationen. Men det är inte okomplicerat att identifiera kockar bland de nyanlända. Vissa som är kodade som kockar i våra system skulle egentligen inte vara det, bland annat för att kartläggningen av kompetenser sker med tolk och en del förloras i översättningen, säger Alexandra Sjöberg, utvecklingsansvarig för snabbspåren på Arbetsförmedlingen.

Hon säger att myndigheten ursprungligen var för optimistisk i bedömningen av hur många kockar som var aktuella för snabbspåret. Ett annat problem är att det sedan i november bara har gått att validera kockar på tre orter.
– Det är en flaskhals. Men nu görs en ny upphandling, som snart ska vara klar, säger Alexandra Sjöberg, som tror att man ska ha fått upp takten i snabbspåret efter sommaren.

Ett av de företag som har tagit emot kockar i snabbspåret är Go Skolmat i Göteborg. Kocken Jörgen Gabrielson och kollegan Mohamad Elhage utbildade sig till yrkesbedömare för ungefär ett år sedan.
– Vi gick in i detta med validering för att vi brinner för ensamkommande och andra nyanlända, säger Jörgen Gabrielson.

Kocken Jörgen Gabrielson. Foto: Lars Lanhed

Go Skolmat lagar och levererar skolmat till 19 skolor i Göteborgsområdet. Dessutom driver de en lunchrestaurang. Hittills har de tagit emot fyra personer i snabbspåret.
– Men vi hade kunnat ta emot 40! Vi har aldrig mer än en åt gången. Jag tar hand om allt byråkratiskt och administrativt medan Mohamad står för det praktiska. Han talar arabiska och det underlättar. Alla som vi tagit emot skulle kunna gå vidare i branschen, under förutsättning att de lär sig bättre svenska, säger Jörgen Gabrielson.

Han är lite besviken över att de inte har fått ta emot fler. På Go Skolmat arbetar flera nationaliteter, vilket är en fördel när man ska jobba med snabbspåret, anser han.
– Då funkar valideringen bäst. Det handlar om att vi bidrar med olika språk, kultur och tradition – kockar jobbar på lite olika sätt i olika länder, säger Jörgen Gabrielson.

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Nyheter HÄLSA

Hög diabetesrisk för städare och restaurangbiträden

Kvinnliga städare och restaurangbiträden ligger på topp tre för risken att drabbas av diabetes, visar en ny studie från Karolinska Institutet.

Publicerad 20 september 2019 Kommentera
Hög diabetesrisk för städare och restaurangbiträden
Personer med diabetes måste mäta sitt blodsocker regelbundet. Foto: Hsyncoban/Istockphoto

Kvinnliga städare samt köks- och restaurangbiträden hör till de tre yrken som har högst risk att drabbas av typ 2-diabetes. De har omkring tre gånger högre risk än lärare och sjukgymnaster. Det visar Karolinska Institutets studie av 30 olika yrkesgruppers risk att få sjukdomen.

Stress och oregelbundna arbetstider kan bidra till detta. Men forskarna menar också att det handlar om vilka levnadsvanor man har. Övervikt, dålig kondition och rökning kan påverka.

Om sjukdomen

Typ 2-diabetes är en sjukdom som är allvarlig eftersom den kan leda till komplikationer, hjärtkärlsjukdom och för tidig död. Omkring 7 procent av befolkningen har diabetes.

 

Högst risk bland kvinnor har fabriksarbetare, till exempel handpaketerare.

Bland männen är risken högst för fabriksarbetare och fordonsförare. Manliga städare och restaurangbiträden kom inte med i undersökningen eftersom de inte hör till de 30 vanligaste yrkena för män.

Här skriver Karolinska Institutet om undersökningen.

Nyheter AVTAL 2020

HRF laddar för avtalsrörelse

Hotell- och restaurangfacket rustar för avtalsrörelse. En de viktigaste frågorna är att stoppa den negativa löne­glidningen, säger HRF:s avtalssekreterare Per Persson.

Publicerad 18 september 2019 Kommentera
HRF laddar för avtalsrörelse
– Det är oerhört viktigt att medlemmarna engagerar sig och pratar om avtalsrörelsen på jobbet, säger Per Persson. Foto: Peter Jönsson

Den sista mars nästa år går HRF:s största kollektiv­avtal ut, det så kallade Gröna riks-avtalet med Visita. Arbetet för ett nytt avtal är redan i full gång. Förbundets avtals­sekreterare Per Persson är taggad.
– Det här kommer att bli jätte­spännande. Men vi har många steg kvar innan vi har ett nytt avtal.

Ett avgörande steg tas i oktober. Då ska LO-förbunden besluta om de ska samarbeta i avtalsrörelsen. Per Persson säger att HRF vill se en LO-samordning.
– Jag ser det som uteslutet att inte ha en samordning. Vi behöver det. Vi misslyckades ju att få ihop den 2012, och vi klarar det säkert en gång till. Men över tid gör vi inte det. Vi är beroende av varandra.

Åtta viktiga steg mot avtal

  • 23 oktober. LO:s representantskap ska besluta om förbunden ska ha en samordning i avtalsrörelsen. Här sitter representanter från HRF och de andra LO-förbunden.
  • 31 oktober–21 november. Lokala avtals­konferenser hålls i HRF:s åtta avdelningar. Här kan medlemmarna lämna ändrings­förslag och diskutera avtalet.
  • 22 november. Sista dagen att lämna ändringsförslag via HRF:s hemsida. Alla medlemmar har möjlighet att ge förslag på vad förbundet ska ställa för krav i avtalsrörelsen.
  • 22 januari. HRF:s avtalskrav fastställs vid den stora avtals­konferensen.
  • 3 februari. Hotell- och restaurang­facket och arbetsgivarorganisa­tionen Visita utväxlar avtalskrav med varandra.
  • 20 februari–31 mars. Förhandlingar mellan HRF och Visita.
  • 31 mars. Det så kallade Gröna riks-­avtalet ­mellan HRF och Visita går ut. Flera av HRF:s andra kollektivavtal löper också ut då och ska förhandlas under våren.
  • 1 april. Nytt kollektivavtal på plats?

Ett andra viktigt steg tas i november då HRF:s lokala avtalskonferenser hålls. Där träffas medlemmar från förbundets åtta avdelningar för att diskutera avtalskrav. Per Persson säger att det, förutom lönefrågan, finns gott om frågor att jobba med.
– Det är många viktiga kärnfrågor som anställningsformer, arbetstider, arbetsmiljö. Men vi kommer att behöva prioritera.

En viktig fråga, kanske den viktigaste, handlar om den negativa löneglidningen i branschen, säger Per Persson. I praktiken får HRF:s medlemmar inte ut hela den löne­ökning som förhandlats fram under de senaste avtalsrörelserna.
– Vi ser att det finns ett mönster där arbetsgivare ger mycket pottpengar till folk som inte har tillsvidareanställningar eller som de vet ska sluta inom kort. Det måste vi hitta ett sätt att komma åt. Det är en väldigt viktig fråga. Det är något jag tänker prata om hela vägen fram till nytt avtal.

Under förra avtalsrörelsen, år 2017, var HRF tvungna att varsla om strejk för att få igenom sina krav. En av knäckfrågorna var den låglönesatsning som LO-förbunden hade enats om i sin samordning.
Per Persson har inte alltför stort hopp om att Visita har ändrat inställning i frågan inför årets avtalsrörelse.
– Jag vill inte tala för dem, men om man tittar på hur de ställde sig 2017 så var Visita starkt emot en låglönesatsning. Jag tvivlar på att de har ändrat uppfattning om det.

– Mitt mål är att vi ska få avtal som är så bra som möjligt för alla medlemmar, att vi får en schyst löneökning och att vi får förbättringar på allmänna villkor. Det tror jag att vi klarar.
Men för att nå dit behöver alla HRF-medlemmar hjälpas åt, säger Per Persson.
– Det är oerhört viktigt att medlemmarna engagerar sig och pratar om avtalsrörelsen på jobbet.

Nyheter TÄVLING

Hallå där, Vendela Molin

Vendela Molin går tredje året på restaurang- och livsmedelsprogrammet på Stockholms hotell- och restaurangskola. Under finalen i Årets kock var hon commis till finalisten Jonas Lagerström från Restaurant Etoile.

Publicerad 18 september 2019 Kommentera
Hallå där, Vendela Molin
Vendela Molin assisterade finalisten Jonas Lagerström. Foto: Samuel Unéus

Hur hetsigt var det i tävlingsköket?
– I början tyckte jag att vi hade all tid i världen, men mot slutet skulle det gå fort så då blev det stressigare.

 Vad var roligast?
– Uppläggningen är jätterolig för man ser det man jobbat med hela dagen komma till liv. Sedan är det så inspirerande att se andra kockar jobba, hur de kan skapa rätter av det de får. Det var också roligt att få jobba med Årets kockelev den andra dagen. Vi fick råvaror som blev över från första dagen och slängde ihop lite rätter som vi bjöd publiken på.

Om tävlingen

Finalen i tävlingen Årets kock avgjordes 12–13 september. Martin Moses, SK Mat & människor, Göteborg, tog hem segern. Elever från Stockholms Hotell- och Restaurangskola och Smedensskolan, Smedjebacken, assisterade kockarna.

Något som var knepigt?
Ibland var det lite svårt att veta vad man skulle göra, men Jonas var jättesnäll och jag hade av en slump jobbat med honom i kvalet också. Man vill inte göra något fel, det är ju finalisternas dröm att vara där.

Hur känns det så här efteråt?
– Det var once in a lifetime, jag kommer inte att få den chansen igen. Det är en jättebra erfarenhet att ha om man själv är intresserad av att tävla.

Fråga om jobbet.
81
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här