Nyheter snabbspåret

HRF och Visita kritiserar Arbetsförmedlingen för ”fiasko”

Arbetsförmedlingen har gjort en dålig insats i arbetet med snabbspåret för nyanlända kockar. Det tycker HRF och Visita som beskriver insatsen som ett fiasko i ett brev till arbetsmarknadsministern.

Publicerad 17 maj 2017
HRF och Visita kritiserar Arbetsförmedlingen för ”fiasko”
Taawen Barakat, kock från Egypten, ska få sina kunskaper validerade av yrkesbedömarna Mohamad Elhage och Jörgen Gabrielson. Foto: Lars Lanhed

När snabbspåret för kockar startade i början av 2016 välkomnades det av både Hotell- och restaurangfacket och Visita. Flera företagare bekostade utbildning av yrkesbedömare för att kunna ta emot kockarna. Men hittills har bedömarna inte haft mycket att göra.
– Arbetsförmedlingen lyckas inte hitta kandidater, trots att vi vet att det finns kockar både bland nyanlända och andra arbetslösa, säger Marina Nilsson, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.

Snabbspåret för kockar

  • Det första av flera snabbspår som skapades för att få in nyanlända med yrkeserfarenhet på arbetsmarknaden.
  • Enligt Arbetsförmedlingens prognos inför starten skulle 300 kockar om året vara aktuella.
  • Hittills har 182 personer gått in i valideringsprocessen, det vill säga påbörjat första fasen i snabbspåret.
  • I dag har cirka 100 kockar validerats inom ramen för snabbspåret.
  • Arbetsförmedlingen vill inte lämna ut siffror på hur många som fått jobb till Hotellrevyn.Källor: UHR, Arbetsförmedlingen

HRF och Visita har vid flera tillfällen påtalat sitt missnöje med att Arbetsförmedlingen inte lyckas få fram kockar till snabbspåret. Vid årsskiftet kallade arbetsmarknadsdepartementet till ett möte med parterna och Arbetsförmedlingen lovade förbättringar. Tre månader senare hade HRF och Visita tröttnat och skrev ett brev till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Kritiken i brevet är skarp, bland annat skriver man att ”Arbetsförmedlingens oförmåga att anvisa validander är slående och den enskilda orsaken till detta fiasko”.

– Vi som parter tar ansvar och vill se till att människor får arbete, men Arbetsförmedlingen har inte klarat sitt uppdrag. Att de inte kan få fram 300 personer om året är inget annat än ett fiasko, säger HRF:s ordförande Malin Ackholt.

På Arbetsförmedlingen håller man inte med om att myndighetens insats är ett fiasko.
– Vi har full förståelse för frustrationen. Men det är inte okomplicerat att identifiera kockar bland de nyanlända. Vissa som är kodade som kockar i våra system skulle egentligen inte vara det, bland annat för att kartläggningen av kompetenser sker med tolk och en del förloras i översättningen, säger Alexandra Sjöberg, utvecklingsansvarig för snabbspåren på Arbetsförmedlingen.

Hon säger att myndigheten ursprungligen var för optimistisk i bedömningen av hur många kockar som var aktuella för snabbspåret. Ett annat problem är att det sedan i november bara har gått att validera kockar på tre orter.
– Det är en flaskhals. Men nu görs en ny upphandling, som snart ska vara klar, säger Alexandra Sjöberg, som tror att man ska ha fått upp takten i snabbspåret efter sommaren.

Ett av de företag som har tagit emot kockar i snabbspåret är Go Skolmat i Göteborg. Kocken Jörgen Gabrielson och kollegan Mohamad Elhage utbildade sig till yrkesbedömare för ungefär ett år sedan.
– Vi gick in i detta med validering för att vi brinner för ensamkommande och andra nyanlända, säger Jörgen Gabrielson.

Kocken Jörgen Gabrielson. Foto: Lars Lanhed

Go Skolmat lagar och levererar skolmat till 19 skolor i Göteborgsområdet. Dessutom driver de en lunchrestaurang. Hittills har de tagit emot fyra personer i snabbspåret.
– Men vi hade kunnat ta emot 40! Vi har aldrig mer än en åt gången. Jag tar hand om allt byråkratiskt och administrativt medan Mohamad står för det praktiska. Han talar arabiska och det underlättar. Alla som vi tagit emot skulle kunna gå vidare i branschen, under förutsättning att de lär sig bättre svenska, säger Jörgen Gabrielson.

Han är lite besviken över att de inte har fått ta emot fler. På Go Skolmat arbetar flera nationaliteter, vilket är en fördel när man ska jobba med snabbspåret, anser han.
– Då funkar valideringen bäst. Det handlar om att vi bidrar med olika språk, kultur och tradition – kockar jobbar på lite olika sätt i olika länder, säger Jörgen Gabrielson.

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Nyheter CULINARY OLYMPICS

Hallå där, Matilda Pylkkö

Nyligen tog kocklandslaget silver i matlagnings-OS i Stuttgart. Matilda Pylkkö var där som commis.

Publicerad 25 februari 2020 Kommentera
Hallå där, Matilda Pylkkö
Matilda Pylkkö var commis under OS i matlagning med svenska kocklandslaget. Foto: Elis Hoffman

Berätta hur det var.
– Det var helt fantastiskt. En erfarenhet utöver det vanliga. Det var mäktigt att vara på plats för att göra det som vi har tränat på i ett år.

Om Matilda Pylkkö

  • Ålder: 19, snart 20.
  • Gör: Kock på Djuret i Stockholm.
  • Aktuell: Commis i Kocklandslaget som tog silver i matlagnings-OS.

Vad tar du med dig?
– Det är så roligt att få grotta ned sig i något så totalt. Man ser bara en sak – att stå i kök och laga mat. Det är en ynnest att få ha gjort det. Jag tar också med mig hur mycket man är kapabel till om man verkligen vill. Att se de här kockarnas passion och slit, utan att någonsin klaga, det är så inspirerande. Jag är så glad att jag fick den här erfarenheten.

Var det nervöst?
– Det var det absolut. Speciellt på prisutdelningen, det är ju där allt avgörs. Vi hade en bra känsla men det kom en bronsmedalj i en deltävling som gjorde att vi blev lite osäkra. Besvikelsen var rätt stor först att det bara blev silver. Men det är ju världens bragd – vi är näst bäst i världen.

Vill du tävla igen?
– Ja, absolut, men inte just nu. Nu vill jag jobba och kunna använda lite av det jag har lärt mig. Men sedan, om ett år kanske. Det är väldigt utvecklande med utmaningen.

Nyheter ARBETSMILJÖ

Asif fick inte ha skägg på jobbet

Anställda på McDonald’s i Umeå vittnar om att de tvingats välja mellan att raka av sitt skägg och att sluta på restaurangen. Asif Sarker är en av dem. Arbetsgivaren förnekar saken.

Publicerad 24 februari 2020 Kommentera
Asif fick inte ha skägg på jobbet
Asif Sarker menar att han fick sluta på McDonald's i Umeå eftersom han vägrade raka av sitt skägg. Foto: AnnaKarin Drugge

Det var tidningen Folkbladet som först skrev om problem på en McDonald’s-restaurang i Umeå. Flera anställda vittnar i tidningen om att problemen började när en ny ägare tillträdde i slutet av förra året. Ägaren ska enligt anställda ställt nya krav på klädsel och utseende, bland annat ska han ha infört en ”nolltolerans mot skägg”.
– Han skickade ett mejl till alla anställda om att alla måste raka sig varje dag före arbetet, säger Asif Sarker.

Asif är utövande muslim och bär skägg av religiösa skäl. Det hade han även vid anställningstillfället, och fram till att den nya ägaren tog över arbetade han med skäggskydd i köket.
– Men det var inte tillräckligt för den nya ägaren, säger Asif.
I mitten av februari fick han sin provanställning på restaurangen avslutad. Asif menar att det enda skälet var att han vägrade raka av sitt skägg.
– Jag hade inte misskött mitt arbete på något sätt. Ägaren var tydlig med att han inte ville ha någon som inte var renrakad på restaurangen. Det var inte bara jag som fick sluta.

Mikael Forsberg, ombudsman på HRF i Umeå, är bekant med problemen på restaurangen.
– Jag har fått frågor om detta från en medlem som hade fått tjat om att raka av sitt skägg. Jag berättade att det inte är något som arbetsgivaren kan kräva, säger han.
Han menar att det inte finns stöd i Livsmedelslagen för att kräva att anställda ska raka av sitt skägg.
– Man måste ha skäggskydd, liksom du måste ha skydd för håret när du arbetar i kök. Men det är också allt.
Ännu har han inte fått begäran om att driva ärenden för någon medlem på arbetsplatsen.
– Men vi kommer att följa utvecklingen, säger Mikael Forsberg.

Asif Sarker, som inte är medlem i HRF, är i dag arbetslös. Han överväger nu att vända sig till Diskrimineringsombudsmannen. Det känns viktigt för honom att driva frågan vidare, även om han har liten förhoppning om att det ska leda någonstans.
– Jag bryr mig egentligen inte om jobbet, men eftersom jag inte har gjort något fel är det min rättighet att kräva det tillbaka.

Läs arbetsgivarens svar här.

Nyheter ARBETSMILJÖ

Arbetsgivaren: ”Det är olyckligt”

Ägaren till restaurangen där Asif Sarker arbetade, Erik Edin, menar att ingen har fått sluta på grund av sitt skägg. ”Om någon har uppfattat det på det viset så är det väldigt olyckligt”, skriver han i ett mejl.

Publicerad 24 februari 2020 Kommentera

Tidigare anställda berättar att de har fått sina provanställningar avslutade på grund av att de inte velat raka av sitt skägg. Vad säger du om det?
Som arbetsgivare kan jag inte uttala mig om enskilda individer av respekt för den personliga integriteten, men ingen har fått sluta hos oss på grund av den anledningen. Om någon har uppfattat det på det viset så är det väldigt olyckligt.

Enligt mejl som Hotellrevyn har tagit del av finns det eller har funnits en ”nolltolerans mot skägg” på arbetsplatsen. Varför det?
– Det är olyckligt om något mejl har misstolkats, man får ha skägg så länge det är kortklippt, välansat och rent. Det handlar om hygien och matsäkerhet.

Är det inte diskriminerande mot människor som av olika skäl vill ha skägg?
– All form av diskriminering är oacceptabel hos oss. Alla är välkomna till McDonald’s oavsett ursprung eller religionstillhörighet. Vi har anställda från hela världen med olika bakgrund, trosuppfattning och språk. Jag skulle faktiskt våga säga att mångfald är något som utmärker oss som arbetsgivare.

Har arbetssökande med skägg samma möjlighet som sökande utan skägg att få jobb hos dig?
– Ja, man kan ha skägg och jobba hos oss – men då ska det vara kortklippt och välansat av hygien- och matsäkerhetskäl.

Fråga om jobbet.
89
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här