Arbetsförmedlingen har gjort en dålig insats i arbetet med snabbspåret för nyanlända kockar. Det tycker HRF och Visita som beskriver insatsen som ett fiasko i ett brev till arbetsmarknadsministern.

När snabbspåret för kockar startade i början av 2016 välkomnades det av både Hotell- och restaurangfacket och Visita. Flera företagare bekostade utbildning av yrkesbedömare för att kunna ta emot kockarna. Men hittills har bedömarna inte haft mycket att göra.
– Arbetsförmedlingen lyckas inte hitta kandidater, trots att vi vet att det finns kockar både bland nyanlända och andra arbetslösa, säger Marina Nilsson, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.
Snabbspåret för kockar
- Det första av flera snabbspår som skapades för att få in nyanlända med yrkeserfarenhet på arbetsmarknaden.
- Enligt Arbetsförmedlingens prognos inför starten skulle 300 kockar om året vara aktuella.
- Hittills har 182 personer gått in i valideringsprocessen, det vill säga påbörjat första fasen i snabbspåret.
- I dag har cirka 100 kockar validerats inom ramen för snabbspåret.
- Arbetsförmedlingen vill inte lämna ut siffror på hur många som fått jobb till Hotellrevyn.Källor: UHR, Arbetsförmedlingen
HRF och Visita har vid flera tillfällen påtalat sitt missnöje med att Arbetsförmedlingen inte lyckas få fram kockar till snabbspåret. Vid årsskiftet kallade arbetsmarknadsdepartementet till ett möte med parterna och Arbetsförmedlingen lovade förbättringar. Tre månader senare hade HRF och Visita tröttnat och skrev ett brev till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Kritiken i brevet är skarp, bland annat skriver man att ”Arbetsförmedlingens oförmåga att anvisa validander är slående och den enskilda orsaken till detta fiasko”.
– Vi som parter tar ansvar och vill se till att människor får arbete, men Arbetsförmedlingen har inte klarat sitt uppdrag. Att de inte kan få fram 300 personer om året är inget annat än ett fiasko, säger HRF:s ordförande Malin Ackholt.
På Arbetsförmedlingen håller man inte med om att myndighetens insats är ett fiasko.
– Vi har full förståelse för frustrationen. Men det är inte okomplicerat att identifiera kockar bland de nyanlända. Vissa som är kodade som kockar i våra system skulle egentligen inte vara det, bland annat för att kartläggningen av kompetenser sker med tolk och en del förloras i översättningen, säger Alexandra Sjöberg, utvecklingsansvarig för snabbspåren på Arbetsförmedlingen.
Hon säger att myndigheten ursprungligen var för optimistisk i bedömningen av hur många kockar som var aktuella för snabbspåret. Ett annat problem är att det sedan i november bara har gått att validera kockar på tre orter.
– Det är en flaskhals. Men nu görs en ny upphandling, som snart ska vara klar, säger Alexandra Sjöberg, som tror att man ska ha fått upp takten i snabbspåret efter sommaren.
Ett av de företag som har tagit emot kockar i snabbspåret är Go Skolmat i Göteborg. Kocken Jörgen Gabrielson och kollegan Mohamad Elhage utbildade sig till yrkesbedömare för ungefär ett år sedan.
– Vi gick in i detta med validering för att vi brinner för ensamkommande och andra nyanlända, säger Jörgen Gabrielson.

Go Skolmat lagar och levererar skolmat till 19 skolor i Göteborgsområdet. Dessutom driver de en lunchrestaurang. Hittills har de tagit emot fyra personer i snabbspåret.
– Men vi hade kunnat ta emot 40! Vi har aldrig mer än en åt gången. Jag tar hand om allt byråkratiskt och administrativt medan Mohamad står för det praktiska. Han talar arabiska och det underlättar. Alla som vi tagit emot skulle kunna gå vidare i branschen, under förutsättning att de lär sig bättre svenska, säger Jörgen Gabrielson.
Han är lite besviken över att de inte har fått ta emot fler. På Go Skolmat arbetar flera nationaliteter, vilket är en fördel när man ska jobba med snabbspåret, anser han.
– Då funkar valideringen bäst. Det handlar om att vi bidrar med olika språk, kultur och tradition – kockar jobbar på lite olika sätt i olika länder, säger Jörgen Gabrielson.