Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

HRF: mer kontroll av arbetsgivare

--Det är inte den migrerande arbetskraften som ska belastas med ansvaret, säger HRF:s förbundsordförande Ella Niia om hur facket ser på frågan om arbetskraftsmigration.

Publicerad 17 juni 2013
inlinebild
Lönedumpning är arbetsgivarens ansvar, säger Ella Niia. Foto: Annika af Klercker

I slutet av maj släppte LO rapporten »Fusk och utnyttjande« som handlar om hur regelverket kring arbetskrafts­migrationen fungerar i dag. LO tycker att det finns många brister och ­föreslår en återgång till det gamla systemet med en ­myndighetsbaserad ­arbetsmarknadsprövning.
Det vill säga att en myndighet ­bedömer om det finns behov av mer arbetskraft i en viss bransch. Men ­Hotell- och restaurang­facket håller inte med övriga LO på den punkten.
Vad är orsaken till det?
– Helt enkelt därför att vi i HRF anser att arbetsgivaren är den som bäst vet om det finns behov av arbetskraft. Däremot vill vi att Migrations­verket ska ges större möjligheter att kontrollera att ­arbetsgivaren följer de avtal som har tecknats mellan arbetsgivare och den migrerande arbetaren. Vi vill hellre fokusera på trygga anställningar, kontroll av företag och sanktioner mot dem som inte lever upp till avtal, säger HRF:s förbundsordförande Ella Niia.
Vad är regeringens ansvar i det hela?
– Regeringen blundar för att det är regelverket som skapar enorma problem för migranterna. Hur kan de tigande se på när människor utnyttjas å det grövsta för att sedan säga att lagstiftningen är bra? Migrationsverket, som är en statlig myndighet, bör få uppdraget från regeringen att följa upp ändringarna av regelverket som gjordes 2008.
Migrantarbetarna har anklagats för att dumpa löner, vad är din kommentar?
– Vi svenskar anklagas för att dumpa löner till exempel i Norge och Danmark. Det är inte den migrerande arbetskraften som ska belastas med det ansvaret. Lönedumpning är arbetsgivarens ansvar. Det är alldeles för mycket negativ fokus på den migrerande. Det är arbetsgivarna som bör hängas ut i stället.
LO anklagades för att flörta med främlingsfientliga krafter och för rasism när rapporten släpptes. Vad säger du om den kritiken?
– Vad är klassisk socialdemokratisk politik? Det är öppna gränser, vi står för det humana. Människor som kommer hit har drömmar om ett bättre liv för sig och sina barn. Många tror också att allt är bra när facket ger sitt godkännande. Att arbetsgivarna kan göra precis som de vill utan att ställas till svars eller få några konsekvenser eller påföljder är oacceptabelt. Det är det vi säger och inget annat.

Så vill LO förändra regelverket

  • Arbetstillstånd ska vara juridiskt bindande.
  • Fast anställning ska ge permanent uppehållstillstånd.
  • Arbetsgivare som vill anställa ­migrantarbetare ska genomgå ­obligatorisk seriositetsgranskning.
  • Arbetsgivare som visat sig vara oseriösa ska utestängas från möjligheten att anställa migrantarbetare.
  • Arbetsgivare som utnyttjar migrantarbetare ska sanktioneras.
  • En myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning ska införas. På den punkten är inte LO och HRF överens, se ovan.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter ARBETSMILJÖ

Skyddsombud stärks i lagförslag

Regionala skyddsombud spelar en viktig roll för att förhindra skador, sjukdomar och dödsfall på jobbet. Därför föreslår regeringen att deras roll förstärks.

Publicerad 21 februari 2020 Kommentera
Skyddsombud stärks i lagförslag
Ett bra lagförslag, men tveksamt om det går igenom i riksdagen, säer Per Persson, avtalssekreterare HRF. Foto: Kent Eng, Colourbox

På arbetsplatser som visserligen har kollektivavtal, men inget lokalt arbetsmiljöarbete, riskerar arbetsmiljön bli lidande. Det konstaterar regeringen som nu lägger fram ett förslag till riksdagen. Förslaget innebär att regionala skyddsombud ska ges tillträde till alla arbetsplatser där det finns kollektivavtal.

– Det handlar om att skapa lika villkor för alla företag som har kollektivavtal, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark när hon presenterade förslaget.

Per Persson
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

HRF:s avtalssekreterare Per Persson tycker att det är ett bra förslag.
– Det är väl jättebra. Jag är inte säker på att man får stöd i riksdagen för det här. Det finns andra partier som motarbetar, men det skulle helt klart bidra till en säkrare bransch.

Svenskt Näringsliv har tidigare framfört att fackligt utsedda skyddsombud har svårt att skilja på sina olika roller och att de använder besök på arbetsplatser för att rekrytera nya medlemmar. I stället vill de se en oberoende myndighet som gör besök på arbetsplatser.

– Det ena utesluter inte det andra. Jag tror att det är alldeles nödvändigt att våra regionala skyddsombud gör arbetsplatsbesök. De har en oerhörd kunskap om och erfarenhet från branschen, säger Per Persson.

Men han är inte särskilt optimistisk kring chansen att förslaget blir verklighet.
– Nej, inte med den majoritet i riksdagen som vi har i dag. Vi är vana vid att borgerliga partier och SD röstar emot förslag som skulle göra arbetslivet bättre för arbetare. Tyvärr.

Nyheter ARBETSKRAFTSINVANDRING

Rapport föreslår minskad arbetskraftsinvandring

Den S-märkta tankesmedjan Tiden föreslår i en ny rapport att arbetskraftsinvandringen begränsas. Bland annat vill man återinföra arbetsmarknadsprövningen som slopades 2008.

Publicerad 21 februari 2020 Kommentera
Rapport föreslår minskad arbetskraftsinvandring
Tankesmedjan Tiden vill begränsa arbetskraftsinvandringen i flera branscher och yrken. Foto: Colourbox

Sysselsättningsgapet mellan utlandsfödda och inrikesfödda svenskar är stort. Samtidigt har arbetskraftsinvandringen ökat. Rapporten pekar på att många migrantarbetare dessutom anställs i yrken där det råder ett överskott på arbetskraft.

– Vi behöver en mer oberoende bedömning än att bara lyssna på arbetsgivarnas uppgifter om att det råder arbetskraftsbrist, säger Daniel Färm, chef för tankesmedjan.

En åtgärd man vill se är att arbetsmarknadsprövningen återställs. Det skulle innebära att arbetstillstånd inte beviljas till yrken och branscher där det finns arbetslösa som skulle kunna få jobben.

Andra förslag som lyfts fram i rapporten är att ge fack och arbetsgivarorganisationer större makt över arbetskraftsinvandringen och att kollektivavtal ska krävas för att arbetsgivare ska få ta emot migrantarbetare. Rapporten föreslår också att tjänsterna ska omfatta heltid och att lägsta lön höjs till minst 22 000 kronor i månaden, mot dagens 13 000 i månaden. Dessutom vill rapportförfattarna se en ny polisenhet som samarbetar med andra myndigheter för att motverka arbetslivskriminalitet.

– Vi vet att det här är ett problem framför allt i LO-yrken inom till exempel bygg och restaurang, säger Daniel Färm.

Nyheter rapport

Unga branschkvinnor mest lågavlönade

Unga kvinnor i restaurangyrken är gruppen med störst andel lågavlönade, visar Medlingsinstitutets rapport. – Här har vi att jobba som fackförbund i förhandlingar med arbetsgivarna, säger HRF:s ordförande Malin Ackholt.

Publicerad 20 februari 2020 Kommentera
Unga branschkvinnor mest lågavlönade
Bland restauranganställda kvinnor räknas drygt var tionde som lågavlönad i Medlingsinstitutets rapport. Foto: Neydtstock/Mostphotos
Malin Ackholt
Malin Ackholt. Foto: Peter Jönsson

År 2018 var mediangrundlönen för en heltidsanställd 29 500 kronor i månaden. En lön som vissa av restaurangbranschens anställda bara kan drömma om, visar Medlingsinstitutets årsrapport. Tillsammans med städare och kundtjänstmedarbetare sticker restauranganställda ut som den yrkesgrupp som har störst andel lågavlönade, här definierat som en heltidsgrundlön under 17 700 kronor.
– Det är problematiskt att vi har en så pass stor andel lågavlönade i vår bransch. Här har vi att jobba som fackförbund i förhandlingar med arbetsgivarna, säger HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt som påpekar att statistiken omfattar anställda på arbetsplatser både med och utan kollektivavtal.

På arbetsmarknaden i stort räknas 0,9 procent av alla anställda som lågavlönade. Bland restaurangpersonal är siffran 7,9 procent. Allra vanligast är det bland kvinnor i restaurangyrken, där 10,4 procent räknas som lågavlönade i studien. Dessa är framför allt unga kvinnor med låg anställningsgrad.
– Det vi kan se är att det rör sig om unga människor som jobbar förhållandevis lite i branschen, säger Malin Ackholt.

Rapporten visar även att kollektivavtalets lägstalöner har stor betydelse för dessa yrkesgrupper. Bland restaurangpersonal är det många vars faktiska löner ligger nära eller strax över avtalets lägstalöner, skriver Medlingsinstitutet.
– Där ser man vikten av en bra nivå på våra minimilöner när arbetsgivarna väljer att hela tiden anställa på lägstalön, säger Malin Ackholt.

Fråga om jobbet.
89
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här