Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Det här vill vi att kongressen tar upp

HRF-medlemmarna Helen Murray, Martin Storm och Charlotte Podkanski hör till dem som skickat in motioner till förbundets kongress. De har fått upp både arbetsmiljö och monarkins avskaffande på dagordningen.

Publicerad 21 oktober 2014

Ombuden på Hotell- och restaurangfackets kongress har många frågor att ta ställning till. Sammanlagt ligger 86 motioner om förbundet och dess verksamhet under den kommande perioden. HRF-medlemmarna Helen Murray, Martin Storm och Charlotte Podkanski hör till dem som skickat in motioner.

 Helen Murray.

Helen Murray har skrivit ett tiotal motioner. Bland annat om att varje avdelning bör ha en arbetsmiljöansvarig ombudsman och att förbundet bör arbeta för att ändra reglerna för deltidsstämpling.
Du har skrivit många motioner, är allihop hjärtefrågor?
– Jag brinner mest för arbetsmiljö. Arbetsmiljöarbetet är väldigt eftersatt, inte bara i vår bransch. Arbetsgivare värderar inte sina anställda tillräckligt. Andra saker är sådant som kommit upp när man är ute på uppsökeri. Då träffar man till exempel städerskor som har svårt att få ihop ekonomin eftersom de inte har tillräckligt med timmar.   
Vad tror du att du får för gehör för motionerna?
– Jag hoppas att jag får gehör. Men även om man inte får igenom det just nu så måste man jobba mot en förbättring i stort.

 Martin Storm
 Martin Storm.

Martin Storm, avdelning Stockholm-Gotland, har skrivit motioner om att vegetariskt bör vara huvudalternativ på HRF:s sammankomster och om att kungahuset bör avskaffas.
Varför en motion om vegetarisk mat?
– Jag har jag tänkt på det länge. Jag tycker att det är viktigt att man försöker utveckla sig. Det är inte så konstigt att den som vill ha kött får be om det i stället för att den som inte vill ha det får be om annan mat. Jag är inte själv vegetarian, men jag har erfarenhet från att jobba i kök. Den vegetariska maten brukar vara något som bara slängs ihop.
Din motion om monarkins avskaffande har fått bifall av förbundsstyrelsen. Vad tänker du om det?
– Det visste jag inte. Det förvånar mig. Men det är ju kongressen som bestämmer. Förra kongressen skrev vi en del motioner, bland annat om sextimmars arbetsdag och hjälp till papperslösa, som vi fick igenom trots att förbundsstyrelsen hade avslagit dem.

 Charlotte Podkanski.

Charlotte Podkanski, avdelning Stockholm-Gotland, har skrivit flera motioner, bland annat om att en post som "diskrimineringsombud" bör införas i varje klubbstyrelse, och att introduktionen för nya medlemmar behöver bli bättre.  
Vad fick dig att skriva?
– Jag såg dem som skickats in till förra kongressen och de speglade inte riktigt det som jag tänkte på. Jag är själv ganska ny som förtroendevald, och kände att det skulle kunna göras mer för att hjälpa nya komma in. Det hade hjälpt mig. Sedan är jag emot all form av ojämlikhet. Det är viktigt att alla får lika rättigheter, att man motverkar diskriminering, rasifiering och sexism. Alla måste få göra sig hörda, även om man inte ser ut som mallen.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Hej Gäst EVA NORDMARK

”Skulle gärna jobba som konferensvärdinna”

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark gillar tanken på att arbeta som konferensvärdinna – men gärna med en teknisk kollega vid sin sida.

Publicerad 16 juni 2021 Kommentera
”Skulle gärna jobba som konferensvärdinna”
Eva Nordmark. Naina Helén Jåma/TT

Vad är viktigt för dig när du väljer restaurang?
– 
Självklart är det viktigt att det finns kollektivavtal och schysta villkor. Jag tycker också om en lugn och dämpad miljö så att man riktigt kan njuta av maten.

Om du fick välja ett jobb inom hotell eller restaurang – vilket skulle det vara?
– Jag städade på hotell när jag var ung. I dag skulle jag gärna jobba som konferensvärdinna för möjligheten att få träffa människor. Men med stöd från en tekniker, för jag är usel på teknik.

Branschen har haft ett tufft år under pandemin – dina reflektioner?
Coronaviruset har ställt Sverige inför en allvarlig kris utan motsvarighet i modern tid. Pandemin prövar oss som land och som människor.
Hur vi klarar av detta kommer att påverka vårt samhälle i generationer. Hela samhället har behövt kraftsamla.
Alla behöver hjälpas åt, och det är så vi kommer klara denna tuffa tid – tillsammans.

Nyheter DROGTESTER

Tvist om slumpvisa drogtester på Max

Max-kedjan vill göra slumpvisa alkohol- och drogtester på sina anställda. En integritetskränkning som inte omfattas av avtalet om sådana tester, menar HRF.

Publicerad 14 juni 2021 1 kommentar
Tvist om slumpvisa drogtester på Max
Hamburgerkedjan Max vill göra slumpvisa drogtester. Foto: Stefan Holm, Natalya Danko/Mostphotos

För 15 år sedan tecknade Hotell- och restaurangfacket och ­arbetsgivarorganisationen Visita, då SHR, ett avtal om hur arbets­givare kan få alkohol- och drogtesta anställda.

Men för att avtalet ska gälla på ­arbetsplatsen måste arbetsgivaren först mbl-förhandla med facket. Detta gör just nu hamburgerkedjan Max för samtliga restauranger i landet.

Men HRF och Max är inte överens om hur avtalet ska tolkas, berättar Kent Johansson, central ombudsman på HRF med ansvar för arbetsmiljö­frågor.

Många krav för att få drogtesta

Avtalet mellan HRF och arbetsgivarorganisationen Visita, tidigare SHR, ställer en rad krav på arbetsgivare som vill testa sin personal.

  • Ett av de viktigaste är att arbetsplatsen måste ha en väl förankrad alkohol- och drog­policy.
  • Ett annat är att testerna måste ske på ett betryggande och seriöst sätt.
  • Anställda på arbetsplatser som tecknat avtalet är skyldiga att medverka vid provtagning, som ska ske på, eller i an­slut­ning till, arbetstid. Om en anställd vägrar medverka kan arbetsgivaren anta att resul­tatet skulle ha varit positivt.

Knäckfrågan är framför allt användandet av slumpvisa tester.
– Max menar att de ska kunna testa vem som helst, när som helst. Det menar vi att de inte kan göra, säger Kent Johansson.

I avtalet nämns slumpvisa alkohol- och drogtester som en möjlighet i de fall där det finns grundade misstankar om missbruk, i verksamheter där det kan behövas för att undvika risker för skada på medarbetare eller egendom, och i verksamheter som redan är utsatta för myndigheternas granskningsarbete.

Avtalet nämner flera exempel på yrkesgrupper där slumpvisa tester kan vara aktuella, till exempel skidlärare, liftskötare eller nattportierer. Max anställda faller inte in under någon av dessa kategorier, menar HRF.
– Vi anser inte att det avser snabbmatsanställda. Om de skulle omfattas, skulle det innebära att i stort sett alla yrkes­grupper i branschen kan omfattas av slumpvisa tester, säger Kent Johansson och påpekar att Arbetsdomstolen gjort liknande tolkningar i tidigare ärenden.

 Alkohol- och drogtester är allvarliga saker, det ger sig på den personliga integriteten.Kent Johansson, HRF

Hotell- och restaurangfackets inställning är att snabbmatskedjan över huvud taget inte har rätt att utföra slumpvisa tester på personalen, framför allt inte utan förhandlingar inför varje enskilt tillfälle.
Max håller inte med.

Kent Johansson säger att företagets hållning i förlängningen äventyrar de anställdas integritet.
– Alkohol- och drogtester är allvarliga saker, det ger sig på den personliga integriteten. Men det är faktiskt tyngre än så. Som arbetsgivare får du kontroll över vad arbetstagare har för brister. I andra fall har arbetstagare inte skyldighet att berätta vilka sjukdomar de har. Här kräver arbetsgivaren rätt att få se svaren på de här testerna. Om du då tar någon medicin är det ganska lätt att gissa vilka sjukdomar som kan finnas.

Hotellrevyn har sökt representanter för Max som väljer att inte kommentera med hänvisning till att förhandlingar pågår.

Nyheter DROGTESTER

Drogtester ökar i arbetslivet

Antalet drogtester i arbetslivet som skickats till landets största laboratorium har ökat med nästan 400 procent från 2013 till 2019. Detta enligt statistik från Karolinska universitetssjukhuset.

Publicerad 14 juni 2021 Kommentera

År 2013 analyserades 28 000 drogtester från arbetslivet av Karolinska universitetssjukhuset.
Sex år senare uppgick antalet analyser till 111 000.
– Ökningen kan bero på att det tas fler prover i Sverige, och att vi får en ökad andel, säger Tomas Villén, sjukhuskemist på Karolinskas missbrukslaboratorium.

Den kraftiga ökningen har gått hand i hand med en ökad användning av salivtester.
För tiotalet år sedan ansågs salivprover vara alltför osäkra. I dag finns tillförlitliga metoder.
– Under 2014 började vi ta emot prover även i saliv och utandningsluft. Innan dess var det enbart urin, säger Tomas Villén.

Ulric Hermansson. Foto: Privat

Ulric Hermansson, forskare vid Karolinska Institutet och en av författarna till företagshälsovårdens guide om processen kring drogtester, har sett en ökning.
– Det är en ökad testaktivitet och ett ökat intresse för drogtester i arbetslivet. Det kan vi konstatera.

Vid Karolinskas laboratorium har andelen positiva svar på urintester ökat från 3,3 till 5,6 procent de senaste åren.
– Den ökningen stämmer till del överens med annan forskning och rapporter, säger Ulric Hermansson.

Checklista drogtester

Hela processen kring drogtester, från provtagning till transporter och hur resultatet meddelas, ska utföras korrekt och av rätt utbildad personal. Bland annat ska:

  • Provlämnarens identitet kontrolleras.
  • Information ges om syftet med testet och om regelverk som testet grundas på.
  • Provlämnaren ge sitt samtycke.
  • Provtagning utföras av hälso- och sjukvårdspersonal.
  • Provtagaren informera provlämnaren att man känner till uppgifter av intresse, exempelvis aktuell medicinering.
  • Läkare med särskild utbildning för drogtester kontaktas vid positiva drogtester, för att bedöma om resultatet har en naturlig orsak, exempelvis receptbelagd medicin.

Ökningen av både tester och andelen positiva svar har skett under en period när Tullverkets och polisens beslag av narkotika ökat markant.

– Droger skapar mer diskussion och större oro än alkohol, mycket på grund av okunskap. Är då mediebilden att det väller in knark kan det påverka intresset för drogtester, säger Robin Öberg, expert på drogtester hos Alna, ett expertorgan kring droger i arbetslivet.

Han och Ulric Hermansson trycker på att alla delar av processen kring testerna måste ske på rätt sätt.

– Det är både i arbetsgivarnas och de anställdas intresse. Varför ska jag som anställd utsätta mig för ett test om processen inte håller rätt kvalitet? Och varför ska arbetsgivare beställa tester som de inte kan lita på? säger Ulric Hermansson.

Fråga om jobbet.
106
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här