Jobb varje dag till sent, fel lön och ständiga utskällningar. Men när Ershad Norafshanian sade ifrån gick situationen från usel till hotfull. I dag bor han på hemlig ort av rädsla för sin tidigare arbetsgivare.
Det började med att Ershad Norafshanian blev kontaktad av ägaren till en kebabrestaurang i Gävle.
– Han sade att han behövde mig. Jag sade att jag kunde jobba hos honom ett tag, men jag hade redan ett jobb.
Till slut blev Ershad övertalad att acceptera en tillsvidareanställning.
På papperet såg allt bra ut – en bra lön, heltid, rätt antal semesterdagar. Det var också vad Migrationsverket fick se som underlag för att bevilja arbetstillstånd.
Den första månaden kom lönen precis som utlovat.
– Sen började han dra av. Han sade att han betalade mycket i skatt för mig, och så fick jag 15 000 efter skatt.
“Jag fick inte visa att jag var trött”
När en kollega skulle ha semester fick Ershad hoppa in för honom, utöver sin heltidsanställning. Men kollegan kom inte tillbaka.
– Jag fick jobba sju dagar i veckan i fyra månader. Ibland jobbade jag från 11 till 1 eller 2 på natten. En gång somnade jag ute på baksidan. Då skällde chefen på mig och sade att jag inte fick visa att jag var trött.
När Ershad tog mod till sig och sade ifrån hotade arbetsgivaren med att rapportera honom till Migrationsverket, vilket skulle kosta honom arbetstillståndet.
När det lugnade ned sig låg arbetsveckorna på runt 66 timmar. Lönen var densamma oavsett hur mycket Ershad jobbade – 15 000 kronor i månaden.
Jobbade trots sjukskrivning
En dag skar sig Ershad svårt i fingret och blev sjukskriven. Men det tyckte inte arbetsgivaren att han skulle vara.
– Han tyckte att jag skulle jobba med en hand. Jag försökte, men jag hade så ont. Nu har jag fått en nervskada så jag inte kan använda fingret.
Den 27 juni i år, efter mer än två år på restaurangen, fick Ershad nog och sade upp sig. När chefen inte betalade ut pengar han borde ha fått kontaktade Ershad HRF.
Då blev situationen värre.
– Arbetsgivaren letade upp mig, han skickade två personer som filmade mig när jag jobbade, han ringde mina kusiner i Iran och hotade mig.
Bor på hemlig ort
Till slut lämnade Ershad Gävle. Nu bor han tio timmar därifrån, och fasar för dagen när hans ärende ska upp i tingsrätten.
– Jag har pratat med tre-fyra kompisar som ska följa med mig.
Efter rättegången kommer han att lämna Sverige för gott.
– Jag vet inte vart jag flyttar. Jag kan inte flytta tillbaka till Iran heller, för jag är homosexuell.
Ershad Norafshanians mål kommer upp i Gävle tingsrätt senare i höst. Det handlar om utebliven semesterersättning, lön och övertidsersättning.
