Tempot i valrörelsen höjs och risken är att fler tröttnar. Chefredaktör Jonas Nordling påminner om hur ung den svenska rösträtten egentligen är.
Valet står för dörren. Det är svårt att missa. Nu förväntas något av oss medborgare.
Har du inte redan bestämt dig så är det hög tid att välja vilket parti du vill lägga din röst på. Om du nu tänker rösta överhuvudtaget.
I länder som exempelvis Australien, Belgien och Italien är det obligatoriskt att rösta. Men till skillnad från dessa demokratier så har svenskar ingen sådan laglig skyldighet.
I Sverige anses det vara en demokratisk rättighet att även avstå från att rösta, eller att rösta blankt för den delen. Och det är en rätt som förvånansvärt många svenskar nyttjar.
Adderar man dessutom de som röstade på partier av olika seriös karaktär som hamnade under riksdagsspärren blir det en stor andel svenskar som faktiskt inte aktivt valt något av riksdagspartierna.
I förra valet var denna grupp hela 15 procent av väljarna.
Långsam färd mot allmän rösträtt
Målet för vårt samhälle måste vara att den siffran inte ska öka ytterligare. Inte minst utifrån hur långsamt Sverige faktiskt har utökat sin demokrati.
Kvinnor fick som bekant rösträtt 1921. Mindre välkänt är att män som vägrat värnplikt fick rösträtt först året efter. Och då var alltjämt flera grupper fortsatt uteslutna från att rösta.
Den som dömts till fängelse i mer än ett år fick inte rösträtt förrän 1937.
De som gick på bidrag från det allmänna inkluderades i demokratin 1945.
Romer fick rösta först 1959.
Och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning fick vänta ända till 1991 innan de kunde rösta i ett riksdagsval.
Vår så kallade allmänna rösträtt är alltså inte fullt så gammal som ibland hävdas.
Fyra frågor med jobbkoppling
Det ingår hursomhelst inte i mitt uppdrag som journalist att styra ditt val.
Däremot är det vår uppgift att göra dig så upplyst som möjligt så du har möjlighet att fatta ett eget beslut. Om du överhuvudtaget ska rösta, och på vilka partier i så fall.
Därför har vi bett samtliga riksdagspartier förklara var de står i fyra arbetsrelaterade frågor:
- Bör karensavdraget inom sjukförsäkringen förändras?
- Bör normalarbetstiden förkortas?
- Är dagens a-kasseregler tillräckliga?
- Vilken är den viktigaste frågan kring arbetsmiljön på svenska arbetsplatser?
För att undvika den fördummande fokuseringen på partiledare så fick partierna dessutom själva välja vem som skulle svara. Resultatet går att höra i vår podd där ett avsnitt kring varje fråga kommer att läggas ut innan valet. Förhoppningsvis gör det dig lite klokare, framför allt om du bryr dig om vad som händer på jobbet.
Samtidigt vill jag påminna om att demokratin inte bara kan försvaras vid valurnan var fjärde år. Den kampen kräver större engagemang än så.
Och du behöver inte aktivera dig i ett parti för att göra skillnad.
Ett annat sätt kan i stället vara att delta i föreningslivet lite oftare. Tillgången på ideella organisationer med demokratisk grund är avgörande för ett öppet samhälle. Och det finns många föreningar som behöver din insats för att kunna överleva. Till exempel ditt fackförbund.
