Därför är karensavdraget en klassfråga
Ylva Axelson om karensavdraget. Foto: Privat, Istockphoto
Debatt Karensavdraget

Därför är karensavdraget en klassfråga

Karensavdraget missgynnar arbetarna och bör slopas så att lika villkor kan gälla för alla. Det skriver Ylva Axelson, förtroendevald HRF Stockholm-Gotland, i en debattartikel.

Publicerad 28 november 2024

Samtidigt som en ekonomichef kan arbeta hemifrån med förkylningssymptom, behöver en arbetare ta ett beslut: Antingen riskera att smitta andra på jobbet eller offra en hel dagslön.

Karensavdraget missgynnar arbetarna och bör slopas så att lika villkor kan gälla för alla.

Under mina sju år i restaurangbranschen har jag stött på detta vägskäl flertalet gånger. Äta eller ätas. Smitta eller förlora sin lön.

Vad händer när en elektriker, sjuksköterska eller kock blir sjuk?

Vad händer när en elektriker, sjuksköterska eller kock blir sjuk? De behöver ställas inför samma inre konflikt som jag gjort de senaste sju åren.

Att slopa karensavdraget borde vara lika självklart som att vi i Sverige ska ha kollektivavtal på våra arbetsplatser.

Systematisk orättvisa

Kungsbacka-Posten publicerade en krönika i dagarna om att karensavdraget bör avskaffas, men bara för vårdpersonal. De skriver “Det är en systematisk orättvisa”, och ja, det är en otrolig systematisk orättvisa, men orättvisan borde hävas för alla.

Om jag fick en krona för varje gång jag hört ”man har valt sitt yrke och får stå sitt kast”, hade jag haft samma medellön som en tjänsteman.

Det är som att säga att vi inte behöver bry oss om kriget i Ukraina för det inte händer i Sverige.

Löper större risk att utsättas för sjukdomar i högre grad än vad akademiker och tjänstemän gör.

I LO:s lönerapport (2023) visar de att en arbetares medellön är 29 300 kronor och tjänstemännens är 45 100 kronor.
Arbetares medellön är inte bara mycket lägre utan jobbar dessutom närmare människor och löper därför större risk att utsättas för sjukdomar i högre grad än vad akademiker och tjänstemän gör.

LO har sammanställt statistik om distansarbete efter corona i rapporten Vi som inte jobbade hemma (2023). Rapporten visar att 9 av 10 arbetare inte kunde jobba hemifrån under pandemin trots rekommendationer från Folkhälsomyndigheten.

Nio av tio kan inte jobba hemifrån

Samtidigt som 9 av 10 arbetare inte kan jobba hemifrån vill 9 av 10 tjänstemän som arbetar hemifrån fortsätta med det, siffror från Great Place To Work (2023).

I samband med att fler vill arbeta hemifrån har Medhelp utrett den så kallade sjuknärvaron, arbete hemifrån trots sjukdom.

För lärare, busschaufförer eller snickare finns ingen så kallad sjuknärvaro.

Sjuknärvaron hos distansarbete låg på 69 % 2022, med en trend till fortsatt ökning visar HR-rapporten (2023). För varför ska de förlora en dagsinkomst när de bara kan arbeta hemifrån?

För lärare, busschaufförer eller snickare finns ingen så kallad sjuknärvaro.
De kan inte gå till jobbet sjuka utan att riskera sin egen hälsa eller smitta sina kollegor. Det om något är systematisk orättvisa. Låter det rimligt?

Att behöva be om fundamentala rättvisor på arbetsmarknaden känns nästintill skrattretande.

När ska vi sluta fråga oss om man vill äta eller ätas, och i stället få hjälp med att leva och överleva?

Ylva Axelson, journaliststuderande och förtroendevald HRF Stockholm-Gotland

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Fråga om jobbet
Experterna svarar på läsarfrågor om allt från schemaläggning till personalmat

Nyheter från hotell- och restaurangbranschen

Varje vecka, direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här