Chefredaktör Jonas Nordling summerar helgens kongress. Och tar hjälp av kompisar från förr.
Strax efter midsommar 1919 höll HRF sin första kongress. Då kom 36 ombud till Gillets festvåning, vid Brunkebergstorg i Stockholm. Högt på dagordningen stod frågan om lotteriet.
Förbundet hade bildats året innan. Genom ett lotteri kunde HRF snabbt skapa en stabil ekonomi. Problemet var bara att lotteriföreståndaren samtidigt hade försnillat en del av överskottet.
Frågan var om detta borde polisanmälas. Men då skulle förbundet knappast få tillstånd för ytterligare lotterier. Dessutom skulle ryktet för den nystartade organisationen bli nedsolkat. Pragmatiskt beslöt därför kongressen att inte anmäla förskingringen.
Ett enat förbund
Nu, 106 år senare, har samma förbund hållit sin 30:e kongress. Ett hundratal ombud, funktionärer och övriga gäster ägnade en helg i Uppsala åt demokratisk debatt i sann föreningsanda.
Fackliga kongresser fattar stora beslut. Men framför allt samlas kärntrupper för att hämta styrka i en gemenskap. Så var det 1919. Så blev det även 2025. Visst debatterades det friskt, men med gott humör. Ombuden valde enhälligt sin nya ledning. Ett tydligt tecken på ett enat förbund.
1919 handlade en stor del av diskussionen om den då nya organisationens stadgar. Så även 2025. Då handlade det om att hitta en grundstruktur. Nu handlade det till stor del om att byta ut något ord här och där.
Men ord har som bekant betydelse. Att byta sifferordet tre till fyra innebar till exempel längre perioder mellan kongresser. Ordet bojkott ställde till det vid positionering gentemot staten Israel. Och förslaget att skriva in ordet socialism i HRF:s stadgar gav också en het debatt. Och dessutom ett tvetydigt resultat.
Tyskt hot
1919 ville ett par ombud hindra tysk personal att ta jobb från svenska kollegor. Men kongressen såg då ingen fara med detta. De utländska kamraterna hade ju omgående gått med i förbundet. Fackligt arbete bygger på organisering, inte protektionism. Då som nu.
Pionjärernas ande har stundtals kunnat kännas i kongresshallen denna helg i december 2025. Speciellt i den nya tioårsplanen. Den innebär prioritering av tre fackliga kärnuppdrag: att organisera, att rekrytera och att teckna avtal.
Detta kommer innebära en stor utmaning för ett förbund med begränsade resurser. Inte minst ett valår då det kanske kan vara svårt att välja bort sånt som de facto inte är kärnuppdraget.
Oklara vägval
Flera debatter handlade om vikten av att vända medlemsutvecklingen. Och hur det ska ske. Alla var överens om målet, men vägen dit känns något vag.
Många kongressombud efterfrågade konkreta riktlinjer för att förstå hur kärnarbetet ska utföras. Rimligt. Det är till stor del lokalfackliga som ska stå för offensiven. Därför efterlyste många av dem fler verktyg i rekryteringsarbetet.
Att göra större förändringar av medlemsavgifterna eller att ta bort karensreglerna för nya medlemmar var dock inte aktuellt. Kongressen ville inte utöka förbundets verktygslåda med sådana instrument.
Många ombud verkade hursomhelst redo att kavla upp ärmarna för att nu möta sina egna krav på nyrekrytering av medlemmar. Ödesfrågan är dock alltså hur detta ska ske, rent praktiskt.
Klassiskt fackligt arbete
Det lär vara old school fackligt arbete som gäller. Det vill säga fotarbete. Sånt är dock krävande, men nödvändigt. Hade nog ombuden från 1919 sagt.
De hade antagligen även föreslagit sina framtida kolleger att fortsätta med lotterier. Även om den affärsmodellen alltså tycks ha skapat problem för arbetarrörelsen redan då.
Lågt hängande frukt
Men pionjärerna hade säkert också kommit med ett annat tips. 2025 är nästan alla studenter inom branschen oorganiserade. Det hade inte grundarna av HRF gillat. Det handlar om närmare 9 000 potentiella medlemmar på väg in i yrket. Uppenbarligen har förbundet inte prioriterat denna rekryteringsbas. Kanske dags att tänka om? Det vore i så fall helt i linje med den nya strategin.
Många fackliga frågor är bevisligen tidlösa. En sak har dock förändrats sedan 1919.
Då bjöd Gillets krögare på lokalhyran. Han ville att pengarna istället skulle gå till förbundets understödsfond.
Jag yrkar bifall till sådan solidaritet även 2025.
