Dags att tänka nytt kring hyrorna
Foto: Jezzica Sunmo, Mostphotos
Chefredaktören

Dags att tänka nytt kring hyrorna

Frågan om hyrorna blir ett problem för en ny regering. Chefredaktör Jonas Nordling föreslår en djärv lösning.

Publicerad 27 augusti 2026

I skrivande stund pekar det mesta på ett regeringsskifte efter höstens val.
Med stor sannolikhet väntar då en förhandling mellan Socialdemokraterna och Centerpartiet, om vad en ny regering ska genomföra.

Frågan om bostadshyrorna riskerar därmed att återigen skapa problem.

Sist ledde som bekant Centerns ambitioner till att Stefan Löfven blev avsatt. Inget tyder dock på att Centerpartiet kommer ändra syn på hyrorna.
De anser fortfarande, precis som övriga borgerliga partier, att mer marknadsinriktade hyror ska ersätta dagens system med så kallade bruksvärdeshyror.

Dagens system var tänkt som tillfälligt

Samtidigt fortsätter S (och ännu mer V) att omfamna dagens hyressystem.
Men frågan är om det inte är dags att ändra hållning? Dagens system är inte optimalt, och är inte heller skapat för att vara det. När man införde systemet 1968 var det uttryckligen temporärt, i väntan på något bättre.

En progressivt inställd regering bör därför fundera på en mer offensiv strategi för att ersätta dagens system. Inte minst för att få bort frågan från den politiska dagordningen.

Och då finns det vissa fakta som är värda att beakta.

En sektor med miljarder

Om en friare hyressättning får grönt ljus kommer det innebära högre hyror i vissa områden. Hur kan man då hålla hyresgäster med låga och normala inkomster skadefria?
Ett utökat bidragssystem kan ge balans. Det tar resurser, men dessa pengar finns faktiskt redan inom bostadssektorn.

Staten lägger runt 6 miljarder på bostadsbidrag varje år. Samt drygt 15 miljarder i bostadstillägg till pensioner och till personer med sjuk- eller aktivitetsersättning.
Alltså drygt 21 miljarder i direkt bostadsstöd.

Stöd till bostadsägare

Men staten delar även ut betydligt större belopp i indirekta bidrag för boende. 2023 belastade ränteavdragen statskassan med hiskeliga 61 miljarder kronor.

Majoriteten av dessa avdrag är kopplade till bostadslån. Med sjunkande räntenivåer har summan förstås minskat något sedan 2023. Och när nu riksdagen dessutom begränsar möjligheterna till avdrag för lån utan säkerhet så sparar det statskassan runt 8 miljarder.

Men likväl är ränteavdragen fortfarande en betydligt större kostnad för staten än övriga bostadsstöd. Mer än dubbelt så stor.

En regering som avskaffar ränteavdragen frigör alltså enorma resurser. Pengar som skulle kunna gå till bättre behövande. Exempelvis hyresgäster som skulle drabbas av ett nytt hyressystem. Det finns alltså skäl att behålla denna kostnad inom den sociala bostadspolitiken.

Det finns dock inga rationella skäl att bibehålla ränteavdragen. De leder till ökade bostadspriser och subventionerar framför allt bankernas ränteinkomster.

En regering som vill beskatta bankernas övervinster, men inte förmår genomföra en bankskatt, kan dessutom påverka deras resultat genom att i stället avskaffa ränteavdragen. Framför allt skulle vinsterna åtminstone inte längre så tydligt bygga på statliga bidrag.

Ett förslag till hyressystem

Självklart skulle många bostadsägare drabbas negativt om avdragen försvinner. Det är därför inget parti vågar rycka detta plåster. Men det finns som sagt ingen självklar anledning till att ge denna grupp så enorma bidrag. Speciellt inte när de som verkligen behöver stöd för sina bostadskostnader får nöja sig med betydligt mindre. Det enklaste vore därför att fasa ut ränteavdragen, till förmån för utökade bostadsbidrag.

Den regering som verkligen vill vara djärv kan dessutom villkora ett nytt hyressystem. Det kan exempelvis endast få användas av hyresvärdar som investerar i nya bostäder och/eller i löpande underhåll, speciellt om det ska finansieras via frikostiga bostadsbidrag. Övriga värdar får hänga kvar i det gamla hyressystemet, eller förhoppningsvis lämna branschen.

En framåtlutad hyresgäströrelse skulle också kunna finna en naturlig roll i ett nytt hyressystem. De kan då mer likna dagens fackförbund, och inrikta sig på att kollektivt förhandla nya avtal.

I stället för det komplicerade bruksvärdessystemet kan Hyresgästföreningen kräva en högsta hyra inom varje avtal, precis som kollektivavtalet reglerar lägsta lön.

Se där, några ingredienser för en dynamisk regeringsförhandling. Lycka till!

Hämtar fler artiklar
Till startsidan

Nyheter från hotell- och restaurangbranschen

Varje vecka, direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här