Jobb på skoltid ger unga i socioekonomiskt utsatta områden lön och värdefulla kontakter för framtiden. ”Det här öppnar nya dörrar för mig”, säger Shekiba Rahimi, 15, som fått sao-jobb i Sundsvall.
”Äta här eller ta med?”
Shekiba Rahimi, 15 år, står i kassan på Max i Birsta och tar upp en beställning. När hon inte hittar knappen på skärmen får hon hjälp av kollegan Akram Abdelgadir.
Varje torsdagseftermiddag lämnar Shekiba skolan för att jobba här i två timmar. Hon monterar burgare, fyller på sås och dricka i kylen, torkar bord och står i kassan. För det får hon 750 kronor i månaden plus semesterersättning.
Hennes skola har nämligen valt att ersätta prao med studiemotiverande arbetslivsorientering, eller sao-jobb som det också kallas.
– Det är jätteroligt. Jag har träffat nya människor och lärt mig jättemycket. Men det bästa är att det öppnar nya dörrar för mig. Att få den här erfarenheten gör att jag lättare kan få andra jobb i framtiden, säger Shekiba.
Tanken med sao-jobben är just att ge ungdomar i socioekonomiskt utsatta områden en chans att tjäna extra och komma in i arbetslivet, för att på så vis minska utanförskap och jämna ut startlinjen för Sveriges unga.
Testade sao-jobb 2025
Shekiba går på Åkersviksskolan, en av de första skolorna som testade konceptet redan 2025.
– Många av våra elever har inga kontakter i arbetslivet. Deras föräldrar kanske inte har någon utbildning eller kanske inte kan språket. Men de har styrkor som mina egna curlade ungar inte har. De måste bara få chansen att visa dem. Om vi inte ger dem den chansen kanske gängkriminella gör det i stället, säger Johan Karlsson, biträdande rektor på Åkersviksskolan.
Lönen från sao-jobbet är egentligen inte det viktigaste för eleverna, säger Johan Karlsson.
– Det stora är att de får ett sammanhang varje vecka där de är sina bästa jag. De får kollegor som tycker otroligt mycket om dem. Och de får ett kontaktnät. Vi vet ju att de flesta jobben fås genom kontakter. Här får de en chans som de faktiskt verkar ta vara på.
De fattar att de måste sköta sig för att få ha kvar sina sao-jobb.
Johan Karlsson
Dessutom ökar det studiemotivationen. Eleverna måste nämligen sköta skolan och närvara på lektionerna för att få ha ett sao-jobb.
– De fattar att de måste sköta sig för att få ha kvar sina sao-jobb och det i sig är en jättevinst. Vi vet ju att den största riskfaktorn för unga är att inte gå ut skolan, säger Johan Karlsson.
Märks på betygen
Shekiba säger att hon har fått högre betyg, tack vare sao.
– Förut hade jag ganska hög ogiltig frånvaro. Nu går jag hit även när jag är trött och har ingen ogiltig frånvaro. Det säger ganska mycket. Det är för att jag inte vill tappa mitt sao-jobb, säger hon.
Men så har det inte alltid varit.
– Förut när föräldrarna frågade varför vi hade frånvaro så hittade vi på något. Vi trodde att vi lurade dem, men egentligen lurade vi oss själva. Jag ser skillnaden så tydligt på mina betyg, det är ju lättare att få högre betyg när man är med på lektionerna.
Shekibas mentor Emma Törnecrantz håller med.
– Den här årskursen ligger väldigt bra till för de fick redan i sjuan höra att de måste sköta sig för att få ha sao-jobb. Det handlar inte bara om att sköta skolarbetet utan även om att komma i tid och att ha respekt för sin omgivning, säger hon och fortsätter:
– Man märker att det här betyder något för dem och att de är måna om sina sao-jobb. Jag brukar säga att vi kan hjälpa dem med mycket men utanför skolan är de sina egna varumärken, deras arbetsgivare eller kollegor kan se dem. Stan är inte så stor.
Arbetsgivare hör av sig
Att få arbetsgivare inom det lokala näringslivet att ställa upp och erbjuda jobb var inga problem.
När det blev klart att det skulle bli ett andra år efter pilotomgången, ville de flesta vara med igen. Och fler arbetsgivare hör av sig hela tiden.
– De känner att de bidrar med något konkret till samhället. Men det handlar också om kompetensförsörjning för dem. De får ju visa upp sina arbetsplatser, säger Johan Karlsson.
När Shekiba skulle ansöka om sao-jobb var jobben inom hotell och restaurang extra populära.
– Kanske för att man kan få sommarjobb där och för att man har ganska bra koll på vad de jobben går ut på, säger Emma Törnecrantz.
Jag vill bli advokat. Det har varit min dröm sedan jag var liten.
Shekiba Rahimi
Hamburgerrestaurangen var Shekibas förstahandsval.
– Jag ville jobba någonstans där jag får träffa nya människor och tänkte att Max var bra för att det kunde leda till sommarjobb, säger hon.
Vad vill du jobba med i framtiden?
– Jag vill bli advokat. Det har varit min dröm sedan jag var liten. Men det är en lång utbildning. Då är det bra att kunna jobba extra inom restaurang.
Fler skolor borde erbjuda sao, tycker Shekiba.
– Det är bra både för eleverna och samhället. Och det är extra bra för unga som riskerar att hamna i kriminalitet. Det här öppnar nya dörrar för dem, de kanske kan få sommarjobb. Det gör att de ser en annan lösning, säger hon.
Johan Karlsson kallar det ”en otrolig win-win”:
– Eleverna tycker att det är bra, föräldrarna tycker att det är bra och näringslivet tycker att det är bra. Alla ger lite, men vinsten för samhället är enorm, säger han.