Nytt yrke på nytt språk? Sociala företag som Yalla Trappan ger många utlandsfödda kvinnor hjälp på vägen till ett restaurangjobb.
Yalla Trappan startade 2006 i Malmö-förorten Rosengård. På de tjugo år som gått har denna annorlunda arbetsplats i det utsatta området hjälpt och stärkt hundratals kvinnor, vars brist på arbetslivserfarenhet och tillräckliga svenskkunskaper tidigare utestängt dem ifrån arbetsmarknaden.
Flera har efter sin tid i Yalla Trappans samarbetsprojekt, arbetsmarknadsinsatsen ”Yallas väg till arbete”, gått vidare till köksutbildningar, bland annat till kockutbildning. En tog också körkort och anställdes sedan som föreståndare på en av Yallas restauranger.
Många deltagare i Yallas väg till arbete vittnar om hur de utifrån gemenskapen i Yallas storkök, café- och cateringsverksamheter har kunnat bryta sin isolering i hemmen och hitta vägar vidare mot reguljära anställningar.
Stärkt självkänsla
Bland de som deltog i Yallas väg till arbete under 2025 är två tredjedelar intresserade av att söka en utbildning. Över hälften upplever att Yalla har gjort dem mer anställningsbara. Alla vill arbeta. Åtta av tio har fått bättre självkänsla.
Utrikes födda kvinnor är den grupp där lägst andel jobbar, i Sverige såväl som inom hela OECD. Yalla Trappan riktar sig till just denna grupp som står i fokus när politikerna pratar om bidragstak och behovet av mer kontroll och ”incitament” för invandrade kvinnor att ta sig ut på arbetsmarknaden.
Något som i praktiken är avsevärt svårare än det kan låta i en valdebatt. Särskilt för de många kvinnor från Mellanöstern och Afrika som bott länge i Sverige utan att lära sig svenska ordentligt, ibland i årtionden. De som mest har varit hemmafruar och tagit hand om barn och hushåll. Många har kommit till Sverige genom giftermål med landsmän. Trots åren i Sverige har de bristfälliga språkkunskaper, och kort eller ingen utbildning eller arbetslivserfarenhet.
Inte tillgång
De som inte själva är flyktingar har inte tillgång till det tvååriga Etableringsprogrammet. Och eftersom många inte ens är registrerade som arbetssökande har de heller inte haft tillgång till Jobb- och Utvecklingsgarantin.
Yalla Trappan och andra arbetsintegrerande sociala företag, börjar inte med att omgående försöka ändra på deltagarna. I stället tar de avstamp i de hemarbetande kvinnornas egen vardag. I matlagning, hushållning, städning och sömnad.
Arbetspraktik som matlagning i storkök och andra traditionella ”kvinnosysslor” varvas med 50 procent undervisning i svenska och om det svenska samhället, inte minst om kollektivavtal och andra förhållanden på arbetsmarknaden. Deltagarna besöker också olika utbildningsanordnare. Och då inte bara utbildningar till traditionella kvinnoyrken utan även till exempelvis maskinoperatör i industrin.
– Vi försöker vidga deras horisonter och visa dem på hur många olika vägar det finns att gå, säger projektledaren Anna Rydén.
Snabbare framåt
Yalla vill också stärka kvinnornas egenmakt. Inte minst genom att visa på vikten av av ekonomisk självständighet, att kunna försörja sig själv. Och på att det är viktigt för kvinnornas barn att se också sin mamma gå till jobbet.
Sayran al Salim från Irak kom till Sverige för åtta år sedan. I Irak var hon hemma med barnen.
– Första åren i Sverige gick jag på SFI, resten av tiden var jag mest hemma, säger hon.
Nu är Sayran Al Salim 40 år, bor i en lägenhet i Malmö och går sedan i januari en riktig kockutbildning med svenskaundervisning på Komvux, SFI-kombo kock, där hon läser på heltid varav 30 timmar i veckan i skolan plus eget skolarbete. En gymnasieutbildning plus SFI på tre terminer.
Hennes svenska är fortfarande lite knackig. Men nu går det betydligt snabbare framåt:
– När jag började på Yallas väg till arbete förra året lärde jag mig mycket mer. Jag har träffat mycket mer människor, och lärt mig många fler nya ord.
Motiverar bättre
Det sammanhang som arbetsträningen erbjuder motiverar bättre än SFI-kurserna. För många av kvinnorna blir Yallas väg till arbete det första sammanhanget där de på allvar får chansen att försöka tala svenska.
Nu har Sayran avverkat första terminen av tre på sin kockutbildning. Nästa sommar är hon klar. Hennes lärare beskriver henne som fantastiskt duktig, en person som har matlagningen i fingrarna.
– Det är jätteroligt. Man lär sig inte bara att laga många sorters mat, vi lär oss mycket mer svenska också.
När hon är färdigutbildad hoppas hon hitta jobb på en bra restaurang. Inte nödvändigtvis med mellanösternmat.
– Jag vill laga många olika sorters mat, inte bara mat från mitt hemland!
En del av kvinnorna har inte gått färdigt grundskolan i sina ursprungsländer. Då blir det extra trixigt att lära sig svenska.
Driven och motiverad
En av de som aldrig gått i skolan hemma i Afghanistan är 48-åriga Shukria Noori, som varit sju år i Sverige och ett och ett halvt år med Yalla Trappan. Innan dess gick hon på SFI, men det var svårt.
Matlagning är hon bra på, och de som umgåtts med henne i Yallas väg till arbete vittnar om en driven och motiverad person.
När Shukria Noori hunnit bli bättre på svenska siktar även hon på en arbetsmarknadsutbildning till kock. Än så länge behöver hon dock tolkhjälp av sonen Younes när Hotellrevyn ringer. Trots det har hon redan börjat på en restaurang i Malmö, där hon det närmsta året bland annat ska ordna med frukosten och diska.
– Jag kommer att använda det året till att bli bättre på att prata svenska. Sedan är mitt mål är att bli en riktig kock, säger hon.
– Tiden inom Yalla Trappan har varit viktig för mig. Personalen där är väldigt trevliga och hjälpsamma. Det finns en gemenskap där, man lär sig verkligen mycket.
Fått stor spridning
Yalla Trappans modell finns nu på en rad ställen i landet, till exempel i Stockholmsförorten Rinkeby, och har tilldelats olika utmärkelser, både i Sverige och internationellt. Liknande integrerande företag som arbetar med matlagning, catering, café och restaurang finns också på flera håll i landet.
Uppföljande statistik på individnivå saknas, men de flesta av de tidigare hemmasittande deltagare yrkesarbetar i dag i någon utsträckning.
Henrik Wollter är kassör i HRF Syd. Han betonar vikten av Yalla Trappans typ av integrations- och arbetsmarknadsinsatser:
– Det är jätteviktigt att de får fortgå och utvecklas. Att ha en tillhörighet och känna värde i det man gör är grundläggande för en god integration. Det är också föredömligt i arbetet med att få förutsättningar att förstå vad det innebär att arbeta på en god arbetsplats där kollektivavtal råder.
Bristande matchning
- Matchningen mellan utbildning och arbete inom besöksnäringen är bristfällig.
- Besöksnäringen som helhet består av drygt 540 000 sysselsatta. Samtidigt finns det nästan 435 000 personer med en utbildning med koppling till besöksnäringarna.
- Endast 92 000 personer har både en besöksnäringsutbildning och är sysselsatta inom besöksnäringen.
- Bara 15 procent av de som har genomfört en arbetsmarknadsutbildning riktad mot besöksnäringen har ett arbete utan lönestöd 90 dagar efter avslutad utbildning.
Källa: Tillväxtverket/SWECO 2023