En restaurangägare i Stockholm gjorde otillåtna löneavdrag för en anställd som därför kom efter med hyran. Först när HRF hotade med att begära bolaget i konkurs betalade arbetsgivaren skulden.
HRF-medlemmen planerade att jobba intensivt hela sommaren. Men så fick hon ett cancerbesked och kunde inte arbeta tiden ut. När lönen för den tid hon hunnit jobba kom hade arbetsgivaren gjort en mängd löneavdrag.
Lönen blev så låg att hon kom efter med hyran och hotades av vräkning.
Kvinnan hann arbeta juni, juli och ett par dagar in i augusti. I juli hade hon fått ut full lön för juni. Men på slutlönen hade arbetsgivaren gjort flera avdrag, bland annat för timmar som hon inte fått schemalagda.
Till saken hör att hon påpekat för arbetsgivaren att hon inte fått sina timmar, genom att sms:a ”kom ihåg att jag är månadsanställd”.
Kom efter med hyran
Det fattades 47 000 kronor på slutlönen för juli och augusti. Kvinnan kom på grund av detta efter med hyran. Det ledde till att hyresvärden hotade med vräkning.
Kvinnan, som är ensamstående med barn, kontaktade Hotell- och restaurangfacket. Facket hade först en lokal förhandling med arbetsgivaren utan att nå en uppgörelse.
Den följdes av en central förhandling där man gjorde en överenskommelse med arbetsgivaren om att betala hela skulden.
Men arbetsgivaren betalade ändå inte.
Emil Bäckström, ombudsman på HRF, skrev ett intyg till kvinnans hyresvärd.
– Jag förklarade att vi låg i förhandling med hennes arbetsgivare och att hon väntade på pengar.
Väntade åtta månader på lönen
HRF gick sedan vidare med en betalningsuppmaning med delgivning enligt konkurslagen. Detta innebär att om arbetsgivaren inte betalade skulden inom sju dagar, skulle företaget begäras i konkurs.
– På den sjunde dagen betalade restaurangägaren, berättar Emil Bäckström.
Hon tycker att arbetsgivaren kommer undan med att förhala.
Den anställda hade då väntat i närmare åtta månader på 47 000 kronor plus ränta.
Hon är besviken, säger Emil Bäckström.
– Framför allt över att det har gått så lång tid. Hon tycker också att arbetsgivaren kommer undan med att ha förhalat, utan att behöva betala något extra.
Lång process att stämma
Emil Bäckström förklarar att det finns olika vägar att ta när en arbetsgivare inte betalar det man kommit överens om.
Foto: Madeleine Andersson
– Man kan stämma arbetsgivaren i domstol, men det riskerar att bli en lång process, ibland över ett år.
Men om ni hade valt en stämning, hade arbetsgivaren då fått betala skadestånd?
– I det här ärendet tror jag att det hade varit möjligt. De bryter mot kollektivavtalet genom att använda timbank och den anställda fick inte den utlovade sysselsättningsgraden. Men vi valde att inte stämma eftersom vi vill ha en snabb process så att medlemmen skulle få sina pengar.
En annan väg hade varit att skicka ett betalningsföreläggande via Kronofogden.
– Men den processen kan ta ännu längre tid.
Riskerar att inte få sina pengar
Går det mer än två månader efter överenskommelsen om att arbetsgivaren ska betala, omfattas löneskulden inte längre av den statliga lönegarantin, påpekar Emil Bäckström.
– Då riskerar man att inte få sina pengar vid en konkurs. Men alla bolag går förstås inte i konkurs.
Är det vanligt att ni gör en överenskommelse med en arbetsgivare om att betala och så betalar hen ändå inte?
– Nej, det är väldigt sällan. Men det händer att man börjar betala och sedan inte fortsätter, för att bolaget hamnat i ekonomiska svårigheter.
Hur var det med den här arbetsgivarens ekonomi?
– Jag kan inte se något som tyder på att det var ekonomiska svårigheter som gjorde att de inte betalade. I samband med överenskommelsen om att de skulle betala stämde de av med sin revisor.
Kvinnan har fortsatt att arbeta i branschen, parallellt med sina behandlingar.
