Svenska myndigheter tar fajten mot kriminella på jobbet. Men letar de i rätt branscher, undrar chefredaktör Jonas Nordling.
Svenska myndigheter har steppat upp kampen mot arbetslivskriminalitet. Förra året genomförde man 4 000 gemensamma kontroller. En ökning med 11 procent, jämfört med året innan.
Resultatet: ekonomiska återkrav, sanktionsavgifter och utbetalningar som stoppats till följd av oegentligheter på totalt 187 miljoner kronor. Mer än dubbelt så mycket jämfört med 2024.
Dessa imponerande siffror går att läsa i den senaste årsrapporten kring arbetet mot arbetslivskriminalitet.
Besöksnäringen i topp
I rapporten anger också tre myndigheter hur många inspektioner de genomfört, fördelat på bransch. Det är inte smickrande läsning för besöksnäringen.
Men frågan är vad dessa siffror egentligen säger?
Hotell- och restaurangbranschen ligger etta hos både Polisen och Arbetsmiljöverket. Hos Skatteverket blir det en andraplats, slagen endast av byggbranschen som fick flest besök.
Men frågan är vad dessa siffror egentligen säger? Att krogar och hotell hamnar överst visar bara att det är där myndigheterna väljer att inspektera. Men var ger inspektionerna mest effekt?
Ingen branschindelning i statistiken
I rapporten får vi veta att Arbetsmiljöverket i fjol utdömde 732 sanktionsavgifter i detta arbete. Summan uppgick till närmare 31 miljoner kronor.
Vi kan läsa att Försäkringskassan gjorde 122 polisanmälningar efter inspektionerna. Polisen själva anmälde 365 brott. Skatteverket gav över 800 företag kontrollavgifter och fick in nästan 110 miljoner mer i skatter. Och så här fortsätter det i flera tabeller.
Det är totalt nio myndigheter som deltagit i denna kamp mot kriminalitet i arbetslivet.
Men även om rapporten visar på framgångar i ett viktigt arbete så kvarstår frågan: I vilken bransch ger inspektionerna mest effekt?
Granskningarna fokuserar på så kallade ”riskbranscher”.
Men det är olyckligt om detta saneringsarbete styrs av fördomar kring vissa branscher. Det vore inte heller bra om det i stället bara handlar om en överdrivet repressiv invandringskontroll.
Men framför allt vill vi ju inte att våra myndigheter ska styras av godtycke.
Endast två myndigheter svarar
Efter att ha läst rapporten vet jag dock bara var inspektionerna görs, inte var de ger effekt. Hur många av till exempel Arbetsmiljöverkets sanktionsavgifter rörde besöksnäringen?
Detta är trots allt viktig fakta för att använda vår gemensamma resurser på bästa sätt. Så jag ber de delaktiga myndigheterna att redogöra för detta.
I skrivande stund, efter två dygn, har endast två av myndigheterna svarat.
Arbetsmiljöverket har meddelat att de saknar branschindelad statistik när det gäller uppdraget. De vet alltså inte om de lägger tid på rätt saker.
Skatteverket fokuserar fel
Skatteverket har däremot börjat få koll. Jag får veta att verket rätt nyligen börjat branschkoda resultaten, inte bara själva inspektionerna.
Och tyvärr: Då visar det sig att även Skatteverket borde ägna mest tid åt krogarna. Överlägset flest, av såväl kontrollavgifter som revisioner, handlar nämligen om restaurangbranschen.
Skatteverket verkar samtidigt lägga för mycket tid på byggbranschen i förhållande till resultatet. Och alldeles för lite tid ägnas åt bilbranschen.
Det är förstås viktigt att fortsätta arbetet mot kriminalitet i arbetslivet. Men att en rapport på denna nivå helt saknar effektanalys är inte smickrande.
Och man undrar vilka branscher som helt går under radarn.
