Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

»Vi vill strejka för högre lön i flygköken«

Lönerna är för låga. Det är rätt att strejka för att få upp dem, säger tre medlemmar som Hotellrevyn träffade på Arlanda.

Publicerad 1 september 2004

Balkis Mayl är 53 år och arbetar i disken på flygcateringföretaget LSG Sky Chefs på Arlanda. För en och en halv månad sedan blev hon omplacerad till disken mot sin vilja.
– Jag är så lessen över att företagsledningen tvingat mig till disken. Men om jag inte accepterar det så kallas det arbetsvägran och då kan jag förlora mitt arbete.
Balkis Mayl har arbetat på det tyska företaget Lufthansa Service Group, LSG, sedan företaget startade i Sverige år 2000. Hon tjänar cirka 14 700 kronor per månad.
– Jag kan tänka mig att strejka. Det är okej för att få högre lön, säger hon.

Behnaz Khaghani arbetar på den tullfria avdelningen och packar backar med läsk, choklad och godis till flygresenärerna. Hon är 47 år och har arbetat på LSG Sky Chefs sedan företaget startade i Sverige.
Hon tycker att facket gör rätt som protesterar. Hon kan tänka sig att strejka för att få bättre lön.
Alla anställda har fått information från facket om varslet som är lagt och om strejken. Den bryter ut den 6 september om inte fack och arbetsgivare kommer överens.
– Jag tjänar inte så mycket som arbetar halvtid. Det blir cirka 10 000 i månaden. Jag har blivit sjuk, fått reumatism och orkar inte arbeta mer än fyra timmar.
Hon arbetar fyra timmar och har en lång restid från Uppsala på tre timmar om dagen. Dessutom betalar hon 1 500 kronor för busskortet från Uppsala.
– Det blir inte mycket pengar över, men jag vill inte sluta. Ett arbete är mycket viktigt att ha, säger hon med allvar.
Hon kommer från Iran och hennes man arbetar också på LSG.

Sherzad Gafor som arbetar på tullfria avdelningen med sprit, vin och öl tycker det är rätt att strejka.
– Arbetsgivaren vill inte höja vår löner och då är det inte mer än rätt att vi strejkar. Vi arbetar hårt hela tiden och blir trötta. Det är klart att vi inte vill ha mindre betalt än andra.
Sherzad har också arbetat på LSG sedan starten. Han kommer från Kurdistan och har varit i Sverige i 5,5 år.
Han har bytt avdelning inom företag. Han packade mat de tre första åren och nu packar han sprit.
– Det är ett tyngre arbete än att packa mat.
Sherzad Gafor kommer upp i 16 000 kronor i månaden efter fyra års yrkeserfarenhet.
Han berättar att den fackliga företroendemannen har informerat dem om situationen. Det står ett anslag på tavlan vad som gäller vid en eventuell strejk.
Arbetsgivaren vill höja lönen med 1 150 kronor på tre år och facket kräver att medlemmarna ska ha en höjning med 1 500 kronor i månaden efter tre år.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter MEDLEMSMÖTE

HRF möter medlemmar på Scandic

Scandic är en stor arbetsgivare med många HRF-medlemmar. Den här veckan är de i fokus för ordförande Malin Ackholt.

Publicerad 24 september 2020 2 kommentarer
HRF möter medlemmar på Scandic
HRF:s ordförande Malin Ackholt möter medlemmar på Scandic digitalt. Foto: Peter Jönsson

Under veckan arrangerar Hotell- och restaurangfacket flera digitala möten för medlemmar på hotellkedjan Scandic. Tanken är att medlemmarna ska få diskutera bland annat framtiden för branschen och den kommande avtalsrörelsen med förbundets ordförande.

– Vi måste hitta sätt att ha samtal och diskussioner med medlemmar trots att det pågår en pandemi. Det kommer inte att ersätta möten IRL. Det här är ett komplement, som säkert kommer att fortleva även efter corona, säger Malin Ackholt.

Intresset för de digitala medlemsmötena har varit stort. Hittills har mer än 70 medlemmar deltagit.

– Många upplever det intressant att höra hur kollegor på andra arbetsplatser har det. Sedan kan det komma upp en del individärenden som vi inte kan lösa där, men där vi kan lotsa vidare, säger Malin Ackholt.

Nu tittar HRF på möjligheterna att hålla liknande möten på andra arbetsplatser.

– Sedan har vi fått önskemål om att köra på engelska på Scandic, så det förbereder vi för, säger Malin Ackholt.

Nyheter forskning

Skolan ska ta kampen mot sextrakasserier

Hur kan hotell- och restaurangutbildningarna hjälpa elever att hantera och förebygga sexuella trakasserier senare i arbetslivet? Det ska forskare vid Linnéuniversitet ta reda på med hjälp av pengar från branschens forskningsfond BFUF.

Publicerad 22 september 2020 Kommentera
Skolan ska ta kampen mot sextrakasserier
Många av branschens yrken är extra utsatta för sexuella trakasserier. Nu ska forskarna försöka ta reda på hur skolan kan hjälpa framtida medarbetare att förebygga och hantera problemet. Foto: Colourbox
Maria Hedlin. Foto: Linnéuniversitetet

Statistik visar att hotell- och restauranganställda tillhör de grupper som är mest utsatta för sexuella trakasserier i yrkeslivet. År 2015 vittnade nästan 16 procent av de branschanställda i Arbetsmiljöverkets undersökning om att de sextrakassererats av andra än chefer och kollegor någon gång det senaste året. Motsvarande siffra inom handeln var 6 procent.

Nu ska forskare vid Linnéuniversitetet hitta sätt för hotell- och restaurangutbildningarna att hjälpa framtida branschanställda att förebygga och hantera problemet.
– Sexuella trakasserier i hotell- och restaurangbranschen är ett problem som varit känt sedan länge, och både bransch och fack har försökt komma till rätta med det. Vår tanke är att utbildningarna ska kunna hjälpa de framtida medarbetarna att förebygga problemet, säger Maria Hedlin, professor i pedagogik och projektledare för studien.

Tillsammans med kollegan Eva Klope, lektor i pedagogik, ska hon nu intervjua elever som går tredje året på något av gymnasiets hotell- och restaurangprogram.
– Vi tror att det är en stor del av dem som redan fått en del erfarenhet från branschen, kanske genom sommarjobb eller extrajobb, säger Maria Hedlin.

Fakta: Forskningsprojekten

BFUF beviljar varje år medel till forskning som syftar att stärka branschen och dess anställda. Fonden är grundad och finansieras gemensamt av HRF och Visita. Vid den senaste utlysningen beviljades fem projekt sammanlagt 6,7 miljoner kronor. Dessa var:

  • Kompetent, kunnig och stolt: Lärande som varumärkeslöfte i besöksnäringen. Luleå tekniska universitet.
  • Social hållbarhet för framtida medarbetare inom hotell- och restaurang. Linnéuniversitetet.
  • The new ’normal’ and the changing value of tourism education. Högskolan Dalarna.
  • Boosting the sustainable food choice to reduce climate footprint at winter tourism destinations. Högskolan Dalarna.
  • Supporting adoption of climate-smart solutions with lab-based experimental social science. Mittuniversitetet Östersund.

Hon berättar att idén till projektet kommer från utbildningen för yrkeslärare, där hon och Eva Klope undervisar.
– Vi har fått höra att många av yrkeslärarna tycker att sexuella trakasserier är ett knepigt ämne att ta upp med eleverna.

Projektet ska pågå hela nästa år och beräknas vara klart våren 2022. Det är ett av fem forskningsprojekt som nyligen fått medel av BFUF, besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter arbetsmiljö

HRF ska granska arbetsmiljö digitalt

Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud börjar nu med digitala arbetsmiljöbesök. Målet är att få till ett fungerande arbetsmiljöarbete även i coronatider.

Publicerad 22 september 2020 Kommentera
HRF ska granska arbetsmiljö digitalt
Videosamtal ska hjälpa Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud att fortsätta sitt arbete även under coronapandemin. Foto: Kent Eng, Colourbox
Kent Johansson. Foto: Jann Lipka/HRF

Coronapandemin har gjort det svårt för Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud att utföra sitt uppdrag. För att inte arbetsmiljön ska bli lidande börjar förbundet nu med digitala RSO-besök, i form av videosamtal med arbetsgivarna.

Kent Johansson, ombudsman på HRF som har tagit fram modellen, ser flera fördelar.
– En fördel är att vi rent praktiskt kan få fler besök genomförda. Vi plockar bort massvis med restid, säger han.

En annan fördel är att besöken blir noggrant utförda, säger Kent Johansson.
– Det finns självklart fysiska arbetsmiljöproblem som man riskerar att missa när man inte kan göra en okulär besiktning, men det finns många saker som man inte behöver gå runt för att upptäcka. Till exempel i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är oftast större problem än de rent fysiska, säger Kent Johansson.

Ingår i temat: Coronakrisen 86 artiklar

Alla artiklar i temat (83 till)
Fråga om jobbet.
99
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här