Här är det liv i luckan
Sofia och Elin har satt på sig headset, som är kopplade till drive-in-beställningen. Foto: Tomas Bergman
Arbetspasset KORVGUBBEN

Här är det liv i luckan

Hur är det att jobba i grillkök? Vi följer med Sofia Broström, platsombud och »korvgumma«, under ett pass på jobbet hos Korvgubben i Luleå.

Då ska vi se, var har vi bilderna?
Sofia Broström klickar på datorn. Hon är på Facebook och ska lägga ut »något roligt« på Korvgubbens sida.
– Jag har precis fått det på mitt bord, så jag är lite ovan, säger hon.

Klockan är strax efter nio. Sofia sitter vid bordet i det lilla senapsgula personalrummet i bakre delen av grillkiosken Korvgubben, i utkanten av Luleå. Eller personalrum är nog faktiskt att ta i.
– Vår lilla gula kub. Häromdagen satt jag här och åt soppa, och insåg att den hade precis samma färg som väggarna.

Sofia Broström. Foto: Tomas Bergman

Korvgubben är en kedja med fem grillkiosker i Luleå och Skellefteå. Sofia har jobbat i företaget i sju år. Sedan september är hon ansvarig för den här grillen, på handelsplatsen Storheden. Dagen började med städning och förberedelser för lunchen. Nu har hon »admintid«.
– Jag ska godkänna lite timmar på Personalkollen.

Personaldörren öppnas. Det är Elin Berglund. De hälsar och Elin går och byter om. Klockan närmar sig tio. Sofia stänger datorn och går ut i kiosken. Hon sätter på sig ett headset och ger ett till Elin, som kommit ut. De är kopplade till drive in-beställningen. Strax därefter kommer första gästerna. Två tjejer vill ha dagens cheese och cola.
– Vilken storlek på burgaren? 90 gram. Då är ni välkomna till nästa lucka.

Och så är lunchen i gång. Sofia och Elin rör sig vant mellan kassa, stekbord och drive in-luckan.
– En dubbel 90 cheese utan lök, tack.
– Ett superskrov med cola.

 Vi bjuder alla hundar på korv.Sofia Broström

Alla Korvgubbe-kiosker har samma meny, men det är viss skillnad i vad som går bäst i de olika kioskerna, säger Sofia.
– I stan är det mycket mer småburgare och korv. Små tanter och deras hundar. Vi bjuder alla hundar på korv. Där har vi lite hundstammisar. Här går det inte så mycket korv.
En stund senare får de sällskap av Emma Johansson i köket. De har var sin station: Elin i driven, Emma i kassan och Sofia vid grillen. Från boomboxen i hörnet strömmar Aviciis »Hey brother«.

Klockan är strax efter nio. Sofia Broström har redan städat och förberett kiosken för lunch. Nu har hon »admintid« innan Korvgubben öppnar för dagen. Foto: Tomas Bergman
Till grillkiosken hör också en liten lokal för gäster som vill äta inomhus. Foto: Tomas Bergman
Sofia och Elin har satt på sig headset, som är kopplade till drive-in-beställningen. Foto: Tomas Bergman
Alla Korvgubbe-kiosker har samma meny, men det är viss skillnad i vad som går bäst i de olika kioskerna. Foto: Tomas Bergman
Ida Mansikka tittar in på jobbet. Hon har tagit några veckor valpledigt för att kunna sköta om Berner sennen-valpen Freja. Foto: Tomas Bergman
Stamkunden Lasse beställer sin egen rätt »Lasse-biff«. En grillbit med sötsur sås och pommes. Han är bror till en av grundarna och jobbade i företaget för länge sedan. Foto: Tomas Bergman

En timme senare är det lugnt igen. Sofia fyller på små burkar med dressing.
– Det är lite skönt hjärndött, säger hon och skedar dressing ur en bunke.
Ett huvud sticker in genom dörren. Det är Ida Mansikka.
– Hallå! Jag tänkte dricka kaffe.
– Vars har du bebisen då, frågar Sofia.
– Hon sover i bilen, säger Ida och hämtar kaffe i en pappersmugg.

Bebisen är hennes Berner sennen-valp, Freja, tio veckor. Ida har tagit några veckor valpledigt från Korvgubben, fast egentligen pluggar hon.
– Jag vill att hon ska vara skydds­ombud, men hon vill inte eftersom hon pluggar, säger Sofia.

Att vi är kompisar betyder ju inte att vi inte kan ställa krav.Sofia Broström

Sofia är platsombud. Det är ganska nytt, men hon har redan gått flera fackliga utbildningar. Just nu försöker hon få till ett lokalt avtal för jourhelgerna som de har ibland.
– Korvgubben är en liten arbetsgivare och vi känner varandra väl, men att vi är kompisar betyder ju inte att vi inte kan ställa krav, säger hon och sköljer av händerna i disken.
Sofia pratar om facket med alla nya som börjar, säger hon.
– Det har blivit ganska många som kommit och gått. Men jag är kvar. Jag har haft en 30-årskris om vad jag ska bli när jag blir stor. Men så började jag med det här fackliga i stället. Det känns jätte­kul att få lära mig lite annat.

Tempotoppen

Så är tempot i grillköket – från högt till lågt.

  1. Tisdag. Veckans mest intensiva dag! Kallas även Supertisdag eftersom Super-skrovmålet är dagens rätt.
  2. Fredag. Grillbiffsmeny är dagens. Rätt populärt.
  3. Helgen. Mycket barnfamiljer. Det går mer korv och olika sorters barnmenyer.
  4. Måndag. Ganska lugnt.
  5. Onsdag. En lugn dag. Cheeseburgare är dagens rätt, inte den mest populära.

När lunchrusningen är över är det dags för Sofia och de andra att äta. Sofia börjar. I dag blir det rester hemifrån.
– Man tröttnar på hamburgare. Jag brukar säga att personalen är de jobbigaste kunderna. Vi vet exakt hur vi vill ha våra hamburgare och vi vill ha ändring på allt.
På frågan vad som är hennes egen specialare svarar hon snabbt:
– Tryffelbaconburgaren utan rostad lök men med rå lök och jalapeños. Tre stycken jalapeños.

Nu är det lugnt några timmar, fram till 16-tiden då det börjar röra på sig igen. Det är också då Sofia slutar sitt pass. Det händer sällan att hon får jobba över, säger hon.
– Det händer någon gång. Men här är det ganska lugnt. Särskilt i början av året. Folk vill väl vara lite nyttigare då.

Fråga om jobbet.
97
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här