Fackligt aktiva och förtroendevalda kräver i ett debattinlägg att förslaget om fredsplikt på arbetsplatser ska skrotas. Flera HRF:are har skrivit under, en av dem är Frida Tånghag.
Undertecknarna menar att lagförslaget ”Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister” kan leda till att företag väljer att teckna avtal med så kallade gula fack som snarare tillvaratar arbetsgivarens intressen. Följden kan också bli avtalsshopping, att arbetsgivaren väljer det billigaste avtalet oavsett vilket fack de anställda är med i. Följden på sikt kan bli lönedumpning, minskat inflytande och försämrad arbetsmiljö, menar de fackliga företrädarna.
HRF:aren Frida Tånghag, förtroendevald på Gothia Towers i Göteborg, är en av dem som skrivit under artikeln.
– Risken att man öppnar dörren för gula fack är ganska stor. Arbetsgivare kan gå in och teckna avtal med det förbund som gagnar dem, inte med det som representerar flest medlemmar. Just nu har HRF och andra LO-förbund avtalen med arbetsgivarsidan men i nästa avtalsrörelse vet vi inte hur det skulle bli, säger Frida Tånghag.
Lagförslaget bygger på en överenskommelse mellan LO, TCO, Saco och Svenskt Näringsliv. I dag är sista dagen för att lämna remissvar på det. Enligt lagförslaget ska det bli svårare att vidta stridsåtgärder mot företag som är bundna av kollektivavtal med en annan facklig organisation. Stridsåtgärder som strejker ska bara vara tillåtna i syfte att uppnå ett kollektivavtal.
Om gula fack
Många fackliga företrädare har sedan förslaget presenterades i juni protesterat mot överenskommelsen som deras fackförbund gjorde med arbetsgivarsidan. Den senaste protesten är debattinlägget som publicerades på svd.se i går och som redan hunnit få 300 000 läsare.
Undertecknarna skriver också att förbudet inte bara gäller strejker, utan att det även kommer att bli olagligt att genom debattartiklar eller flygblad offentligt berätta om en arbetsgivare som beter sig illa.
Parterna har i sitt remissvar tillstyrkt lagförslaget, eftersom det bygger på deras egen överenskommelse. Deras enda anmärkning är att ändringar i medbestämmandelagen, mbl, borde göras så snart som möjligt, inte vänta till januari 2020.
HRF avböjer att kommentera debattartikeln i nuläget eftersom LO förbereder ett gemensamt svar.
