Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Fick 400 000 efter fem års kamp

Sedan 2008 har svårt sjuka Tina kämpat för att få sjukpenning. Med Hotell- och restaurangfackets hjälp fick hon till slut rätt mot Försäkringskassan.

Publicerad 22 oktober 2013
Fick 400 000 efter fem års kamp
Trots att Tina behövde syrgasapparat för att andas bedömdes hon ha arbetsförmåga. Foto: Mattias Olsson/Flickr
inlinebild
Eva-Lotta Ramberg från HRF har drivit Tinas ärende. Foto: Anna-Lena Lundqvist

En HRF-medlem som vi kan kalla Tina flyttar till Norge i mitten av 1990-talet för att arbeta i restaurangbranschen där. Efter något år flyttar hon tillbaka till Sverige men jobbar kvar i Norge. Men 1999 går det inte att jobba längre. Tina har blivit sjuk. Hon får diagnosen utmattningssyndrom och tidsbegränsad sjukersättning från Försäkrings­kassan.

Det är 2007 som problemen börjar. Möjligheterna till tidsbegränsad sjukersättning tas bort. I november ansöker Tina om stadigvarande sjukersättning. Det har visat sig att hon har kol, en mycket allvarlig kronisk lungsjukdom.
Efter ett drygt halvår meddelar Försäkringskassan att hon enbart får halv ersättning. Beslutet tas på diagnosen utmattningssyndrom.
– Man tyckte inte att det var tillräckligt att hon 16 timmar om dygnet var kopplad mot sin syrgasapparat. Trots det skulle hon kunna vara ute i arbetslivet, berättar Eva-Lotta Ramberg, jurist på HRF och den som haft hand om Tinas ärende.

Sommaren 2010 ansöker Tina om sjukpenning på »restarbetsförmågan«.
Facket har hjälpt till att samla ihop intyg på hennes sjukdomstid. Försäkringskassan avslår ändå. Tina har noll kronor i SGI, sjukpenninggrundande inkomst, menar de. Eftersom Tina inte varit arbetssökande i Sverige och inte hade rätt till ersättning från ­a-kassan innan hon fick sjuk­ersättning, kan inte inkomsterna från Norge vara grund till SGI, resonerade kassan.
HRF skulle göra det sannolikt att hon skulle ha uppburit a-kassa, men hittade inget som kunde ha styrkt detta.
– Jag kände att det här är helt orimligt. Hon kom direkt in i det svenska socialförsäkringssystemet. Hon var för sjuk för att söka jobb, säger Eva-Lotta Ramberg.

I maj 2011 genomgår Tina en lungtransplantation.
HRF jobbar nu på två parallella spår. Det ena är att Tina ska få hel sjukersättning efter lungtransplantationen.
– Vi hade papper på hennes hälso­tillstånd. I hennes fall handlade det mer om att klara vardagen än att komma ut i arbetslivet igen, säger Eva-Lotta Ramberg.
När det gäller sjukpenningen tar HRF hjälp av LO-TCO Rättsskydd. De begär omprövning av avslaget men Försäkringskassan ändrar sig inte.
Rättsskyddet överklagar till förvaltningsrätten.
– Vi åberopar två mål i EG-domstolen som i princip uttalar att medlemsländernas bestämmelser inte får hindra likabehandling och den fria rörligheten, säger Jimmie Söndergaard.
Han är i dag jurist på HRF men hade hand om Tinas ärende under sin tid på LO-TCO Rättsskydd.

Innebörden av domarna är så här: Om de svenska reglerna kräver att en medborgare varit anställd eller försäkrad en viss period för att omfattas av en förmån, då ska Sverige bedöma perioder i ett annat EU/EES-land som om de hade ägt rum på svensk mark.
Förvaltningsrätten går på fackets linje. De ger Tina rätt till sjukpenning på restarbetsförmågan från 2008 och fram till den dag hon beviljades hel sjuk­ersättning, november 2011. Hon får också sjukersättning retroaktivt från november 2011.
I somras kom pengarna, något över 400 000 kronor.
I dag får Tina runt 7 000 kronor i månaden från Försäkringskassan. Sjukdom och processen har tagit på krafterna, och hon har avböjt att vara med i tidningen.

Tinas år med Försäkringskassan

1990-talet Tina jobbar i Sverige.

1995 Tina flyttar till Norge och jobbar där som servitris och bartender.

1997 Skriven i Sverige, jobbar i Norge som »gränsgångare«.

1999 Insjuknar, kan inte jobba längre. Får sjukersättning från norska systemet, baserat på en heltid, från 2001 och fram till maj 2004.

1996–2004 Tina omfattas av Norges försäkringssystem med sjukförsäkring och rehabiliteringspenning. 

2004–2007 Har fått diagnos utmattningssyndrom. Får hel tidsbegränsad sjukersättning från Försäkringskassan i Sverige. För sjukersättning krävs inte sjukpenninggrundande inkomst, SGI, det finns fastställda garantinivåer.

November 2007 Försäkringskassans regler har ändrats, tidsbegränsad sjukersättning tas bort. Tina ansöker om hel stadigvarande sjukersättning. Har fått diagnosen kol, kroniskt obstruktiv lungsjukdom.

Juni 2008 Försäkringskassan beviljar Tina halv stadigvarande sjukersättning, baserad på den tidigare diagnosen utmattningssyndrom. Hon bedöms ha arbetsförmåga på »den andra halvan«.

Juli 2010 Med Hotell- och restaurangfackets hjälp har Tina fått sammanhängande sjukintyg. Hon ansöker om sjukpenning på sin »restarbetsförmåga«. Försäkringskassan inleder en utredning.

Maj 2011 Tina opereras, en lungtransplantation.

December 2011 Försäkringskassan meddelar att Tina inte har någon inarbetad SGI, sjukpenninggrundande inkomst, och därför saknar rätt till sjukpenning.

Januari 2012 Tina får hjälp av HRF att ansöka om ytterligare 50 procent sjukersättning. HRF kopplar in LO-TCO Rättsskydd som får driva frågan om sjukpenningen. LO-TCO Rättsskydd begär att Försäkringskassan omprövar sitt beslut.

April 2012 Försäkringskassan har omprövat sitt beslut, men kommer åter fram till att Tina inte har rätt till sjukpenning. Rätts­skyddet överklagar detta till förvaltningsrätten. Hänvisar till två domar i EG-domstolen.

November 2012 Förvaltningsrätten ger Tina rätt. Hennes arbete i Norge ska ses som om det hade ägt rum i Sverige. Det betyder att det kan ligga till grund för SGI. Försäkringskassan får i uppdrag att räkna ut vilken SGI Tinas sjukpenning ska baseras på.

April 2013 HRF och Försäkringskassan är till slut överens om SGI:n. Då ringer en handläggare till Tina och vill ha in underlagen igen. HRF säger ifrån.

Juli 2013 Tina får något över 400 000 kronor i retroaktiv sjukpenning.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter BOK

Hon skriver bok om sitt fackliga liv

Jenny Bengtsson, arbetsmiljöinspektör som under flera år var aktiv i HRF har skrivit en bok om sitt fackliga liv. I juni kommer den ut.

Publicerad 13 april 2021 Kommentera
Hon skriver bok om sitt fackliga liv
Jenny Bengtsson var under flera år fackligt aktiv i HRF. I juni kommer hennes bok om den tiden. Foto: Jeanette Andersson

Berätta hur ett fackligt liv kan se ut i bokformat.
– Jag tar upp högt och lågt. Dels det fackliga strävandet på min gamla arbetsplats. Hur vi organiserade oss och tjatade på kollegor att gå med i facket, försökte få upp organisationskulturen. Alltifrån det till förbundsstyrelsen där jag satt mellan 2011 och 2017. Men också om hur Kommunalskandalen hanterades och om val på olika nivåer.
– Jag skriver också om arbetsmarknaden i stort, om sånt vi jobbade emot, som utnyttjande av arbetskraftsinvandrare och sexuella trakasserier.

Kan du ge något exempel?
– Det finns ett citat i boken: Varför ska ni slåss om småsaker? Det var en vd som sade. Då handlade det om en ob-ersättning på tvåtusen för en medlem. För honom var det ingenting, för oss var det en liv- eller dödfråga. Våra löner var skitlåga, och då är tvåtusen mycket.

Vem hoppas du ska läsa boken?
– Jag vill att man ska kunna plocka upp den här boken som icke fackligt engagerad och känna att ”det här ska jag gå med i”. Men det är ingen solskenshistoria. Jag hade själv velat ha en bok om vad man kan möta när jag engagerade mig, bland annat gubberiet i fackföreningsrörelsen. Jag skriver om män i olika roller som agerar på ett mer eller mindre sexistiskt sätt. De känns som cementklumpar i rörelsen.

Finns det något du saknar?
– När jag lämnade branschen lovade jag mig själv att inte engagera mig fackligt igen, men det höll ju inte. Så jag är fortfarande aktiv men i ett annat LO-förbund.
– Det jag saknar från HRF är alla fackliga kamrater och vår uppfinningsrikedom. Branschen brottas med problem och vi behövde hitta nya sätt att nå ut. Allt var inte bra, men en del var det tyckte jag.

Fakta

Glöden i ögonen – Facklig kamp i medgång och motgång kommer ut på Verbal förlag i juni.

Så boken är inte ett avslut på din fackliga gärning?
– Nej, jag har skrivit om mitt fackliga liv, första halvlek. Det skulle vara väldigt fint om det fanns fler böcker om hur det känns. Hur det kan kännas att ha sin första förhandling, nervositeten och osäkerheten. Det finns hur mycket som helst att berätta. Drömmen är att på sikt skriva en ungdomsbok om facklig organisering. Och en samlingsbok med fackliga berättelser. Det måste ju vara vi som skriver. Det finns reportageböcker, studier och rapporter. Men inte berättelser om det fackliga kneget.

Nyheter Permittering

Många företag vill permittera mer

Nyligen meddelade regeringen att möjligheten att korttidspermittera förlängs till den 30 juni. Hotell- och restaurangfacket, som hittills tecknat mer än 3 000 avtal om korttidspermittering, märker av företagarnas intresse.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
Många företag vill permittera mer
Den senaste veckan har HRF fått in hundratals listor från företag som vill permittera personal. Foto: Colourbox

När perioden att ansöka om korttidspermittering förlängdes ändrades också reglerna. Från och med den 29 mars kan företagare inte ansöka om ersättning i efterhand. Det här har lett till att många arbetsgivare nu kontaktar HRF.
Dessutom meddelade Folkhälsomyndigheten på torsdagen att restriktionerna för restaurangbranschen förlängs till den 2 maj, vilket sannolikt inte dämpar intresset för att permittera personal.

– Vi har fått in hundratals permitteringslistor den senaste veckan, säger Per Persson, avtalssekreterare.

Permittering

Permitteringsgraden och löneavdraget finns i fyra nivåer:

  • 20 % permittering = 4 % lägre lön
  • 40 % permittering = 6 % lägre lön
  • 60 % permittering = 7,5 % lägre lön
  • 80 % permittering = 12 % lägre lön.

Arbetsgivare har möjlighet att justera permitteringsgraden för de anställda.
Men det är viktigt, säger Per Persson, att den som är permitterad kontrollerar att löneavdraget är rätt, så att man inte går miste om lön.

– Om man upptäcker felaktigheter ska man först prata med sin arbetsgivare. Om det inte hjälper ska man kontakta sin lokala HRF-avdelning, så får man hjälp.

Hej Gäst SVEN MELANDER

”Jag har mina stamställen”

Sven Melander gillar rejäla biffar på tallriken och långa skohorn på hotellrummet.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
”Jag har mina stamställen”
Sven Melander – journalist, skådespelare, youtuber och författare till kokboken Upp i vikt kvickt. Foto: Karin Törnblom/TT

Hur väljer du restaurang?
– Jag har mina stamställen. Jag är traditionell, äter gärna en ordentlig biff eller någon god fisk. Men ibland bjuder mina barn pappa på middag och då blir det lite annat.

Vad får dig att återvända till ett ställe?
– Bra personal. Det är jävla roligt om folk känner igen en. Numera blir jag igenkänd, men jag gick ju på krogen innan jag var någon slags offentlig person också. 

Något speciellt som du vill ska finnas på ditt hotellrum?
– Nja, det brukar ju finnas säng, någonstans att stuva in grejerna, ett litet skrivbord och tv. Men det jag uppskattar är långa skohorn. Det behöver man när man blir äldre.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här