Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Fick 400 000 efter fem års kamp

Sedan 2008 har svårt sjuka Tina kämpat för att få sjukpenning. Med Hotell- och restaurangfackets hjälp fick hon till slut rätt mot Försäkringskassan.

Publicerad 22 oktober 2013
Fick 400 000 efter fem års kamp
Trots att Tina behövde syrgasapparat för att andas bedömdes hon ha arbetsförmåga. Foto: Mattias Olsson/Flickr
inlinebild
Eva-Lotta Ramberg från HRF har drivit Tinas ärende. Foto: Anna-Lena Lundqvist

En HRF-medlem som vi kan kalla Tina flyttar till Norge i mitten av 1990-talet för att arbeta i restaurangbranschen där. Efter något år flyttar hon tillbaka till Sverige men jobbar kvar i Norge. Men 1999 går det inte att jobba längre. Tina har blivit sjuk. Hon får diagnosen utmattningssyndrom och tidsbegränsad sjukersättning från Försäkrings­kassan.

Det är 2007 som problemen börjar. Möjligheterna till tidsbegränsad sjukersättning tas bort. I november ansöker Tina om stadigvarande sjukersättning. Det har visat sig att hon har kol, en mycket allvarlig kronisk lungsjukdom.
Efter ett drygt halvår meddelar Försäkringskassan att hon enbart får halv ersättning. Beslutet tas på diagnosen utmattningssyndrom.
– Man tyckte inte att det var tillräckligt att hon 16 timmar om dygnet var kopplad mot sin syrgasapparat. Trots det skulle hon kunna vara ute i arbetslivet, berättar Eva-Lotta Ramberg, jurist på HRF och den som haft hand om Tinas ärende.

Sommaren 2010 ansöker Tina om sjukpenning på »restarbetsförmågan«.
Facket har hjälpt till att samla ihop intyg på hennes sjukdomstid. Försäkringskassan avslår ändå. Tina har noll kronor i SGI, sjukpenninggrundande inkomst, menar de. Eftersom Tina inte varit arbetssökande i Sverige och inte hade rätt till ersättning från ­a-kassan innan hon fick sjuk­ersättning, kan inte inkomsterna från Norge vara grund till SGI, resonerade kassan.
HRF skulle göra det sannolikt att hon skulle ha uppburit a-kassa, men hittade inget som kunde ha styrkt detta.
– Jag kände att det här är helt orimligt. Hon kom direkt in i det svenska socialförsäkringssystemet. Hon var för sjuk för att söka jobb, säger Eva-Lotta Ramberg.

I maj 2011 genomgår Tina en lungtransplantation.
HRF jobbar nu på två parallella spår. Det ena är att Tina ska få hel sjukersättning efter lungtransplantationen.
– Vi hade papper på hennes hälso­tillstånd. I hennes fall handlade det mer om att klara vardagen än att komma ut i arbetslivet igen, säger Eva-Lotta Ramberg.
När det gäller sjukpenningen tar HRF hjälp av LO-TCO Rättsskydd. De begär omprövning av avslaget men Försäkringskassan ändrar sig inte.
Rättsskyddet överklagar till förvaltningsrätten.
– Vi åberopar två mål i EG-domstolen som i princip uttalar att medlemsländernas bestämmelser inte får hindra likabehandling och den fria rörligheten, säger Jimmie Söndergaard.
Han är i dag jurist på HRF men hade hand om Tinas ärende under sin tid på LO-TCO Rättsskydd.

Innebörden av domarna är så här: Om de svenska reglerna kräver att en medborgare varit anställd eller försäkrad en viss period för att omfattas av en förmån, då ska Sverige bedöma perioder i ett annat EU/EES-land som om de hade ägt rum på svensk mark.
Förvaltningsrätten går på fackets linje. De ger Tina rätt till sjukpenning på restarbetsförmågan från 2008 och fram till den dag hon beviljades hel sjuk­ersättning, november 2011. Hon får också sjukersättning retroaktivt från november 2011.
I somras kom pengarna, något över 400 000 kronor.
I dag får Tina runt 7 000 kronor i månaden från Försäkringskassan. Sjukdom och processen har tagit på krafterna, och hon har avböjt att vara med i tidningen.

Tinas år med Försäkringskassan

1990-talet Tina jobbar i Sverige.

1995 Tina flyttar till Norge och jobbar där som servitris och bartender.

1997 Skriven i Sverige, jobbar i Norge som »gränsgångare«.

1999 Insjuknar, kan inte jobba längre. Får sjukersättning från norska systemet, baserat på en heltid, från 2001 och fram till maj 2004.

1996–2004 Tina omfattas av Norges försäkringssystem med sjukförsäkring och rehabiliteringspenning. 

2004–2007 Har fått diagnos utmattningssyndrom. Får hel tidsbegränsad sjukersättning från Försäkringskassan i Sverige. För sjukersättning krävs inte sjukpenninggrundande inkomst, SGI, det finns fastställda garantinivåer.

November 2007 Försäkringskassans regler har ändrats, tidsbegränsad sjukersättning tas bort. Tina ansöker om hel stadigvarande sjukersättning. Har fått diagnosen kol, kroniskt obstruktiv lungsjukdom.

Juni 2008 Försäkringskassan beviljar Tina halv stadigvarande sjukersättning, baserad på den tidigare diagnosen utmattningssyndrom. Hon bedöms ha arbetsförmåga på »den andra halvan«.

Juli 2010 Med Hotell- och restaurangfackets hjälp har Tina fått sammanhängande sjukintyg. Hon ansöker om sjukpenning på sin »restarbetsförmåga«. Försäkringskassan inleder en utredning.

Maj 2011 Tina opereras, en lungtransplantation.

December 2011 Försäkringskassan meddelar att Tina inte har någon inarbetad SGI, sjukpenninggrundande inkomst, och därför saknar rätt till sjukpenning.

Januari 2012 Tina får hjälp av HRF att ansöka om ytterligare 50 procent sjukersättning. HRF kopplar in LO-TCO Rättsskydd som får driva frågan om sjukpenningen. LO-TCO Rättsskydd begär att Försäkringskassan omprövar sitt beslut.

April 2012 Försäkringskassan har omprövat sitt beslut, men kommer åter fram till att Tina inte har rätt till sjukpenning. Rätts­skyddet överklagar detta till förvaltningsrätten. Hänvisar till två domar i EG-domstolen.

November 2012 Förvaltningsrätten ger Tina rätt. Hennes arbete i Norge ska ses som om det hade ägt rum i Sverige. Det betyder att det kan ligga till grund för SGI. Försäkringskassan får i uppdrag att räkna ut vilken SGI Tinas sjukpenning ska baseras på.

April 2013 HRF och Försäkringskassan är till slut överens om SGI:n. Då ringer en handläggare till Tina och vill ha in underlagen igen. HRF säger ifrån.

Juli 2013 Tina får något över 400 000 kronor i retroaktiv sjukpenning.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter KOLLEKTIVAVTAL

Kommun bjöd avtalslöst

När Vingåkers kommun står för notan väljer de en restaurang utan kollektivavtal, berättar Katrineholms-Kuriren. De och andra som upphandlar avtalslöst bidrar till osund konkurrens, säger Per Persson, avtalssekreterare för Hotell- och restaurangfacket.

Publicerad 15 mars 2019 Kommentera
Kommun bjöd avtalslöst
Det är svårt att avgöra hur villkoren ser ut på avtalslösa restauranger. Foto: Colourbox

Vingåkers kommun har under de senaste tre åren lagt över 100 000 kronor i internrepresentation på en avtalslös restaurang. Det rör sig om möten som avslutas med lunch, planeringsdagar, avtackningar och julbord. Samtidigt har kommunen riktlinjer som säger att de ska använda leverantörer som antingen har tecknat kollektivavtal eller har motsvarande villkor.

Kommunchefen säger till Katrineholms-Kuriren att han inte visste att restaurangen var avtalslös och tillägger att det är väldigt svårt att kontrollera om de har motsvarande villkor.

Per Persson. Foto: Anna-Karin Nilsson

Det stämmer att det är svårt att bedöma villkoren på avtalslösa ställen, säger Per Persson, avtalssekreterare för Hotell- och restaurangfacket.
– Jag anser att kommunerna ska välja företag med kollektivavtal för då vet de vilka villkor som gäller.

När kommunerna väljer restauranger utan avtal bidrar de till osund konkurrens, säger han.
– Företaget kan hålla nere priserna och konkurrera ut företag som har schysta villkor. Konkurrens är bra, men man ska konkurrera med kvalitet och service, inte med personalens villkor.

Kommunerna får inte kräva avtal

  • Alla inköp som en kommun gör räknas som upphandling, även de med så lågt värde att de inte behöver annonseras ut.
  • Kommunerna får inte ha riktlinjer för upphandling som kräver kollektivavtal. Däremot får de ställa krav på att de arbetsrättsliga villkoren ska vara i nivå med kollektivavtal.
  • Krav på kollektivavtal skulle strida mot principerna för offentlig upphandling. Enligt dem får man till exempel inte ställa krav som bara svenska företag kan uppfylla, till exempel kollektivavtal. Det gäller även om man inte förväntar sig att utländska leverantörer ska delta.

Företag som saknar kollektivavtal brukar ibland säga att de har bättre villkor än i avtalen. Per Persson påpekar att kollektivavtalen reglerar en miniminivå. Även de som tecknat dem kan förstås välja att ge bättre villkor.
– När man skrapar på ytan visar det sig dessutom ofta att de avtalslösa inte har lika bra villkor, bland annat när det gäller försäkringar.

HRF har försökt få restaurangen i Vingåker att teckna kollektivavtal.

Nyheter arbetsmiljö

HRF får bakläxa på arbetsmiljön

Det finns brister i arbetsmiljöarbetet kring säkerhet på Hotell- och restaurangfackets kontor i Malmö. Det menar Arbetsmiljöverket som nu kräver åtgärder.

Publicerad 15 mars 2019 Kommentera
HRF får bakläxa på arbetsmiljön
Arbetsmiljöverket ställer fyra krav på åtgärder efter inspektionen på HRF:s kontor i Malmö. Foto: Michael Erhardsson/Mostphotos

I förra veckan inspekterade Arbetsmiljöverket Hotell- och restaurangfackets kontor i Malmö. Bakgrunden var ett par incidenter där fackets anställda hotats. Nu ställer Arbetsmiljöverket krav på åtgärder.

Myndigheten vill bland annat att facket ska göra en utredning av de inträffade incidenterna samt bedöma riskerna för hot och våld i verksamheten.

Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Dessutom konstaterades brister i rutinerna kring användningen av larm på kontoret. Verket vill därför att HRF ska ta fram rutiner kring vem som ska larma, underhåll av larm och regelbundna övningar av hotfulla situationer. Facket har till i början av april på sig att åtgärda de flesta av bristerna.

Hotell- och restaurangfackets vice ordförande Pim van Dorpel tycker att det är bra att Arbetsmiljöverket har gjort en granskning.
– Det är bra att få ett utifrånperspektiv på verksamheten. Nu ska vi göra en handlingsplan tillsammans med personalen. En del av sakerna som påtalats är redan på plats, andra är på väg.

Nyheter EU-PROJEKT

Start för HRF:s utbildningsprojekt

Hotell- och restaurangfacket har fått nästan nio miljoner kronor från Europeiska socialfonden för att kompetensutveckla branschens anställda. Emma Ekaremål, vd på Asa Herrgård, är en av dem som vill skicka personal på utbildning.

Publicerad 14 mars 2019 Kommentera
Start för HRF:s utbildningsprojekt
Emma Ekaremål vill stärka kompetensen hos sina anställda. Foto: Lina Alriksson
Emma Ekaremål. Foto: Lina Alriksson

Snart är det kursstart för de första utbildningarna inom projektet ”En värld av möjligheter”. Utifrån branschens och de deltagande företagens behov har HRF med hjälp av Yrkesakademin skräddarsytt tre kurser: Specialiserad matlagning, Service och bemötande samt Arbetsledning och ledarskap. Runt 25 företag i Småland, på Öland och Gotland deltar.

En av dem som vill stärka kompetensen hos sina anställda är Emma Ekaremål, vd och marknadschef på Asa Herrgård i Småland.
– Vi vill att medarbetare tar chansen och går detta, och sedan kan förmedla kunskaperna vidare.
För egen del ser hon fram emot att träffa de andra deltagande företagen.
– Det är en enorm chans att få utbyta erfarenheter med andra som brottas med liknande problematik kring kompetensförsörjning och rekrytering.

Om projektet

  • Europeiska socialfonden är en av EU:s strukturfonder. Den syftar till att främja sysselsättningen i Europa genom lokala, regionala och nationella projekt.
  • Hotell- och restaurangfackets ”En värld av möjligheter” är ett regionalt projekt som omfattar Småland, Öland och Gotland. Projektet har beviljats 8,7 miljoner kronor.
  • Runt 300 branschanställda ska utbildas inom något av tre områden: Specialiserad matlagning, Service och bemötande, Arbetsledning och ledarskap. Projektet avslutas våren 2021.

Liksom många andra företag har Asa Herrgård ett behov av personal som är större än tillgången.
– Det som är svårast att rekrytera för oss är serveringspersonal med erfarenhet. Jag söker personal som har den småländska andan – man är lite klurig, absolut lite dumsnål ibland men framför allt är man en redig typ som jobbar hårt.
– Många av oss som bedriver verksamhet i besöksnäringen ser våra anläggningar som hjärtebarn. Man vill ha anställda som delar den passionen för service och matlagning.

Marina Nilsson. Foto: Lina Alriksson

Marina Nilsson, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket, säger att det inte tillhör vanligheterna att ett fackförbund fattar taktpinnen när det kommer till ESF-projekt.
– Men vi gör det för att folk ska bli hållbara i branschen. Man ska som anställd känna att man kan stanna och utvecklas.

Emma Ekaremål skrev omedelbart upp sig som intresserad när hon fick höra talas om projektet. Nästa vecka skickar hon Asas första deltagare på utbildning. I höst ska nästa kull få åka.
– Vi har ett gemensamt ansvar i branschen att förbättra ryktet. Vi som arbetsgivare måste hålla hög nivå på både kompetensutveckling och anställningsvillkor.

Fråga om jobbet.
157
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här