Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

AD: Mjölspillande pizzabagare fick inte sparken

Ord stod mot ord på de flesta punkter. Men det var pizzerians ägare som fick rätt. Pizzabagaren avslutade anställningen frivilligt, enligt Arbetsdomstolen.

Publicerad 31 mars 2004

I september 2002 blev pizzabagaren fast anställd på pizzerian, som ligger i en mellansvensk småstad. Men i november slutade han. Pizzabagaren anser att han fick sparken efter en diskussion om att han spillde för mycket mjöl omkring sig.
»Passar det inte kan du gå« ska arbetsgivaren ha sagt.
Restaurangägarens version var att pizzabagaren gick och bytte om efter diskussionen, kastade nycklarna på bordet och sa:
»Det går ju inte att arbeta med dig.«

Den anställde vände sig till Hotell- och restaurangfacket, och facket lämnade in en stämningsansökan till Arbetsdomstolen. Facket menade den anställde sagts upp eller avskedats utan giltigt skäl, och ville att arbetsgivaren skulle betala månadslön från november och fram till dagen för huvudförhandlingen. Dessutom övertidsersättning på 17 342 kronor och semesterersättning på cirka 4289 kronor. Facket krävde också ett allmänt skadestånd.

Men enligt Arbetsdomstolens dom var situationen inte sådan att den anställde kunde ha uppfattat sig som uppsagd. Ett vittne styrkte att arbetsgivaren försökt få pizzabagaren att komma tillbaka till jobbet i efterhand.

Även när det gäller övertiden så stod ord mot ord. Arbetsgivaren hävdade att den anställde inte hade arbetat någon övertid, och den anställde sa att han arbetat över 117 timmar. Men facket hade inga bevis på övertidsarbetet, så Arbetsdomstolen avslog det kravet.

Nu ska arbetsgivaren betala 1908 kronor i semesterersättning till den anställde, och Hotell- och restaurangfacket ska ersätta arbetsgivaren med 48 144 kronor för rättegångskostnaderna.

Läs mer
Mjölspill i Arbetsdomstolen. Läs mer >>

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter fusk

Sekretess öppnar för a-kassefusk

Brister i kommunikationen mellan myndigheter gör det möjligt att i vissa fall stå kvar som arbetssökande hos arbetsförmedlingen och få ersättning från a-kassan – trots att du befinner dig utomlands och inte har rätt att arbeta i Sverige. Det kan Hotellrevyn avslöja.

Publicerad 28 januari 2021 Kommentera
Sekretess öppnar för a-kassefusk
Ett glapp i kommunikationen mellan myndigheter gör det möjligt att fuska med a-kassan. Foto: Istockphoto (Montage)

En man från ett land utanför EU fick arbetstillstånd för att arbeta på en restaurang i Stockholmstrakten. När han blev av med jobbet, och inte lyckades hitta ett nytt inom de utsatta tre månaderna, drog Migrationsverket in tillståndet. Mannen valde då att lämna Sverige och bosätta sig i ett annat land inom EU.

Men eftersom Migrationsverket aldrig meddelade Arbetsförmedlingen att han inte längre finns kvar i landet, står han kvar som arbetssökande – och får ersättning från Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK.

Och det är ingen engångsföreteelse. Hotellrevyn har tagit del av uppgifter som pekar på att tillvägagångssättet är satt i system inom vissa grupper.
– Jag vet ett 20-tal personer som gör så. Det här är människor som inte får jobba i Sverige eller ens har rätt att vara i landet. Det måste vara bedrägeri, säger en person med god insyn som vill vara anonym.

Arbetsförmedlingen har kontrollfunktionenOla Eriksson, verksamhetsjurist HRAK

Ola Eriksson är verksamhetsjurist på Hotell- och restauranganställdas a-kassa.
– Befinner man sig inte i landet kan man inte sägas stå till arbetsmarknadens förfogande, som kravet är för att du ska få ersättning från a-kassan. Har man inte rätt att arbeta i landet har man inte rätt till ersättning.

HRAK baserar sina beslut om utbetalning på den information de får från Arbetsförmedlingen. Det är alltså där kontrollen bör ligga, säger Ola Eriksson.
– Medlemmen själv ska följa reglerna, men det är Arbetsförmedlingen som har kontrollfunktionen.

Lagstiftningen hindrar ossSanja Nezirevic, Arbetsförmedlingen

Problemet är att det i dag saknas automatiskt informationsutbyte mellan Migrationsverket och Arbetsförmedlingen i dessa situationer. Det säger Sanja Nezirevic, kvalificerad handläggare och sakkunnig gällande tredjelandsmedborgare på Arbetsförmedlingen.

– Som det är i dag delas inte information om att Migrationsverket har fattat beslut om avslag med Arbetsförmedlingen via vårt ärendehanteringssystem, då vi inte har rätt att ta del av informationen digitalt. I enskilda fall kan det förekomma att vi har kontakt via telefon och kan få information den vägen. Då agerar vi genom att avanmäla den personen från a-kassan och avregistrera som sökande.

Då merparten av kontakterna med de arbetssökande i nuläget sker digitalt eller över telefon, är det svårt att veta att någon inte befinner sig i landet. I dag finns dessutom ett lagligt hinder för Arbetsförmedlingen att ta del av Migrationsverkets uppgifter, säger Sanja Nezirevic.

– Lagstiftningen hindrar Arbetsförmedlingen från att få ta del av uppgifter från migrationsdatabasen. Myndigheten jobbar just nu med en hemställan om att underlätta för Arbetsförmedlingen att kunna ta del av information som har bäring i handläggningen av ärenden. Till exempel från migrationsdatabasen.

Vi har vid flera tillfällen lyft fråganFredrik Abbemo, Migrationsverket

Även Migrationsverket har påtalat problemet, säger Frederik Abbemo, presskommunikatör på myndigheten.
– Det sker ingen automatisk informationsöverföring mellan oss och Arbetsförmedlingen i dessa ärenden. Vi har vid flera tillfällen lyft frågan till vår uppdragsgivare om direkt åtkomst av information mellan olika myndigheter.

I mitten av januari annonserade regeringen att man ger en rad myndigheter, däribland Arbetsförmedlingen och Migrationsverket, i uppdrag att hitta fler sätt att samverka för att motverka fusk och brottslighet i arbetslivet.
I december påpekade en statlig utredning bristen på informationsutbyte mellan myndigheter.

Arbetslivsakuten

Klämd mellan kollegor i skilsmässa!

De är tre som jobbar i köket, Nathalie och ett lite äldre par. Eller före detta par, de håller på att separera. Kollegorna beter sig hyfsat mot Nathalie, men mot varandra är det kylig tystnad eller arga gliringar som gäller. Plus alla långa rökpauser som de tar, en och en. Nathalie vågar knappt öppna munnen av rädsla för att göra saken värre. Vad ska hon göra?

Publicerad 27 januari 2021 Kommentera
Klämd mellan kollegor i skilsmässa!
Illustration: Mattias Käll

Ta makten över situationen, Nathalie!

Nicolas Jacquemot. Foto: Privat

Nicolas Jacquemot, doktor i management och aktuell med boken »Vässa din sociala kompetens«:

– På jobbet möts vanligen två olika sfärer – den yrkesmässiga och den personliga. Vi har en professionell roll som behövs för att utföra jobbet, samtidigt som vi brukar vara personliga kollegor emellan. Men personlig är inte detsamma som privat. Vad som har hänt här är att en tredje sfär – den privata – har invaderat ­jobbet, vilket skapar obehag. Nathalie har hamnat mitt i ett relationsdrama.
– Så hur ska hon göra? Mitt råd är att hon aktivt tar makten över situationen. Till att börja med kan hon fundera över hur hon vill ha det. Är målet att alla tre ska kunna arbeta ihop med färre spänningar? Vill Nathalie få fram att hon inte tänker ta ställning för någondera parten?

– Oavsett vilket kan hon föreslå att de sätter sig ner en stund alla tre och säga något i stil med:
»Jag förstår att ni genomgår en ­jobbig situation just nu, men jag skulle önska att ni kunde hålla en trevlig ton sinsemellan. Som ni förstår känns det lite olustigt för mig att befinna mig mitt i alltsammans.
Jag uppskattar er båda och kommer inte att ta någons parti. Men här i köket skulle det vara bra om vi kunde ha en god atmosfär för arbetets bästa. Hur låter det, tycker ni?«

Om inte paret är de vuxna i rummet är det moget av Nathalie att vara det.

– Att i största mån använda »jag-budskap« är bra eftersom det inte uppfattas som påhopp. Med den här konstruktiva inställningen får hon i bästa fall paret att reflektera och acceptera hennes önskan om arbetsro och trivsel.
Det här är alltså det första steget, ­vilket också innebär att Nathalie övar upp förmågan att hantera svåra samtal.
Om inte paret är »de vuxna i rummet« är det moget av Nathalie att vara det.

– Men det finns så klart en gräns för hur mycket Nathalie bör anstränga sig – hon är ju inte deras terapeut.
Steg två – om inget förbättras efter samtalet – är att Nathalie involverar sin chef och förklarar situationen och hur parets separation inverkar på jobbet och trivseln.

– Nathalie kan också hoppa direkt till detta steg om hon absolut inte vill prata med paret först. Arbetsgivaren har ett arbetsmiljöansvar vilket tydligt inkluderar den psyko­sociala biten.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter VARSEL

Varsel och uppsägningar vanligast i branschen

Hotell- och restauranganställda är fortsatt den yrkesgrupp som drabbas värst av varsel och uppsägningar, visar Arbetsförmedlingens senaste statistik.

Publicerad 25 januari 2021 Kommentera
Varsel och uppsägningar vanligast i branschen
När gästerna uteblir ökar både varsel och uppsägningar. Foto: Mostphotos

Av de hotell- och restauranganställda som varslades om uppsägning i mars–juni hade 71 procent också blivit uppsagda ett halvår senare. Det är betydligt fler än snittet för alla branscher, som ligger på 58 procent.

Men alla som varslas eller sägs upp går inte ut i arbetslöshet. Därför har Arbetsförmedlingen också tagit reda på hur många av dem som varslats som var arbetslösa någon gång under de närmsta sex månaderna efter det lagda varslet.

OM STATISTIKEN

  • Totalt har 119 753 personer varslats om uppsägning sedan mars 2020.
  • Den största andelen av dem, 24,2 procent, finns inom hotell och restaurang.
  • Arbetsförmedlingens siffror för hur många varsel som lett till uppsägningar gäller perioden mars–juni 2020.

Även här ser det värst ut för hotell- och restauranganställda, 35 procent var arbetslösa vid något tillfälle. Snittet för alla branscher var 26 procent.

Arbetsförmedlingen påpekar även att hotell, restaurang, besöksnäring och handel har många tillfälligt anställda som inte syns i varselstatistiken.

Arbetslösheten ökar mest i storstadsregioner, framför allt Stockholms och Västra Götalands län. Men även Uppsala och Hallands län som har stor tjänstesektor är drabbade.

Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här