Få koll på arbetskläderna

Du har dem på dig nästan varje dag, men vet du vad som gäller för plaggen?

Vi börjar med den viktigaste frågan när det kommer till arbetskläder – skorna.
Branschens anställda går och står mycket, så skor är viktiga. Men vad gäller egentligen? HRF-ombudsman Sofia Broström förklarar.

Finns det någon chans att få bra ”vanliga” skor betalda av jobbet?
– Det tycker jag att det finns. Enklast är om det finns en HRF-klubb eller förtroendevalda. Då kan man ha en intresse­förhandling och teckna ett lokalt avtal om skor på arbetsplatsen.

Om det inte finns någon klubb då?
– Det går att prata med sin chef, säga att vi går och står så mycket så vi borde få skor eller skobidrag. Och om arbetsgivaren har olika krav på skorna, att de anställda ska skaffa halkfria sneakers eller att spapersonal ska ha svarta skor, då föreskriver arbetsgivaren särskild klädsel och det står i kollektivavtalet att företaget ska bekosta sådan.

När man behöver skyddsskor, exempelvis med halk­säker sula, hur gör man då?
 – Då finns det en anmärkning i kollektivavtalet: ”Behovet av säker fotbeklädnad ska utredas av företagets skyddsorganisation eller om sådan saknas av de lokala parterna.” Börja med att vända dig till jobbets skyddsombud, eller ett regionalt skyddsombud.

Jag har själv jobbat i snabbmatsbranschen och vet att många sätter in halkfria golv i stället.

Vad händer sedan?
– Det kan vara ganska svårt, för arbetsmiljölagen säger att arbetsgivaren ska minimera riskerna på andra sätt först. Jag har själv jobbat i snabbmatsbranschen och vet att många sätter in halkfria golv i stället. Men golv nöts och kan få hala fläckar.

– Här skulle alla behöva bli bättre på tillbudsrapporter så man kan se att här har vi en arbetsmiljörisk, det finns tio tillbud om att någon halkade.

Nio andra saker som är bra att veta

1 Då ska du få info om arbetskläder

Många av HRF:s kollektiv­avtal har all­männa regler runt arbetskläder. Innanför avtalets ramar har företagen egna klädkoder. I bland annat Gröna riks­avtalet och Cateringavtalet på­pekas att arbetsgivaren ska berätta vad som gäller när någon anställs.

2 Särskild klädsel får företaget bekosta

Kräver arbetsgivaren en särskild klädsel? Då ska företaget stå för den. Det kan handla om en hel arbetsuniform, ett plagg med företagets logga eller något specifikt som kavaj.
Arbetsgivaren ska även bekosta den personliga skyddsutrustning som arbetet kräver.

3 Snyggt och prydligt slutresultat

Hos en del arbetsgivare jobbar personalen helt eller delvis i sina egna kläder. I så fall är det du som betalar och väljer plaggen. Men vem som än ordnar outfiten så ska resultatet vara ”snyggt och prydligt”, enligt kollektivavtal som Gröna riksavtalet, Cateringavtalet och Serveringsavtalet.

4 Du står för matsalens basplagg

Gröna riksavtalet slår fast att den som jobbar i matsal ska bekosta vit skjorta eller blus, svart byxa eller kjol samt svarta skor. Uttrycket ”traditionell klädsel” används, så det går inte att ta ut svängarna med vad som helst i vitt och svart.

Avtalet Visita casino gäller för anställda på restaurangkasinon. Det säger att anställda ska stå för vit skjorta, svarta byxor och skor samt fluga.

5 Tvättfrågan

Håller arbetsgivaren med arbetskläderna är även tvätten företagets ansvar. I avtalet för anställda på Folkets hus och parker är det dock inskrivet att arbetsgivaren står för »erforderliga arbets­kläder«, men personalen sköter tvätten mot en ersättning.

6 Arbetskläder är också arbetsmiljö

Blir ni överhettade i företagets täta kockrockar? Får housekeeping skavsår av vassa sömmar i byxorna? Sådana problem kan också drivas som arbetsmiljöfrågor. Börja med att kontakta skyddsombudet på jobbet.

7 Överdragskläder för utomhusjobb

Vissa av HRF:s avtal tar upp kläder för väder och vind. Liftpersonal har till exempel rätt till en overall vid smutsigt arbete, samt en lift­skötarmundering. Djurparksavtalet ger fast anställda bland annat två omgångar överdragskläder per år, samt regnställ om behovet finns.

8 Regler för livsmedelshygien

Livsmedelslagstiftningen har också regler runt kläder. Bland annat att de ska vara rena, lämpliga och skyddande om man jobbar med oför­packade livsmedel. Det är arbets­givarens ansvar att se till att kraven uppfylls.

9 Utan kollektivavtal

På företag utan kollektivavtal gäller arbetsgivarens regler för kläder, samt vad lagstiftningen säger om skyddsutrustning.