Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Så ska HRF:s medlemskort fungera

HRF:arna ska få ett medlemskort. Det ger olika förmåner och rabatter, och går också att göra till kreditkort. Kritikerna varnar för en potentiell skuldfälla, men HRF tycker att kritiken är obefogad.

Publicerad 13 mars 2012

Någon gång under augusti ska HRF-kortet dimpa ner i brevlådan hos förbundets ­medlemmar. Kortet ska ge förmåner hos olika företag, som optiker och träningsanläggningar. Kortet ska dessutom gå att få som betal- och kreditkort.
Medlemskortet används redan av en rad LO-förbund. Några förbund, däribland Byggnads, har dock valt att ställa sig utanför. En förklaring har varit att kortet riskerar att sätta medlemmarna i en kreditskuldfälla. Detta har även varit uppe för diskussion i Hotell- och restaurangfacket, säger HRF:s kommunikationschef Lovisa Lagerström Lantz.
– Självklart har vi pratat mycket om detta. Undersökningar visar att många av våra medlemmar redan i dag har olika former av betal- och kredit­kort, och att många köper lite större kapitalvaror på avbetalning med elektronikaffärernas upplägg. Då tycker vi att detta är ett bättre alternativ, dels eftersom kortet inte har några årsavgifter.

Hon påpekar också att det ställs krav på dem som vill ha kredit. Man måste vara 20 år, ha en årsinkomst på minst 80 000 kronor och vara fri från betalnings­anmärkningar. Krediten sätts sedan utifrån medlemmens ekonomiska situation.
– Krediten kan hamna på mellan 5 000 och 60 000 beroende på vad medlemmen ansökt om och vad kreditprövningen säger, säger Lovisa Lagerström Lantz.

Tidningen Dagens Nyheter granskade nyligen företaget bakom korten, Entercard. Företaget får kritik för att ha höga räntor och för att fakturorna kommer med det lägsta belopp kortinnehavarna måste betala ifyllt, i stället för hela beloppet. Lovisa Lagerström Lantz säger att LO-facken ställt krav på att detta ska ändras.
– Entercard har lovat att ändra på detta. Det ska vara klart tills HRF-kortet lanseras.

LO-förbundet Handels införde kortet hösten 2009 och hittills har bara en liten del av förbundets medlemmar ansökt om kredit. Lovisa Lagerström Lantz tror att samma sak kommer att gälla även för HRF.
– Det står varje medlem fritt att uppgradera sitt kort till ett Mastercard, och vi tror att en begränsad mängd nappar på erbjudandet. För oss är huvudorsaken till lanseringen de rabatter och erbjudanden som själva medlemskortet kommer att föra med sig.

Fakta: HRF-kortet

  • Ett medlemskort har diskuterats länge i HRF. Bland annat har både kongressmotioner och kongressbeslut handlat om detta de senaste åren.
  • I augusti ansluter sig HRF till den skara LO-förbund som redan i dag har kortet: Handels, Elektrikerna, Kommunal och GS. Under våren ska även Livs, IF Metall, Målarna, Pappers och Seko införa kortet.
  • De förbund som valt att ställa sig utanför är Byggnads och Transport. Musikerna och Fastighets har inte bestämt sig än.
  • Redan i dag kan HRF:are låna pengar genom Medlemslånet. Minimigränsen för detta är 30 000 kronor.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Fokus TRE ÅR MED TRANELLSKA

Nya kollegor på tillväxt

Drömmar om utlandet, restaurangliv och eget företag. Allt ryms hos ettorna på Tranellska gymnasiet i Västerås. Vi hänger med ett gäng elever – från skolstart till studenten!

Publicerad 17 september 2021 Kommentera
Nya kollegor på tillväxt
Första terminen för Benjamin Nygren, Moa Gunstedt, Finley Rejström, Lovisa Enlund, Jasmine Constable och Ingrid Pettersson. Foto: Jonas Bilberg

Utsikten från den gamla hotellbyggnaden är slående. Den här höst­dagen visar sig Mälaren och Västerås från sin bästa sida.
Ica-koncernen hade länge provkök, utbildningslokaler och hotell i lokalerna, och Best Western har huserat i huvudbyggnaden.

I dag finns ­Tranellska gymnasiet i Västerås här. För ett par veckor sedan började 57 elever på skolan. Hotellrevyn kommer att följa sex av dem, från start till studenten om tre år.

I entrén är såväl ljudnivån som stämningen hög. Här samlas lärare och elever för fika och prat.
Moa Gunstedt vickar på en flaska Mer och funderar på vad som fick henne att söka till Restaurang och livsmedel.
– Ett tag funderade jag på att söka idrottsprofil, men jag tränar fotboll och innebandy i princip varje dag, så det får jag redan på fritiden. Jag har alltid gillat att laga och äta mat, och kollar mycket på matlagningsprogram på tv.

Moa, som tidigare tyckt att skolan var långsam och ganska tråkig, har fått ny energi sedan hon kom till gymnasiet.
– Nu tycker jag att det är roligt. Dagarna går snabbt, säger hon.

Benjamin Nygren vill lära sig laga riktigt god mat och ser fram emot kurser i mer avancerad matlagning. Här får han hjälp av läraren Eddie Carlsson i metodköket. Foto: Jonas Bilberg
Av de 57 nya eleverna som började i augusti är det bara tio som går Tranellskas Hotell- och turismprogram. Foto: Jonas Bilberg
Ingrid Pettersson drömmer om att baka och starta eget i Paris. Men först läggs grunderna. Här dukning med klasskompisen Moa Gunstedt. Foto: Jonas Bilberg

Av de 57 nya eleverna är det bara tio som går Hotell och turism. Perfekt, tycker Jasmine Constable.
– Jag gick in i väggen i nian, så för mig var det en lättnad att det var en liten klass. Det gör hela klassen till engrupp. Vi klickade redan andra dagen. Det är verkligen en blessing in disguise.

Det känns som att vi är en stor grupp vänner. Lovisa Enlund

Den goda stämningen bekräftas av Lovisa Enlund och Finley Rejström. Alla verkar de glada och en smula för­vånade att de så snabbt blev sammansvetsade.
– Det känns som att vi är en stor grupp vänner. Alla kan vara med i diskussioner på lektionerna, säger Lovisa.
Drömmen är ett jobb där hon kan få människor att må bra.
– Antingen jobbar jag på hotell, och så småningom äger jag ett. Annars vidare­utbildar jag mig till terapeut eller psykolog. För mig är det lite samma idé, att få folk att må bra.

Jasmine Constable.

Jasmine Constable såg gymnasiet som en nystart, en chans att börja om sitt skolliv. Från att ha varit en av de tystare i klassen på högstadiet har hon nu tagit ett beslut om att vara mer aktiv på lektionerna. Inte heller hon har ännu bestämt sig vilken karriärväg hon ska ta.

Jag kommer alltid ha möjlighet till jobb med min utbildning.Jasmine Constable

– Jag kanske vill bli flygvärdinna sedan, då är det här rätt utbildning för mig. På sikt kanske jag vill bli pilot. Jag har också funderat på att bli turistguide. Då får man lära sig om där man är. Jag kommer alltid ha möjlighet till jobb med min utbildning. Min mamma skolade om sig vid 50. Jag har hela livet på mig att bestämma mig för vad jag vill göra. Jag lär mig saker som är bra inom alla fält, som service och bemötande.

Klasskompisen Finley Rejström har, till skillnad från de andra, servicen ­i blodet. Hans mamma jobbar på O’Learys i Köping, och Finley har hoppat in i serveringen där, men också hos pappa på Byggmax. Men det är inte Köping som hägrar efter studenten. Det var främst möjligheten att jobba utomlands som lockade honom till H&T.

Nästa termin blir det att göra mer, inte så mycket lyssna.Finley Rejström

– Jag har valt rätt. Jag gillar verkligen det här. Och det känns som att det bara kommer att bli bättre. Nästa termin blir det att göra mer, inte så mycket lyssna.
Efter gymnasiet hoppas han att det bär av till något varmare land. Grekland, Kap Verde eller kanske Italien.
– Jag är ganska go with the flow.

Benjamin Nygren var bestämd. Han skulle gå en praktisk linje på gymnasiet.
– Jag är inte ett stort fan av att sitta och titta i en bok. Och jag har alltid velat bli bra på att laga mat, så det var egent­ligen självklart att välja Restaurang.

Foto: Jonas Bilberg
”Då jobbar jag som kock och har bra arbetsmiljö.” Moa Gunstedt Foto: Jonas Bilberg
”Jag jobbar långt härifrån. Jag vill utomlands.” Finley Rejström Foto: Jonas Bilberg
”Då jobbar jag på hotell eller utbildar mig vidare.” Lovisa Enlund. Foto: Jonas Bilberg
”Då har jag gått en utbildning till bartender utomlands.” Benjamin Nygren Foto: Jonas Bilberg

Benjamin berättar att familjen numera pushar honom att vara den som fixar middagen. Det händer, säger han, men inte i den utsträckning som familjen skulle önska.
På frågan om var han ser sig själv efter studenten kommer svaret blixtsnabbt.
– Då åker jag förhoppningsvis utomlands och tar en bartenderkurs någonstans, och öppnar eget. Jag vet inte var, jag vet bara att jag vill starta en restaurang.

Starta eget vill även Ingrid Pettersson. Helst i Frankrike. Hon ärvde sitt stora intresse för bakning av sin mammas moster.
Och när hon var på ett öppet hus på Tranellska bestämde hon sig. Det var konditori och bageri hon skulle satsa på.
– Jag tror att det var chokladrummet som övertygade mig.

Ingrid Pettersson.

Men inriktningen mot bageri och konditori kommer först senare i utbildningen. Nu läggs grunden.
I måndags var det tillagning av bechamelsås på schemat, såsen som även den bäste kan bränna vid.
– Ja, jag brände den. Men inte så att det märktes i smaken. Åtminstone sade inte vår lärare något, avslöjar Ingrid.

Fokus TRE ÅR MED TRANELLSKA

”Vi har en utmaning”

Utbildningen måste anpassas till den verklighet eleverna ska möta, men branschen måste också förstå de direktiv som skolan måste följa. Det menar Marcus Hallgren, rektor på Tranellska gymnasiet i Västerås.

Publicerad 17 september 2021 Kommentera
”Vi har en utmaning”
Marcus Hallgren, rektor på Tranellska. Foto: Jonas Bilberg

– Den här bryggan mellan skola och bransch är svår. Jag ser det som min uppgift att öka förståelsen mellan olika måsten, säger Marcus Hallgren.

Han har själv en bakgrund som kock under många år och försöker behålla en fot i branschen genom olika ideella uppdrag. Det hoppas han ska gynna eleverna på Tranellska.
– Jag tror på kollegiala utbyten och samarbetspartners. Jag vill ge ett mervärde för eleverna.

Färre sökande

På tio år har antalet sökande till landets Restaurang- och livsmedelsprogram (RL) samt Hotell- och turism (HT) sjunkit, visar siffror från Skolverket.

År RL HT
2011 3433 1779
2014 2559 1427
2017 1955 1099
2020 1715 820

På Tranellska kan restaurang- och livsmedelsprogrammet stoltsera med två fulla nybörjarklasser. Hotell och turism har det tuffare.
– Det är HT vi måste satsa på i höst, få upp kunskapen om programmet. Det är ju det yrkesprogram som ligger närmast det teoretiska. Det är inte så många som vet att det kan vara ett högskole­förberedande program.

Att kockyrket lockar kan ha med exponeringen i tv att göra, i alla fall för några år sedan.
– De elever som kom in 06/07 skulle bli tv-kockar allihop. Men det är ju inte så många som blir det, säger Marcus Hallgren.

Nyheter LAS

Lagförslag får nobben av LO

LO ställde sig utanför tjänstemännens och Svenskt Näringslivs uppgörelse om bland annat las. Nu har organisationen lämnat sitt remissvar på lagförslaget som bygger på överenskommelsen. Och man är inte nöjd.

Publicerad 17 september 2021 Kommentera
Lagförslag får nobben av LO
Förslaget till ny lag om anställningsskydd duger inte, säger Torbjörn Johansson, avtalssekreterare hos LO. Foto: Fredrik Sandin Carlson (porträtt)

Att LO sågar förslaget till en omarbetad lag om anställningsskydd kommer knappast som en överraskning. Förslaget bygger på den uppgörelse som träffades mellan Svenskt Näringsliv och PTK, och som både Kommunal och IF Metall senare anslöt sig till.

– Vi är kritiska i de delar som är försämringar. Sedan tycker vi inte att vi har fått det inflytande vi borde ha haft. Det är ju över 750 000 arbetare som lämnas utanför, säger Torbjörn Johansson, LO:s avtalssekreterare.

Torbjörn Johansson. Foto: Fredrik Sandin Carlson

Att lagstiftning bygger på överenskommelser som arbetsmarknadens parter gjort är visserligen rätt, menar Torbjörn Johansson. Men den här gången har det parlamentariska läget tvingat fram en uppgörelse som lämnar alltför många utanför.

– Tidigare lagändringar har haft högre representativitet. Det är svårt att säga hur det här påverkar den svenska modellen långsiktigt, det återstår att se.

Det finns flera delar i lagförslaget som LO är kritiskt till, som att begreppet saklig grund byts till sakliga skäl, att turordningsreglerna luckras upp och att möjligheten att ogiltigförklara en uppsägning och kvarstå i anställning tills tvisten är löst försvinner. Samtidigt finns det delar man ställer sig positiv till, till exempel omställningstid vid hyvling, snabbare väg till fast jobb för den som är visstidsanställd och att heltid ska vara norm.

Toijerutredningen var tio resor värre.

– I ett tomt universum hade det här absolut inte varit bra. Men Toijerutredningen var tio resor värre. Om den är som att få skållhett vatten över sig är det här kanske som för varmt vatten, säger Torbjörn Johansson.

Den reformerade arbetsrätten innehåller flera delar, där förändringar av lagen om anställningsskydd är en. Andra delar rör bland annat nya regler för omställning. LO:s remissvar i de delarna är övervägande positiva.

Fråga om jobbet.
107
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här