Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

”Lägre ingångslöner leder till låglöneträsk”

Om ett par veckor växlar Hotell- och restaurangfacket avtalskrav med arbetsgivarna. Vi kollade läget med HRF:s förbundsordförande Ella Niia inför årets avtalsfajt.

Publicerad 3 april 2013
”Lägre ingångslöner leder till låglöneträsk”
HRF:s förbundsordförande Ella Niia om avtalsrörelsen. Foto: Annika af Klercker

Så här i backspegeln, hur var förra årets avtalsrörelse?
– Det var en tuff avtalsrörelse. Eftersom arbetsgivarsidan, Visita, krävde så kallad frivillig medling redan från början fick vi inte igång förhandlingarna. När vi sedan kom till medling blev det mest om kronor och ören.  Tvistefrågorna var själva ­lönen förstås. Även i vår bransch ska det vara löner som det går att leva på. Minimilöner ska höjas lika mycket som de utgående. Släpper vi där får vi ett dränage neråt.

Blev det ett bra avtal?
– Det blev något högre än det så kallade märket som förra året var på 2,6 procent. Vår bedömning var att det var ett bra avtal. Men om vi är nöjda? Nej. Men utifrån »normen« eller »märket« är min fasta övertygelse att vi inte hade uppnått högre även om vi hade utlöst en konflikt. Vi höll fast vid 960 kronor i lönehöjning väldigt länge. Som medlem är det lätt att invaggas i den tron att det kommer att bli så. HRF fick både ris och ros från medlemmarna. Vi har individgaranti och det är bra. Och det förutsätter att den lokala lönebildningen måste fungera.

Vad säger du om Svenskt näringslivs utspel om att satsningar på lägsta lönerna slår hårt mot unga.
– Att de inte vet vad de pratar om. När de pratar om att vi måste sänka trösklarna undrar jag hur låga trösklar de vill ha. Vill de ha en tudelad ­arbetsmarknad? Att en människa måste ha flera olika jobb för att kunna överleva? Vårt löne­läge är så lågt och att då prata om att sänkta löner skulle öka sysselsättningen fungerar inte.
Lägre ingångslöner leder till låglöneträsk, och sänker lönerna för alla i hela branschen. Det kan inte vara så att vi ska vara en bransch där konkurrenskraften bygger på en så naiv politik.

Hur realistiskt är det att LO-samordningens krav går igenom i årets avtalsrörelse?
– LO:s krav är 700 kronor mer i månaden för dem som tjänar under 25 000 och 2,8 procent för dem som är över 25 000. ­Arbets­givar­sidan har gått ut med 4,5 procent på tre år. Det är ett skämt. Vad som händer och var industrin landar påverkar också vår avtalsrörelse.

Vad är viktigast för HRF inför årets avtals­rörelse?
– Löneutveckling och inflytandefrågor. Schema­läggning är i särklass den viktigaste frågan. Medlemmarna ska känna att man kan vara med och påverka. Det finns medlemmar som inte får scheman. Tänk att då synka hela sitt liv med till exempel att ha barn.

Många hotell- och restauranganställda är arbetslösa. Hur ser en bra jobbpolitik ut?
– Det är ingen hemlighet att jag är socialdemokrat. Regeringen har kapitalt misslyckats i sin jobbpolitik. Det står också klart att sänkt skatt för arbetsgivare och de olika åtgärdsprogrammen inte ger fler jobb. Vi behöver riktade insatser till dem som har varit borta från arbete i två år eller mer. Att sänka löner har inte gett bröd i huset till dem som är arbetslösa. Utbildning är viktigast. Hotell- och restaurangfacket jobbar med ­validering. Vi vill att våra självlärda medlemmar och de med arbetslivserfarenhet från andra länder får möjlighet att valideras. Behovet av vidareutbildning är stort.

Vad är en bra tillväxtpolitik för branschen?
– Nu jobbar vi tillsammans med Visita kring ett branschpolitiskt program. Närings­politiken är en del av detta. Det rymmer så många frågor. Ökad syssel­sättning kräver en annan barnomsorg, till exempel nattis. Infrastrukturen är en annan avgörande fråga, om ­besöksnäringen ska blomstra behöver vi kommunikationer. Jag vill också att städer som arrangerar evenemang ska kunna få en statlig garanti vid förluster.
 
Visita menar att krogmomssänkningen har lett till cirka 5 000 nya jobb. HRF har ­kritiserat dessa siffror.
– Vi vet inte vad det är för jobb. Är det fasta anställningar? Är det timanställningar eller svarta jobb som har blivit vita? A-kassan har fortfarande höga arbetslöshetssiffror. Vi finner det anmärkningsvärt att så många nya jobb inte märks i sysselsättningsstatistiken. Staten ger redan subventioner till branschen genom till exempel arbetsmarknadsåtgärder. Ska besöks­branschen gå runt på skattepengar?

Vill HRF återställa momsen?
– Nej, tvärtom bejakar vi sänkningen. Bland annat för att det inte ska vara olika moms till exempel på catering- och på krogbranschen. Kan vi på något sätt öka likviditeten i branschen är det en trygghet för våra medlemmar. Men vi har inte funnit något samband mellan sänkt krogmoms och fler jobb.

Till sist – hur ska medlemmarna förbereda sig inför avtalsrörelsen?
– För förhandlingsdelegationen är det oerhört viktigt att vi har medlemmarnas stöd i det vi gör. Att medlemmarna står bakom de krav vi fastställer och att de känner att avtalsrörelsen är viktig. Ju starkare vi känner att vi har stöd för de krav vi har desto bättre kan vi göra.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter Omorganisation

Scandic och Choice vill omorganisera

I spåren av corona vill landets största hotellkedjor öka flexibiliteten. Både Scandic och Choice har skissat på team med flytande arbetsuppgifter. HRF är kritiskt.

Publicerad 21 september 2020 Kommentera
Scandic och Choice vill omorganisera
Team av medarbetare som kan utföra olika arbetsuppgifter. Så vill Scandic och Nordic Choice organisera. Bilden är ett montage. Foto: Mostphotos

Inom Scandic talar man om service host, och på Nordic Choice-kedjan kallas det service crew. Syftet är att samla olika yrkesgrupper i team där de anställda kan utföra olika arbetsuppgifter.

– Den möjligheten har arbetsgivaren haft sedan 1929. Det behöver man inte en omorganisation för, säger Emil Bäckström, central ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.

Han har förhandlat omorganisationen med båda hotellkedjorna, och är mycket kritisk.

– Arbetsgivarna vill att så få som möjligt ska göra så mycket som möjligt så billigt som möjligt. Vi har kämpat med validering och vi tävlar i olika yrkesgrupper, det här gör att yrkesstoltheten försvinner.

På Scandic pågår fortfarande förhandlingar. Företaget kan inte gå in på detaljer under pågående mbl-förhandling, eftersom resultat av förhandlingen först ska kommuniceras med berörd personal innan det kommuniceras brett, skriver man i ett mejl. HR-direktör Åsa Dammert kommenterar vidare:

”Vi ser ett behov av att arbeta med en modernare och plattare organisation som följer gästbehov och gästflöde på ett enklare och tydligare sätt. Eftersom gästerna är färre och antal bokade rum varierar mycket från en dag till en annan behöver vi säkerställa att vi har en modern organisation som möter detta på bästa sätt.”

En risk som Emil Bäckström ser rör återanställning. Den som blivit uppsagd på grund av arbetsbrist har rätt till återanställning om det dyker upp en tjänst man är kvalificerad för. Med team där arbetsuppgifterna är flytande är det inte omöjligt att återanställda som tidigare legat i lönegrupp 1 – kvalificerat yrkesarbete – återanställs till lönegrupp 2.

– Har man sedan en kock i sin service eller host crew är det klart att den personen kommer att få laga mat, utan att få betalt för det. Vi tror att det här leder till ett utnyttjande av folk, säger Emil Bäckström.

Enligt Tina Tropp Jerresand, head of people and culture på Nordic Choice-kedjan, är det en faktor som har lyfts fram i riskbedömningen.

– Lönegrupperna är oerhört viktiga. För oss är det jätteviktigt att ingen utför kvalificerat yrkesarbete som inte ska göra det. Vi ser det här som att vi skapar förutsättningar för våra medarbetare att utvecklas.

HRF befarar att kraven på kvalifikationer ökar för personer som ska arbeta i de planerade allroundtjänsterna. Redan nu har förbundet sett exempel på att personer som brister i svenska har valts bort när det är dags för återanställning.

– Om man för fem eller tio år sedan anställde en person som kan dålig svenska kan man inte nu säga att den personen inte har rätt kvalifikationer för jobbet. Vi har varit tydliga med hur vi ser på det här, säger Emil Bäckström.

Förhandlingarna med Nordic Choice är avslutade i oenighet. Med Scandic pågår de fortfarande.

Nyheter A-KASSA

Höjda a-kassan får vara kvar

Den höjda a-kassan blir kvar två år till. Det föreslår regeringen och samarbetspartierna. Men karensen för att få ersättning kommer tillbaka efter nyår.

Publicerad 21 september 2020 Kommentera
Höjda a-kassan får vara kvar
Hela 98 procent av HRAK:s medlemmar använder e-tjänsten Mina sidor. Foto: Sofia Andersson

I april ändrades reglerna för a-kassan tillfälligt, för att underlätta för dem som blev arbetslösa till följd av coronapandemin. Nivåerna höjdes och det blev lättare att få rätt till ersättning.

Nu vill regeringen och samarbetspartierna att höjningen ska finnas kvar två år till. Från början gällde de nya reglerna bara året ut. Även ändringen av hur mycket man ska ha arbetat för att få rätt till a-kassa behålls.

Däremot återinförs karensdagarna i a-kassan och det blir samma villkor för att ha rätt till ersättning som det var före pandemin.

Mer om förslaget

  • Grundersättningen behålls på 510 kronor om dagen, i stället för tidigare 365 kronor.
  • Inkomsttaket är kvar på 1 200 kronor per dag i stället för 910 kronor.
  • De sex karensdagar som tagits bort i år kommer tillbaka nästa år.
  • Det blir åter nödvändigt att ha varit med i a-kassan 12 månader för att ha rätt till ersättning. Sedan i april har varje månad som medlem räknats som fyra månader.

Karin Pettersson, föreståndare för Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK, välkomnar förslaget.
– Visst hade det varit bra om även karensreglerna hade fått vara kvar, men måste man prioritera är nivåerna det viktigaste. Våra medlemmar behöver ha ro att söka nytt arbete eller ny karriärväg i stället för att oroa sig för ekonomin, säger Karin Pettersson.

En del a-kassor har höjt avgiften på grund av att deras utgifter har ökat när fler får ersättning. HRAK har hittills inte behövt göra det och har inte heller några omedelbara planer på att göra det, enligt Karin Pettersson.
– Vi måste se hur arbetsmarknaden utvecklar sig i vår bransch för att kunna avgöra om vi behöver höja längre fram. Vi har noterat att budgetförslaget inte innehåller något ytterligare stöd till a-kassorna för att klara volymökningen. Med många ersättningstagare ökar också våra utgifter.

Nyheter STÖD

Miljonstöd kan krävas tillbaka

280 företag i hotell- och restaurangbranschen kan tvingas betala tillbaka ersättning för korttidspermittering, totalt 39 miljoner kronor.

Publicerad 16 september 2020 Kommentera
Miljonstöd kan krävas tillbaka
Företag som inte gör en avstämning till Tillväxtverket kan behöva betala tillbaka stöd för korttidspermittering. Foto: Colourbox

Runt 7 600 hotell- eller restaurangföretag har hittills beviljats ekonomiskt stöd för korttidspermittering. Totalt rör det sig om cirka 2,6 miljarder kronor. Men stödet som beviljas är preliminärt. Var tredje månad ska de företag som får ersättning för korttidspermittering göra en avstämning till Tillväxtverket. Där ska det framgå i vilken grad de anställda faktiskt varit permitterade.

Den sista augusti var det 280 företag inom hotell och restaurang som inte hade lämnat in denna avstämning. Tillsammans har de fått 39 miljoner kronor i stöd, pengar som de nu kan tvingas betala tillbaka.

Fråga om jobbet.
99
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här