Nyheter privatkock

Så funkar jobbet som privatkock

Privata kockuppdrag hos hushåll och företag är en liten, men växande arbetsmarknad. Men det är inte helt enkelt att få det att funka.

Publicerad 10 juni 2026
Så funkar jobbet som privatkock
Det har blivit vanligare med privata uppdrag som kock. Arkivbild: iStockphoto

Var din egen chef! Ta kontroll över din tid och framtid! Det är dags att bryta sig loss från restaurangväggarnas gränser! Forma din egen historia!

Så låter lockropet från den internationella plattformen Take a Chef, som i dagsläget listar en bra bit över 100 svenska kockar. Villkoret för att få lista sig är minst två år i kulinarisk skola och minst fem års yrkeserfarenhet.

Lockas av drömmen

Många lockas av drömmen. I Stockholm finns i dag uppåt 300 professionella matkonstnärer som via utländska eller svenska plattformar och/eller kontakter hyr ut sig själva till olika typer av privata hushåll eller kommersiella kunder.

Privatkock

I Stockholm finns 250-300 mer eller mindre aktiva privatkockar.

Priset till kund kan ligga runt 750 kronor eller mer per person och trerättersmeny, plus en serviceavgift på 4 000.

Privatkunderna är främst välbeställda matintresserade. På somrarna tillkommer utländska kunder på besök i Sverige.

Företagskunderna finns främst inom finans, it och annan konsultverksamhet.

I USA kan en personlig privatkock tjäna över en miljon kronor per år. Även i Storbritannien är marknaden omfattande.

Men Take a Chef, Chefmaison och andra gränsöverskridande plattformar får en hel del kritik, både i andra länder och i Sverige, både från kockar och beställare.
De tar – enligt kritikerna – för hög provision, är opålitliga, ger dålig kundservice och är svåra att nå och kommunicera med.

Begränsad kontakt

De stora internationella digitala plattformarna har begränsad kontakt med de kockar de förmedlar. Många sköts av ett litet fåtal personer långt borta. Take a chef är en global plattform för privatkockar i fler än 100 länder.

Plattformen förmedlar kontakten och tar betalt av kunderna, mot en kommission på 15-20 procent. Resten går till kocken, som själv får sköta sin lön, skatt och sina försäkringar. Merparten är egenföretagare, andra så kallade egenanställda via olika faktureringsföretag.

Snittet ligger runt fem uthyrningstillfällen per år, med olika förhållanden från gång till gång. Många köksutrymmen som privatkockarna kommer till är långt ifrån riktiga restaurangkök, konstaterar Aaron Cruise, som nyligen startat eget, ChezSthlm, med en bakgrund på flera brittiska restauranger. Han har också bland annat arbetat via Take a Chef.
– Jag har tyvärr sett exempel på rätt allvarliga olyckor och tillbud i undermåliga arbetsmiljöer i de här sammanhangen.

Inget arbetsgivaransvar

De kockar som hyrs ut är inte alltid olycks- eller arbetsskadeförsäkrade, särskilt inte de som går via de internationella plattformarna, varnar Cruise.
– Plattformarna tar inget arbetsgivaransvar, de är enbart marknadsplatser. Här finns inga anställningskontrakt eller inkomstgarantier.
– De uthyrda ansvarar själva för sina försäkringar. I praktiken har bara en liten del av dem ett fullvärdigt försäkringsskydd, eftersom nästan alla extraknäcker på deltid med detta.

Aaron Cruise hyser inga förhoppningar om att plattformarna ska skriva kollektivavtal med svenska fackförbund, så som Foodora har gjort med sina giggande matbud.
– De saknar möjlighet att hålla koll på olika nationella regler och lagstiftningar och att agera som en faktisk arbetsgivare, säger han.

Inte många anställda

Gunnar Frykfors är vd på svenska Rentachef, som likt Aaron Cruise jobbar med ett mindre antal kontakter, just nu ett femtontal privatkockar.

Gunnar Frykfors

– Inte många är anställda av oss, eftersom syftet för de som jobbar som privatkockar ofta är att få lite friare arbetstider. Många har redan en restauranganställning och gör detta vid sidan om, som frilans. Andra har omskolat sig till andra yrken, men vill fortfarande laga mat och träffa gäster ibland.

Frykfors grundade Rentachef 2004, men har även själv jobbat via Take a Chef.
Han är lika skeptisk som Aaron Cruise till de utländska plattformarna.
– Enligt våra kunder fungerar de mindre väl, till exempel för att kockarna där själva köper in maten och det är svårt att kontrollera kvaliteten på tjänst och råvaror.

Oklart om skatt

Det handlar också för Frykfors om avsaknaden av försäkringar och oklarheter kring skatter och avgifter.
– Man kan fråga sig hur det fungerar med moms och andra skatter för jobb via plattformarna. De kockar som jag har pratat med som tar jobb via dem anser ofta att de inte behöver betala svensk moms eller arbetsgivaravgifter för sina tjänster då kunden oftast betalar till det land som plattformen utgår ifrån. Men Skatteverket vill beskatta tjänsten där den utförs.  

Jobbar utomlands

Karl Melker Anderson

En av de yngre svenska privatkockar som också är listad hos Take a Chef är 27-årige Karl Melker Anderson. Bakom sig har han restaurangskola, och arbete på ett tjugotal krogar, varav en fjärdedel inom så kallad fine dining. Nu har även han startat eget.

Han tar in medarbetare vid behov, och säger att han har startat sitt företag för att hjälpa sig själv och kollegor att kunna leva bättre på sitt arbete.

– Det kan vara svårt att klara sig bra i dag, om man till exempel har flera barn eller bor i Stockholm. Därför behöver branschen tänka nytt och vara öppen för innovation. Själv jobbar jag nu ganska mycket utomlands.

Hämtar fler artiklar
Till startsidan

Nyheter från hotell- och restaurangbranschen

Varje vecka, direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här