Sju heta fakta om svetten

Visste du detta om kroppens eget lilla sprinklersystem?

Förutom de härliga ämnen som redan ingår i svetten kan doftmolekyler från exempelvis kaffe, curry eller alkohol pressas ut genom svettkörtlarna. Foto: Istockphoto

Sommarvärme och jobb i restaurangbranschen – den kombon lockar fram svetten. Men vad är det egentligen som pärlar i pannan?

1 Arv och miljö

Du föds med alla dina svett­körtlar installerade. Det som kallas ekrina körtlar finns över hela kroppen och blir aktiva i småbarnsåren.
Den miljö vi lever i de första åren påverkar hur vi kommer att svettas som vuxna. Men det är oklart hur stor betydelse miljön har, mycket styrs av ärftliga faktorer.

2 Svetten måste kunna dunsta

Det är när svetten dunstar från huden som den avkylande effekten uppstår.
I riktigt varm och fuktig miljö, som en regnskog eller ett restaurangkök, rinner svetten längs kroppen i stället för att dunsta. Då fungerar inte kylningen och svettandet kan riskera att leda till uttorkning i stället.

3 Eau de pubertet

I armhålor och ljumskar väntar de apokrina körtlarna på att vi ska komma i puberteten. Då börjar de avge en liten mängd oljig svett, med bland annat mjölksyra och urinämne.
När den här vätskan bryts ned av hudens bakterier kan Lukten med stort L uppstå. Vår personliga arom beror på vilken molekylmix som svettas ut, plus hudens unika bakterieflora.

4 Vann du på svettlotteriet?

Antalet svettkörtlar varierar. En del fräscha individer har bara två miljoner, andra har det dubbla.
Flödet är också individuellt. Några svettas ut små volymer, för andra flödar det på rikligt. Att svettas mellan ett par deciliter och en halv liter varje dag räknas som normalt.

5 Svettig inledning

I början av en värmebölja mår vi oftast sämre, bland annat för att svettvätskan är för salt och det blir problem med vätske- och saltbalansen.
Men efter ungefär två veckor har kroppen anpassat sig. Idrottare som ska tävla i varmt klimat tränar därför gärna i liknande förhållanden.

6 Så uppstår chili-svetten

Svetten kan börja rinna när man äter riktigt kryddstark mat.
När maten träffar tungan aktiveras smärtreceptorerna där, och skickar signaler till hjärnan att tungan är i fara. Kroppen svarar med olika skyddsåtgärder, bland annat svett från pannan.

7 Det kunde ha varit värre

Känns svetten lite pinsam? Det finns jobbigare sätt att kyla ned kroppen.
Tänk om vi behövde flåsa och dregla som hundar. Vissa fågelarter, som flamingor, bajsar sig själva på benen och elefanten måste vifta med öronen. Allt för att få ned tempen.

Källa: The Joy of Sweat av Sarah Everts, Dagens Medicin, 1177.se, Smithsonian
Institution