Nyheter utbildning

Här får nyanlända koll på sina rättigheter

Många nyanlända blir lurade på sina första jobb. Det vill HRF:aren Bassem Majid ändra på. Under våren har han träffat hundratals människor och berättat hur den svenska arbetsmarknaden funkar.

Publicerad 22 maj 2017
Här får nyanlända koll på sina rättigheter
Bassem Majid håller kurserna på arabiska, lätt svenska eller med hjälp av tolk. Foto: Melker Dahlstrand
Bassem Majid. Foto: Melker Dahlstrand

– Vad tror ni är den lägsta timlönen man får lov att betala någon i Sverige?
Bassem Majid ställer frågan till dagens grupp, ett femtontal nyanlända i olika åldrar. De chansar.
– Hundra? Nittio? Åttio?
– Mindre, mindre, mindre, säger Bassem och berättar till slut att det faktiskt inte finns någon lagstadgad minimilön i Sverige:
–  Slavarbete är olagligt, men det är okej att betala en krona bara. Om det inte finns kollektivavtal.

Platsen är ett grupprum på ABF-huset på Sveavägen i Stockholm. Gruppen går en kurs i samhällsorientering, en introduktion på minst 60 timmar om att leva i Sverige. Bassem är här för att prata om facket, rättigheter och arbetsmarknadens fällor. Till vardags arbetar han på McDonald’s och har flera fackliga uppdrag.

Bassem ber gruppen presentera sig och berätta vilket yrke de skulle vilja ha här i Sverige. Kursdeltagarna svarar allt från frisör, snickare, skräddare till revisor. Många säger att de vill jobba som kock.
– Bra. Vi behöver många kockar i Sverige just nu, säger Bassem.

Samhällsorientering

  • Enligt lagen är kommuner skyldiga att ge nyanlända en kurs i samhälls­orientering.
  • Utbildningen är minst 60 timmar och ska ta upp hur samhället fungerar bland annat när det gäller vård, skola, arbetsmarknad och myndigheter.
  • Kursen ska i största möjliga mån hållas på de nyanländas modersmål eller annat språk de behärskar väl.

Under timmen som följer går han igenom kollektivavtal, anställningsformer, anställningsbevis och svartarbete.
– Det är aldrig okej. Om någon säger att du ska jobba svart, säg nej. Det är inte bra för någon utom för arbetsgivaren.

En del nickar instämmande, några ställer frågor:
– Hur vet man om ett företag har kollektivavtal?
– Gäller det gröna avtalet för alla branscher?

En kille berättar att han liksom många andra gjort praktik, men att det inte lett till anställning – trots att arbetsgivaren varit nöjd.
– Får de göra så?
När lektionen är slut berättar Bassem att det brukar vara fler frågor om svartarbete.
– Det är många som har blivit erbjudna svartjobb. De har ofta fått uppfattningen att det är så det fungerar i Sverige.

Hela våren har han informerat hundratals nyanlända på kurser i samhällsorientering runt omkring Stockholm. Det började med en förfrågan om det fanns facklig skolinfo på arabiska.
– Och det fanns det inte, så jag översatte LO:s skolinfo. Det var ett detektivarbete eftersom inte alla uttryck finns på arabiska.
Intresset för Bassems kurs var stort. Det tog 20 minuter så var hela våren uppbokad, berättar han. Och alla grupper, som den i dag, pratar inte arabiska. Då får det bli på lätt svenska eller med tolk. Behovet är enormt, säger Bassem.
– Alla vill ju jobba, de vill göra rätt för sig. Men när de kommer ut på arbetsmarknaden utan kunskap om lagar och regler och utan att kunna språket, då blir de ofta blåsta. Nästan alla blir det. Jag vill att de ska veta sina rättigheter.

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Fråga om jobbet
Experterna svarar på läsarfrågor om allt från schemaläggning till personalmat

Nyheter från hotell- och restaurangbranschen

Varje vecka, direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här