Kort tid för vila mellan arbetspassen är värre än att arbeta natt. Oförutsägbara scheman innebär stora risker. Yngre är tröttare och har mer sömnproblem än äldre. Allt detta visar ny forskning.
– Många tänker att trötthet och sömnstörningar ökar med åldrande, men vi hade en känsla av att det var fel, sa Torbjörn Åkerstedt, senior professor vid Karolinska institutet och Stressforskningsinstitutet, när han presenterade en ny studie under ett seminarium hos Afa Försäkring.
Över 5 000 personer har fått frågor om trötthet, sömnproblem, utsövdhet, sömnlängd, psykosociala krav och fysisk arbetsbelastning. Det visade sig att de i åldrarna 18-42 år hade mer problem med sömn, trötthet och återhämtning än de som var äldre.
– De som var mellan 23 och 35 år visade också mer nedstämdhet efter att ha hoppat över sömn. Depression, trötthet och dålig kognitiv prestation ökade.
Somna sent och vakna trött
- Trötthet är ett vanligt medicinskt symtom som är kopplat till en mängd sjukdomar.
- Sömnproblem kan vara svårigheter att somna, att vakna ofta eller för tidigt.
- Återhämtning handlar om hur utvilad man är när man vaknar.
- Kognitiv prestation rör tankeförmåga, minne, planering och liknande.
Anledningen till detta kan vara att de yngre har en högre stressbelastning och att deras hjärnor behöver mer energi.
– All inlärning kostar energi i hjärnan. Med ökad ålder har man lärt sig mer och kan referera till det man redan kan, säger Torbjörn Åkerstedt.
En annan ny studie om sömn handlar om att förebygga trötthet vid skiftarbete. Sjukvårdspersonal i Region Västerbotten fick prova tre olika arbetstidsmodeller, fast schema, reducerad arbetstid och individuell schemaplanering.
Det blev inte några större skillnader för sömn och trötthet beroende på vilken modell som användes.
Personalen tyckte också att stress och arbetsbelastning var ett något större besvär än arbetstiderna.
– Om jag var arbetsgivare skulle jag i första hand satsa på att förbättra arbetsmiljön, säger Göran Kecklund, professor och föreståndare för Stressforskningsinstitutet.
Tid för rast, rätt bemanning och att förebygga arbetsmiljörisker som hot, våld och mobbing är exempel på sådana förbättringar.
Men detta betyder förstås inte att arbetstiderna är oviktiga. Det är positivt att kunna påverka sina arbetstider och det finns skift som är tyngre än andra.
– Aktuell forskning har visat att kort dygnsvila, det vill säga mindre än elva timmar mellan arbetspassen, ger minst lika stora eller större problem än nattarbete. Man nedprioriterar då ofta sömnen, eftersom man ska hinna äta, umgås och ta sig till och från jobbet, säger Göran Kecklund.
Hur är det då för dem som likt många inom hotell- och restaurangbranschen har oregelbundna scheman och kan få reda på sina arbetspass med kort varsel?
Läs mer
Dålig framförhållning är ett av de värsta problemen, säger Göran Kecklund.
– Det säger sig självt att det är svårt att vara disciplinerad och planera sin återhämtning när man inte vet sitt schema. Det blir nästan omöjligt.
Det har inte forskats tillräckligt om detta, säger han.
– Den här typen av scheman kommer sällan med i våra undersökningar, på grund av att personerna som har dem sällan tillfrågas om att vara med eftersom de är ofta är vikarier eller har flera olika jobb.
