Förra året drog HRF avdelning Stockholm-Gotland in rekordmycket skadestånd till förbundet. Det mesta kommer från företag som inte förhandlat enligt lagen om medbestämmande.
– Det som hände förra året var att vi tog fler sådana ärenden där arbetsgivare på grund av okunnighet eller nonchalans har gjort sig skyldiga till brott mot mbl eller kollektivavtal, säger Viktoria Melin, kassör i avdelningen.
Det är framför allt frågor om bemanningsföretag och kamerabevakning som arbetsgivare inte förhandlat om i enlighet med medbestämmandelagen.
– Vi bestämde oss för att jobba mer med ärenden som handlar om grundläggande principer. Det betyder inte att medlemmarna fått mindre hjälp, utan bara att vi såg till att få plats med de här förhandlingarna också. Jag är övertygad om att det gagnar medlemmarna i slutänden, säger Viktoria Melin.
När det gäller bemanning handlar det om att företag är skyldiga att förhandla med facket innan man beslutar sig för att hyra in personal.
– Många av de små bemanningsföretagen har inte kollektivavtal och då kan vi säga att de här tycker vi inte att ni ska anlita, vi vill ju att de går på bemanningsavtalet. Jag vill påstå att det har gjort skillnad.
Ett annat fenomen, som har ökat, är kamerabevakning.
– Jag tror det är en allmän syn i samhället att vi tar för givet att det ska finnas kameror lite överallt. Det är många som tycker att det är standard när man öppnar restaurang.
Syftet får aldrig vara att övervaka personalen. Vi har stött på lite konstigt placerade kameror.
Även när det gäller kamerabevakning ska det först mbl-förhandlas med facket. Den fackliga organisationen vill veta syftet med kamerorna, om det finns någon grund för att installera kamerabevakning, till exempel att det är en brottsutsatt plats, eller om det är ren slentrian.
– Syftet får aldrig vara att övervaka personalen. Vi har stött på lite konstigt placerade kameror, säger Viktoria Melin.
Totalt ledde avdelning Stockholm-Gotlands förhandlingar om brott mot mbl och kollektivavtal till att förbundet fick in mer än 700 000 kronor i skadestånd.
– Vi kör vidare i år. Syftet när vi kallar till förhandling är inte att nu ska vi ta in en massa skadestånd. Men vi lägger så otroligt mycket tid på okunniga arbetsgivare. Då får det gärna kosta lite så de lär sig. I framtiden slipper vi förhoppningsvis springa efter arbetsgivare som gör felaktigheter och rena olagligheter, säger Viktoria Melin.