Nyheter efter plugget
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Varannan landar utanför branschen

Servitrisen Emma älskar sitt jobb. Kocken Emanuel tröttnade. Hotell- och restaurangföretag är värdelösa på att behålla de unga och utbildade. Tre år efter studenten har nästan hälften av eleverna bytt bransch.

Publicerad 24 september 2013
Varannan landar 
utanför branschen
Emma Johansson gillar sitt jobb. Emanuel Lundqvist lämnade branschen. Foto: Brita Nordholm, Stian Lysberg Solum /SCANPIX
inlinebild
Pim van Dorpel, yrkesutbildningsansvarig, HRF. Foto: Jan Lipka/HRF

Socialt och roligt. Men också ganska stressigt och dåligt betalt. Ungas syn på hotell- och restaurangjobb är komplex. Det är även situationen ­
på arbetsmarknaden. Samtidigt som arbetsgivarna ­ropar efter utbildad personal, väljer många unga att lämna branschen.
Siffror från Statistiska centralbyrån visar att nästan hälften av dem som tog studenten från hotell- och restaurangprogrammet år 2009, efter tre år jobbade med helt andra saker än vad de utbildat sig för. Varför?

– Jag tror att det finns flera förklaringar. Jag tror att många inte orkar fortsätta i en bransch där de inte får trygga anställningar och ordentligt betalt, säger Pim van Dorpel, yrkesutbildningsansvarig på HRF.
Så många som 44 procent av branschens anställda har en oviss anställning, säger han. Det gör att det blir svårt både att planera sitt liv och att få de meriter som krävs för ett »riktigt« jobb.
– Man orkar hanka sig fram på timmar ett tag, men kanske inte tillräckligt länge för att få den erfarenhet som arbetsgivaren kräver för en fast anställning, säger Pim van Dorpel.

På arbetsgivarorganisationen Visita är bilden en annan. Utbildningschef Peter Thomelius tror på bättre information om vad branschens yrken går ut på, redan före gymnasievalet.
– Ungdomarna ska förstå att man måste gilla att jobba med människor, att det är tempo men också att det finns utbildningar på högskolenivå och möjlighet att göra karriär. Det gäller att tvätta bort den gamla stämpeln att det är en genomgångsbransch, samtidigt som vi måste tackla de problem som gör att vissa väljer att lämna yrket i förtid.
Han pekar också på att gymnasiets hotell- och restaurangutbildningar är ett andrahandsval för många ungdomar.
– Det får konsekvenser i form av avhopp, både från utbildningen och yrket. Många har helt enkelt inte tillräckligt starkt intresse för branschen.

Arbetsgivarsidan har ofta kritiserat hotell- och restaurangprogrammen för att inte utbilda eleverna för verkligheten ute i arbetslivet. Facket menar att det är arbetsgivarnas krav på de nybakade studenterna som inte är verklighetsförankrade.
– Många förväntar sig att de ska prestera som en fullvärdig yrkesman med erfarenhet från dag ett. De kan slängas in på en tjänst som någon annan har haft i 20 år. Dessutom i ett tempo som blir allt högre, säger Pim van Dorpel.
Men många hoppar av redan under utbildningen. Sedan gymnasiereformen 2011 finns det två nationella branschprogram: restaurang- och livsmedel samt hotell- och turism. Det senare är det yrkesprogram som tappar flest elever av alla. En förklaring som ibland nämns är att branschens hårda jargong avskräcker eleverna när de kommer ut på praktik. Det tror Pim van Dorpel på. Han menar att dagens unga inte har lust att ta skit i samma utsträckning som äldre.
– De vill inte bli illa bemötta på jobbet. Och så ställer de högre krav på sina chefer.

Detta får stöd av den rapport som HRF och Visitas gemensamma forskningsfond, BFUF, har gjort. Den handlar just om hur hotell- och restaurangbranschen ska bli bättre på att attrahera och behålla unga anställda. I den konstateras bland annat att unga anställda vill ha chefer som är lyhörda, lyssnande och tydliga. Peter Thomelius på Visita håller med om att det finns utrymme för kompetensutveckling bland branschens chefer.
– Arbetsgivare överlag bör prioritera utbildning för såväl högre chefer som mellanchefer.
Han betonar också vikten av att kunna göra en lönekarriär.
– Jag tror att branschen måste jobba för att utbildning, erfarenhet och skicklighet ska löna sig. Vill man behålla en duktig medarbetare måste det finnas löneutrymme att premiera personen.

Peter Thomelius ser att de oregelbundna ­arbetstiderna inom branschen inte passar alla, men konstaterar samtidigt att tiderna till stor del är oundvikliga.
– Men som arbetsgivare har man givetvis en skyldighet att följa de lagar och regler som finns, och med bra planering kan man komma väldigt långt med arbetstider och scheman, säger Peter Thomelius.

På sistone har olika typer av lärlingsutbildningar diskuterats flitigt som ett sätt att få in de unga i branschen. På HRF är man skeptisk till modellen.
– Vi har dåliga erfarenheter av branschens förmåga att handleda unga. Det har vi sett på det gymnasiala lärlingsprogrammet. Det skulle kunna fungera på de företag i branschen som är ansvarstagande, men det måste till tydliga krav och stöd för arbetsgivare som vill ge sig på utbildning, säger Pim van Dorpel.
I stället tycker han att branschens arbetsgivare borde försöka visa att de är lika seriösa som andra arbetsgivare.
– Det gäller löner att leva på, heltid och fasta anställningar. De måste möta upp de unga, se dem som gyllene tillfällen att forma den perfekte anställde, utan att kräva massor av rabatter för det.

Fakta

Hälften är kvar

Här återfinns de hotell- och restaurang­elever som jobbar, tre år efter examen.

 Bransch Andel av eleverna
 Hotell- och restaurang  49%
 Varuhandel  18%
 Utbildning  7%
 Tillverkningsindustri,
företagstjänster, sociala
tjänster, transport
 3 % var, totalt 12 %
 Övriga branscher  14%

Frågan »Inom vilket verksamhetsområde arbetade du under veckan 16 – 22 april 2012« ställdes till 3 756 personer som tog studenten från hotell- och restaurangprogrammet 2009. Av dessa uppgav 2 910 personer att de arbetade. Källa: SCB

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter konkurs

Fler konkurser – men framtiden ser ljus ut

I juli var konkurserna inom hotell- och restaurangbranschen elva procent fler än för ett år sedan. Personalbrist är en bidragande orsak, tror Richard Damberg på kreditupplysningsföretaget UC.

Publicerad 3 augusti 2021 Kommentera
Fler konkurser – men framtiden ser ljus ut
Konkurserna inom hotell och restaurang ökade i juli. En orsak är personalbrist, säger UC. Foto: Lisa Castilla
Richard Damberg. Foto: UC

Förra sommaren innebar ett välkommet avbrott i en fallande ekonomi för branschens företag. Men med hösten hopade sig återigen problem.
Smittan ökade, restriktioner skärptes och många tvingades ställa in de avgörande julborden.
Det, i kombination med små marginaler, resulterade i att hotell- och restaurangföretag toppade konkursstatistiken för 2020.

I våras minskade antalet konkurser, för att i juli åter vända uppåt.
– Det finns dels gamla skulder som gör att de här företagen går i konkurs. Men jag har hört från många håll att personalbrist är ett stort problem, säger Richard Damberg, kreditexpert på UC.

Kommer man bara över den här puckeln ser framtiden ljus ut

Enligt honom har många som jobbat i branschen sökt sig till andra sektorer eller börjat studera.
– Om det fanns fler att anställa skulle många företag kunna ha högre omsättning.

Men allt är inte nattsvart. UC gör bedömningen att efterfrågan kommer att öka.
– Kommer man bara över den här puckeln ser framtiden ljus ut.

Nyheter försäkring

Hon fick 40 000 för gammal skada

För tio år sedan skar kocken Jackie Lenander av en sena i ena tummen. Nyligen fick hon drygt 40 000 kronor från arbetsskadeförsäkringen.

Publicerad 29 juni 2021
Hon fick 40 000 för gammal skada
Jackie Lenander fick en arbetsskada på tummen på sin tidigare arbetsplats. På vänster tumme syns två små ärr från skärskadan. Foto: Daniel Nilsson

Om försäkringen

  • Den som drabbas av en arbetsskada, till exempel genom en olycka, kan få ersättning från Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada, TFA. Den gäller för alla anställda på en arbetsplats med kollektivavtal.
  • Försäkringen administreras av Afa Försäkring. TFA kompletterar den lagstadgade arbetsskadeförsäkringen som alla anställda omfattas av, och som administreras av Försäkringskassan.
  • TFA kan lämna ersättning bland annat för inkomstförlust, kostnader, sveda och värk, ärr och medicinsk invaliditet.

År 2011 jobbade Jackie Lenander som kock på Casino Cosmopol i Malmö. En dag när hon skulle putsa ryggbiff slant hon med kniven och råkade skära av en sena i vänster tumme.
Det resulterade i en lång sjukskrivning, rehabilitering och nedsatt rörlighet. Trots det, och trots att Jackie haft många fackliga uppdrag, däribland försäkringsinformatör, anmälde hon inte sin skada till Afa Försäkring.
– Det är på något sätt så att alla skador är viktigare än sina egna. Dessutom hade jag flyttat och hade inte kvar alla papper, säger Jackie.

Preskriptionstiden för skadeersättning i arbetsskadeförsäkringen är tio år.
När den gränsen närmade sig bestämde sig Jackie till slut för att göra en anmälan.
– Jag hade det i bakhuvudet, att jag skulle fixa det innan tiden gått ut.

Det lönar sig verkligen att anmäla, och det var mycket enklare än jag trodde.

Jackie Lenander. Foto: Daniel Nilsson

Hon skickade in läkarintyg, bilder och filmer på problemen hon har med den skadade tummen i dag, och arbetsgivaren bekräftade att skadan var orsakad av arbetet.

Efter ett tag kom svaret från Afa Försäkring: hon har rätt till 40 500 kronor i ersättning. Bland annat bedömer Afa att Jackie fått två procents invaliditet på grund av skadan.

– Jag trodde att jag kanske skulle få en liten peng för ärrbildningen, men det är ju jättemycket pengar! Det lönar sig verkligen att anmäla, och det var mycket enklare än jag trodde, säger Jackie.

Så här anmäler du

Du gör själv din anmälan till Afa Försäkring.
Enklast är att göra det på afaforsakring.se där du loggar in på Mina sidor med Bank-ID.
Här fyller du i alla uppgifter om din arbetsskada och bifogar eventuella intyg.
Din arbetsgivare måste sedan bekräfta din anställning. Det kan ske digitalt eller via brev.
Handläggningstiden varierar, men målet är beslut inom 30 dagar. Det går också att anmäla via pappersblankett.

För att få fram de saknade sjuk- och läkarintygen vände hon sig till Försäkringskassan.
Förutom en mindre kostnad på 50 kronor för att få pappren utskrivna, var det inga problem alls, berättar Jackie.

Även från Afa Försäkring fick hon bra hjälp.
– De har varit jättebra och hjälpsamma, svarat snabbt på mina frågor.

Hon vill nu uppmana alla att anmäla sina arbetsskador.
– Anmäl! Det kan vara jättemycket pengar du har rätt till.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter LÄTTNADER

Alkoholstoppet tas bort

Nu kom det efterlängtade beskedet – från den 1 juli får restaurangerna ha öppet lika länge som vanligt. Det blir också tillåtet med fler gäster per sällskap.

Publicerad 28 juni 2021
Alkoholstoppet tas bort
Snart blir det tillåtet att servera alkohol efter 22.30 igen. Foto: Colourbox

Alkoholstoppet för serveringsställen tas bort den 1 juli. Det berättade övergångsregeringen och Folkhälsomyndigheten under en pressträff på måndagen.

Det är den höga vaccinationsgraden gör att Sverige kan öppnas enligt den plan som tidigare presenterats. Lättnaderna som nu presenterats ingår i steg två av planen.

På uteserveringar slopas begränsningen av storlek på sällskap helt från den 1 juli. Inomhus blir det tillåtet att servera åtta personer, i stället för dagens fyra.

Men det är fortfarande sittande servering och avstånd mellan borden som gäller. Anledningen är att man vill se hur det går innan de sista restriktionerna tas bort, för att undvika att det blir ett bakslag.

Malin Ackholt, förbundsordförande för Hotell- och restaurangfacket, hade hoppats på fler lättnader.

– Dagens besked är glädjande, men det är synd att det finns restriktioner kvar. De som inte har utomhusaktiviteter är fortfarande mer drabbade, säger Malin Ackholt.

När det gäller privata träffar är rådet att umgås utomhus och i mindre grupper. Butiker har kvar sina begränsningar för hur många som får vara i lokalen samtidigt.

Ingår i temat: Coronakrisen 140 artiklar

Alla artiklar i temat (137 till)
Fråga om jobbet.
106
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här