Nyheter efter plugget
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Varannan landar utanför branschen

Servitrisen Emma älskar sitt jobb. Kocken Emanuel tröttnade. Hotell- och restaurangföretag är värdelösa på att behålla de unga och utbildade. Tre år efter studenten har nästan hälften av eleverna bytt bransch.

Publicerad 24 september 2013
Varannan landar 
utanför branschen
Emma Johansson gillar sitt jobb. Emanuel Lundqvist lämnade branschen. Foto: Brita Nordholm, Stian Lysberg Solum /SCANPIX
inlinebild
Pim van Dorpel, yrkesutbildningsansvarig, HRF. Foto: Jan Lipka/HRF

Socialt och roligt. Men också ganska stressigt och dåligt betalt. Ungas syn på hotell- och restaurangjobb är komplex. Det är även situationen ­
på arbetsmarknaden. Samtidigt som arbetsgivarna ­ropar efter utbildad personal, väljer många unga att lämna branschen.
Siffror från Statistiska centralbyrån visar att nästan hälften av dem som tog studenten från hotell- och restaurangprogrammet år 2009, efter tre år jobbade med helt andra saker än vad de utbildat sig för. Varför?

– Jag tror att det finns flera förklaringar. Jag tror att många inte orkar fortsätta i en bransch där de inte får trygga anställningar och ordentligt betalt, säger Pim van Dorpel, yrkesutbildningsansvarig på HRF.
Så många som 44 procent av branschens anställda har en oviss anställning, säger han. Det gör att det blir svårt både att planera sitt liv och att få de meriter som krävs för ett »riktigt« jobb.
– Man orkar hanka sig fram på timmar ett tag, men kanske inte tillräckligt länge för att få den erfarenhet som arbetsgivaren kräver för en fast anställning, säger Pim van Dorpel.

På arbetsgivarorganisationen Visita är bilden en annan. Utbildningschef Peter Thomelius tror på bättre information om vad branschens yrken går ut på, redan före gymnasievalet.
– Ungdomarna ska förstå att man måste gilla att jobba med människor, att det är tempo men också att det finns utbildningar på högskolenivå och möjlighet att göra karriär. Det gäller att tvätta bort den gamla stämpeln att det är en genomgångsbransch, samtidigt som vi måste tackla de problem som gör att vissa väljer att lämna yrket i förtid.
Han pekar också på att gymnasiets hotell- och restaurangutbildningar är ett andrahandsval för många ungdomar.
– Det får konsekvenser i form av avhopp, både från utbildningen och yrket. Många har helt enkelt inte tillräckligt starkt intresse för branschen.

Arbetsgivarsidan har ofta kritiserat hotell- och restaurangprogrammen för att inte utbilda eleverna för verkligheten ute i arbetslivet. Facket menar att det är arbetsgivarnas krav på de nybakade studenterna som inte är verklighetsförankrade.
– Många förväntar sig att de ska prestera som en fullvärdig yrkesman med erfarenhet från dag ett. De kan slängas in på en tjänst som någon annan har haft i 20 år. Dessutom i ett tempo som blir allt högre, säger Pim van Dorpel.
Men många hoppar av redan under utbildningen. Sedan gymnasiereformen 2011 finns det två nationella branschprogram: restaurang- och livsmedel samt hotell- och turism. Det senare är det yrkesprogram som tappar flest elever av alla. En förklaring som ibland nämns är att branschens hårda jargong avskräcker eleverna när de kommer ut på praktik. Det tror Pim van Dorpel på. Han menar att dagens unga inte har lust att ta skit i samma utsträckning som äldre.
– De vill inte bli illa bemötta på jobbet. Och så ställer de högre krav på sina chefer.

Detta får stöd av den rapport som HRF och Visitas gemensamma forskningsfond, BFUF, har gjort. Den handlar just om hur hotell- och restaurangbranschen ska bli bättre på att attrahera och behålla unga anställda. I den konstateras bland annat att unga anställda vill ha chefer som är lyhörda, lyssnande och tydliga. Peter Thomelius på Visita håller med om att det finns utrymme för kompetensutveckling bland branschens chefer.
– Arbetsgivare överlag bör prioritera utbildning för såväl högre chefer som mellanchefer.
Han betonar också vikten av att kunna göra en lönekarriär.
– Jag tror att branschen måste jobba för att utbildning, erfarenhet och skicklighet ska löna sig. Vill man behålla en duktig medarbetare måste det finnas löneutrymme att premiera personen.

Peter Thomelius ser att de oregelbundna ­arbetstiderna inom branschen inte passar alla, men konstaterar samtidigt att tiderna till stor del är oundvikliga.
– Men som arbetsgivare har man givetvis en skyldighet att följa de lagar och regler som finns, och med bra planering kan man komma väldigt långt med arbetstider och scheman, säger Peter Thomelius.

På sistone har olika typer av lärlingsutbildningar diskuterats flitigt som ett sätt att få in de unga i branschen. På HRF är man skeptisk till modellen.
– Vi har dåliga erfarenheter av branschens förmåga att handleda unga. Det har vi sett på det gymnasiala lärlingsprogrammet. Det skulle kunna fungera på de företag i branschen som är ansvarstagande, men det måste till tydliga krav och stöd för arbetsgivare som vill ge sig på utbildning, säger Pim van Dorpel.
I stället tycker han att branschens arbetsgivare borde försöka visa att de är lika seriösa som andra arbetsgivare.
– Det gäller löner att leva på, heltid och fasta anställningar. De måste möta upp de unga, se dem som gyllene tillfällen att forma den perfekte anställde, utan att kräva massor av rabatter för det.

Fakta

Hälften är kvar

Här återfinns de hotell- och restaurang­elever som jobbar, tre år efter examen.

 Bransch Andel av eleverna
 Hotell- och restaurang  49%
 Varuhandel  18%
 Utbildning  7%
 Tillverkningsindustri,
företagstjänster, sociala
tjänster, transport
 3 % var, totalt 12 %
 Övriga branscher  14%

Frågan »Inom vilket verksamhetsområde arbetade du under veckan 16 – 22 april 2012« ställdes till 3 756 personer som tog studenten från hotell- och restaurangprogrammet 2009. Av dessa uppgav 2 910 personer att de arbetade. Källa: SCB

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter organisering

Bingogänget bildade klubb

Kollegorna på Konsultbingo Norvac, som driver en rad bingohallar i Stockholm, kände att de ville ha mer att säga till om på jobbet. Så de bildade en HRF-klubb.

Publicerad 16 april 2021 Kommentera
Bingogänget bildade klubb
Julius Sjödin, Marianne Idris och Fia Hedberg sitter i bingoklubbens styrelse. Foto: Marc Femenia

Bingohallen i Hötorgets tunnelbanestation har ännu inte öppnat för dagen. Vid ett av de tomma bingoborden har kollegorna Julius Sjödin, Marianne Idris, Fia Hedberg, Saba Westin och Caroline Jonsson samlats för styrelsemöte i företagets nybildade HRF-klubb.

Det var i december de fick besök av en ombudsman från HRF, och en månad senare hade de sitt första möte, berättar Julius Sjödin, ledamot i styrelsen.
– Det fanns ett intresse för att bilda klubb, så vi gjorde det helt enkelt.

Julius Sjödin. Foto: Marc Femenia

Det har faktiskt tidigare funnits en HRF-klubb på Konsultbingo Norvac, som driver bingohallarna, men den har legat nere ett bra tag. Den främsta anledningen till att kollegorna nu bestämde sig för att återuppväcka den är att de vill ha lite mer att säga till om, säger Fia Hedberg.
– Vi vill ha ett bättre sätt att kommunicera med vår arbetsgivare där vi kan få lite mer inflytande.

Klubbens medlemmar finns utspridda på företagets bingohallar i Stockholm. En del av dem, som Julius, arbetar på flera olika hallar. Att ha en klubb gör det möjligt att samla personalen och driva gemensamma frågor, säger han.
– Det är många som aldrig träffas. Jag träffar ju de flesta eftersom jag jobbar på olika ställen.

Nyheter arbetslöshet

Var sjätte uppsagd kom från branschen

Inte sedan finanskrisen 2009 har så många blivit varslade och uppsagda som förra året. Av dem som förlorade jobbet var 17 procent från hotell- och restaurangbranschen.

Publicerad 16 april 2021 Kommentera
Var sjätte uppsagd kom från branschen
Fyra av tio som fick hjälp av TSL i Stockholm kom från hotell- och restaurangbranschen. Foto: Juniart/Mostphotos

Enligt Arbetsförmedlingens statistik blev nästan 123 500 personer av med sina jobb förra året. Av dem kom runt 20 700 från hotell- och restaurangsidan.

Värst drabbat blev Stockholm, där det finns få industrier och många företag inom besöksnäring och handel.
Trygghetsfonden TSL, som hjälper uppsagda arbetare med omställning, kom nyligen med en rapport som visar pandemins påverkan. I Stockholm utgör hotell- och restauranganställda 40 procent av dem som fått hjälp av TSL sedan coronakrisens start.

Om TSL

  • Trygghetsfonden TSL drivs av LO och Svenskt Näringsliv.
  • Privatanställda arbetare får hjälp med omställning, som att hitta nytt jobb, starta eget eller studera.
  • För att få stödet ska du ha sagts upp på grund av arbetsbrist och arbeta där det finns kollektivavtal.

Det är nya grupper som blir av med jobben. Under 2020 beviljade TSL stöd till 12 500 kvinnor. Det är fler än under de tre föregående åren sammanlagt. Förklaringen är att kvinnor utgör nästan 70 procent av de uppsagda från handeln, och mer än hälften av hotell- och restaurangbranschens uppsagda.
Nästan 50 procent av dem som fått stöd från TSL under pandemin var under 40 år.

Nyheter BOK

Hon skriver bok om sitt fackliga liv

Jenny Bengtsson, arbetsmiljöinspektör som under flera år var aktiv i HRF har skrivit en bok om sitt fackliga liv. I juni kommer den ut.

Publicerad 13 april 2021 Kommentera
Hon skriver bok om sitt fackliga liv
Jenny Bengtsson var under flera år fackligt aktiv i HRF. I juni kommer hennes bok om den tiden. Foto: Jeanette Andersson

Berätta hur ett fackligt liv kan se ut i bokformat.
– Jag tar upp högt och lågt. Dels det fackliga strävandet på min gamla arbetsplats. Hur vi organiserade oss och tjatade på kollegor att gå med i facket, försökte få upp organisationskulturen. Alltifrån det till förbundsstyrelsen där jag satt mellan 2011 och 2017. Men också om hur Kommunalskandalen hanterades och om val på olika nivåer.
– Jag skriver också om arbetsmarknaden i stort, om sånt vi jobbade emot, som utnyttjande av arbetskraftsinvandrare och sexuella trakasserier.

Kan du ge något exempel?
– Det finns ett citat i boken: Varför ska ni slåss om småsaker? Det var en vd som sade. Då handlade det om en ob-ersättning på tvåtusen för en medlem. För honom var det ingenting, för oss var det en liv- eller dödfråga. Våra löner var skitlåga, och då är tvåtusen mycket.

Vem hoppas du ska läsa boken?
– Jag vill att man ska kunna plocka upp den här boken som icke fackligt engagerad och känna att ”det här ska jag gå med i”. Men det är ingen solskenshistoria. Jag hade själv velat ha en bok om vad man kan möta när jag engagerade mig, bland annat gubberiet i fackföreningsrörelsen. Jag skriver om män i olika roller som agerar på ett mer eller mindre sexistiskt sätt. De känns som cementklumpar i rörelsen.

Finns det något du saknar?
– När jag lämnade branschen lovade jag mig själv att inte engagera mig fackligt igen, men det höll ju inte. Så jag är fortfarande aktiv men i ett annat LO-förbund.
– Det jag saknar från HRF är alla fackliga kamrater och vår uppfinningsrikedom. Branschen brottas med problem och vi behövde hitta nya sätt att nå ut. Allt var inte bra, men en del var det tyckte jag.

Fakta

Glöden i ögonen – Facklig kamp i medgång och motgång kommer ut på Verbal förlag i juni.

Så boken är inte ett avslut på din fackliga gärning?
– Nej, jag har skrivit om mitt fackliga liv, första halvlek. Det skulle vara väldigt fint om det fanns fler böcker om hur det känns. Hur det kan kännas att ha sin första förhandling, nervositeten och osäkerheten. Det finns hur mycket som helst att berätta. Drömmen är att på sikt skriva en ungdomsbok om facklig organisering. Och en samlingsbok med fackliga berättelser. Det måste ju vara vi som skriver. Det finns reportageböcker, studier och rapporter. Men inte berättelser om det fackliga kneget.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här