Nyheter efter plugget
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Varannan landar utanför branschen

Servitrisen Emma älskar sitt jobb. Kocken Emanuel tröttnade. Hotell- och restaurangföretag är värdelösa på att behålla de unga och utbildade. Tre år efter studenten har nästan hälften av eleverna bytt bransch.

Publicerad 24 september 2013
Varannan landar 
utanför branschen
Emma Johansson gillar sitt jobb. Emanuel Lundqvist lämnade branschen. Foto: Brita Nordholm, Stian Lysberg Solum /SCANPIX
inlinebild
Pim van Dorpel, yrkesutbildningsansvarig, HRF. Foto: Jan Lipka/HRF

Socialt och roligt. Men också ganska stressigt och dåligt betalt. Ungas syn på hotell- och restaurangjobb är komplex. Det är även situationen ­
på arbetsmarknaden. Samtidigt som arbetsgivarna ­ropar efter utbildad personal, väljer många unga att lämna branschen.
Siffror från Statistiska centralbyrån visar att nästan hälften av dem som tog studenten från hotell- och restaurangprogrammet år 2009, efter tre år jobbade med helt andra saker än vad de utbildat sig för. Varför?

– Jag tror att det finns flera förklaringar. Jag tror att många inte orkar fortsätta i en bransch där de inte får trygga anställningar och ordentligt betalt, säger Pim van Dorpel, yrkesutbildningsansvarig på HRF.
Så många som 44 procent av branschens anställda har en oviss anställning, säger han. Det gör att det blir svårt både att planera sitt liv och att få de meriter som krävs för ett »riktigt« jobb.
– Man orkar hanka sig fram på timmar ett tag, men kanske inte tillräckligt länge för att få den erfarenhet som arbetsgivaren kräver för en fast anställning, säger Pim van Dorpel.

På arbetsgivarorganisationen Visita är bilden en annan. Utbildningschef Peter Thomelius tror på bättre information om vad branschens yrken går ut på, redan före gymnasievalet.
– Ungdomarna ska förstå att man måste gilla att jobba med människor, att det är tempo men också att det finns utbildningar på högskolenivå och möjlighet att göra karriär. Det gäller att tvätta bort den gamla stämpeln att det är en genomgångsbransch, samtidigt som vi måste tackla de problem som gör att vissa väljer att lämna yrket i förtid.
Han pekar också på att gymnasiets hotell- och restaurangutbildningar är ett andrahandsval för många ungdomar.
– Det får konsekvenser i form av avhopp, både från utbildningen och yrket. Många har helt enkelt inte tillräckligt starkt intresse för branschen.

Arbetsgivarsidan har ofta kritiserat hotell- och restaurangprogrammen för att inte utbilda eleverna för verkligheten ute i arbetslivet. Facket menar att det är arbetsgivarnas krav på de nybakade studenterna som inte är verklighetsförankrade.
– Många förväntar sig att de ska prestera som en fullvärdig yrkesman med erfarenhet från dag ett. De kan slängas in på en tjänst som någon annan har haft i 20 år. Dessutom i ett tempo som blir allt högre, säger Pim van Dorpel.
Men många hoppar av redan under utbildningen. Sedan gymnasiereformen 2011 finns det två nationella branschprogram: restaurang- och livsmedel samt hotell- och turism. Det senare är det yrkesprogram som tappar flest elever av alla. En förklaring som ibland nämns är att branschens hårda jargong avskräcker eleverna när de kommer ut på praktik. Det tror Pim van Dorpel på. Han menar att dagens unga inte har lust att ta skit i samma utsträckning som äldre.
– De vill inte bli illa bemötta på jobbet. Och så ställer de högre krav på sina chefer.

Detta får stöd av den rapport som HRF och Visitas gemensamma forskningsfond, BFUF, har gjort. Den handlar just om hur hotell- och restaurangbranschen ska bli bättre på att attrahera och behålla unga anställda. I den konstateras bland annat att unga anställda vill ha chefer som är lyhörda, lyssnande och tydliga. Peter Thomelius på Visita håller med om att det finns utrymme för kompetensutveckling bland branschens chefer.
– Arbetsgivare överlag bör prioritera utbildning för såväl högre chefer som mellanchefer.
Han betonar också vikten av att kunna göra en lönekarriär.
– Jag tror att branschen måste jobba för att utbildning, erfarenhet och skicklighet ska löna sig. Vill man behålla en duktig medarbetare måste det finnas löneutrymme att premiera personen.

Peter Thomelius ser att de oregelbundna ­arbetstiderna inom branschen inte passar alla, men konstaterar samtidigt att tiderna till stor del är oundvikliga.
– Men som arbetsgivare har man givetvis en skyldighet att följa de lagar och regler som finns, och med bra planering kan man komma väldigt långt med arbetstider och scheman, säger Peter Thomelius.

På sistone har olika typer av lärlingsutbildningar diskuterats flitigt som ett sätt att få in de unga i branschen. På HRF är man skeptisk till modellen.
– Vi har dåliga erfarenheter av branschens förmåga att handleda unga. Det har vi sett på det gymnasiala lärlingsprogrammet. Det skulle kunna fungera på de företag i branschen som är ansvarstagande, men det måste till tydliga krav och stöd för arbetsgivare som vill ge sig på utbildning, säger Pim van Dorpel.
I stället tycker han att branschens arbetsgivare borde försöka visa att de är lika seriösa som andra arbetsgivare.
– Det gäller löner att leva på, heltid och fasta anställningar. De måste möta upp de unga, se dem som gyllene tillfällen att forma den perfekte anställde, utan att kräva massor av rabatter för det.

Fakta

Hälften är kvar

Här återfinns de hotell- och restaurang­elever som jobbar, tre år efter examen.

 Bransch Andel av eleverna
 Hotell- och restaurang  49%
 Varuhandel  18%
 Utbildning  7%
 Tillverkningsindustri,
företagstjänster, sociala
tjänster, transport
 3 % var, totalt 12 %
 Övriga branscher  14%

Frågan »Inom vilket verksamhetsområde arbetade du under veckan 16 – 22 april 2012« ställdes till 3 756 personer som tog studenten från hotell- och restaurangprogrammet 2009. Av dessa uppgav 2 910 personer att de arbetade. Källa: SCB

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter CORONAKRISEN

LO vill ha vaccin till branschfolk

Riskgrupper och vårdanställda först. Näst på tur för vaccin borde de som jobbar i kontaktnära yrken stå, som hotell- och restauranganställda. Det menar LO i ett förslag.

Publicerad 15 januari 2021 Kommentera
LO vill ha vaccin till branschfolk
LO vill att anställda i kontaktnära yrken ska få vaccin när de prioriterade grupperna har vaccinerats. Foto: Colourbox

LO har presenterat ett förslag till åtgärdsprogram för att hindra smittspridning och få bukt med arbetslösheten i pandemins spår.

Bland annat föreslår man att de som jobbar i kontaktnära yrken ska stå på tur när de prioriterade grupperna fått sitt vaccin.

Therese Guovelin
Therese Guovelin. Foto: LO

Flera andra förslag tar tydligt sikte på det tuffa läget för hotell- och restaurangbranschen.
– Hela den näringen är ju oerhört hårt drabbad. Förutom att gäst- och kundunderlaget har försvunnit så har branschen drabbats av fler och fler rekommendationer och restriktioner, säger Therese Guovelin, LO:s vice ordförande.

Hon menar att samhället inte har råd att låta en så viktig bransch gå under.
– Det skulle vara katastrof om man skulle behöva börja om från början. År efter år har omsättningen ökat, och det är en oerhört viktig bransch för sysselsättningen. Är det någonstans man kan skapa jobb snabbt är det inom hotell och restaurang.

Några av LO:s förslag

  • Rätt att få covid-19 klassad som arbetsskada om man smittas på jobbet.
  • Prioriterad vaccinering för anställda i kontaktnära yrken.
  • Hyressubventioner riktade till företag.
  • Riktat omställningsstöd.
  • Ekonomiska bidrag vid betydande regelförändringar.
  • Möjlighet till heltidspermittering.
  • Krav på kollektivavtal för att korttidspermittera.
  • Statligt stöd för kompetensutveckling och validering.
  • Ekonomiskt tillskott till de värst drabbade a-kassorna.

Bland annat föreslår LO att regeringen går in med hyressubventioner och ekonomiskt stöd ”vid betydande regelförändringar så som inskränkning av alkoholförsäljning”.

Arbetslösheten är en annan viktig fråga för LO. Många har förlorat sina jobb när verksamheter tvingas dra ned på öppettider eller till och med stänga. Bland annat vill man att regeringen skjuter till medel så att den som saknar gymnasieutbildning får möjlighet att utbilda sig, med rimlig ersättning. Dessutom vill LO att företag ges möjlighet att korttidspermittera på heltid.

– Företagen måste kunna övervintra och behålla sin personal. Det är inte så enkelt att stänga och sedan starta igen när det vänder, säger Therese Guovelin.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter Alkoholstopp

HRF kräver besked från regeringen

I morse meddelade regeringen att förbudet mot alkoholförsäljning efter klockan 20 förlängs. Nu kräver HRF besked om riktade stöd till branschen.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
HRF kräver besked från regeringen
HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt kräver besked om riktade stöd till branschen. Foto: Colourbox, Peter Jönsson

Vid jul skärptes förbudet mot alkoholförsäljning. I stället för den tidigare restriktionen som satte stopp vid klockan 22 blev det nu klockan 20 som gällde. Den nya begränsningen skulle gälla till och med den 15 januari, men förlängs alltså med nio dagar.

– Det är besvärande att regeringen inte kan lämna besked tidigare, när man ändå har gjort bedömningen att smittläget är oförändrat, säger Malin Ackholt, ordförande för Hotell- och restaurangfacket.

Hon anser att besöksnäringen drabbas orimligt hårt av restriktioner.
– I synnerhet som man inte kunnat visa att den är drivande i smittspridningen. Vi har ställt frågor om det, men inte fått några svar.

Redan före jul utlovades att kompensation skulle komma. Enligt Malin Ackholt väntar branschen fortfarande.

– Det är snart en månad sedan man sade det. Och förutom ökade möjligheter att korttidspermittera har man inte lämnat några besked. Vi har haft ett besvärligt läge i snart elva månader. Det finns inga marginaler längre. Våra medlemmar behöver åtgärder som ger rimlighet och förutsägbarhet för både företag och anställda.

Ingår i temat: Coronakrisen 110 artiklar

Alla artiklar i temat (107 till)
Ur temat Avtal 2020
Nyheter AVTAL 2020

Fyra avtal kvar att förhandla

Vid årsskiftet skulle de 20 centrala kollektivavtalen vara klara. Men för fyra avtal fortsätter förhandlingarna under 2021. HRF:s avtalssekreterare Per Persson tror att de snart är i hamn.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
Fyra avtal kvar att förhandla
Under januari kommer de sista avtalen bli klara, tror Per Persson, HRF:s avtalssekreterare. Foto: Colourbox, Mostphotos
Per Persson
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

I eftermiddag fortsätter HRF förhandlingarna om två kollektivavtal – Almega nöje och Almega bowling.
– Det vi diskuterar just nu är avräkningen till tjänstepensionen. Almega vill inte räkna som vi gjort i andra avtal, säger HRF:s avtalssekreterare Per Persson.

Kvar på förhandlingsbordet finns även cateringavtalet med Flygarbetsgivarna.
– Där är det bara detaljer kvar så det borde vi sy ihop nästa vecka. Jag tror och hoppas att alla avtal kommer att vara på plats under januari.

Men inte ens när man är överens om siffrorna är avtalsrörelsen över. Då återstår att sprida avtalen och diskussioner i de olika arbetsgrupper som tillsatts för att lösa vissa frågor.
– Det är det som är charmen, att det håller på hela tiden. Riksavtalen är dessutom bara bottenplattan. Jag hoppas att förtroendevalda och ombudsmän fortsätter att förhandla ännu bättre överenskommelser lokalt, säger Per Persson.

Det fjärde avtalet som återstår är Almega bingo. Där inleds förhandlingar nästa vecka.

Ingår i temat: Avtal 2020 32 artiklar

Alla artiklar i temat (29 till)
Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här