Nyheter efter plugget
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Varannan landar utanför branschen

Servitrisen Emma älskar sitt jobb. Kocken Emanuel tröttnade. Hotell- och restaurangföretag är värdelösa på att behålla de unga och utbildade. Tre år efter studenten har nästan hälften av eleverna bytt bransch.

Publicerad 24 september 2013
Varannan landar 
utanför branschen
Emma Johansson gillar sitt jobb. Emanuel Lundqvist lämnade branschen. Foto: Brita Nordholm, Stian Lysberg Solum /SCANPIX
inlinebild
Pim van Dorpel, yrkesutbildningsansvarig, HRF. Foto: Jan Lipka/HRF

Socialt och roligt. Men också ganska stressigt och dåligt betalt. Ungas syn på hotell- och restaurangjobb är komplex. Det är även situationen ­
på arbetsmarknaden. Samtidigt som arbetsgivarna ­ropar efter utbildad personal, väljer många unga att lämna branschen.
Siffror från Statistiska centralbyrån visar att nästan hälften av dem som tog studenten från hotell- och restaurangprogrammet år 2009, efter tre år jobbade med helt andra saker än vad de utbildat sig för. Varför?

– Jag tror att det finns flera förklaringar. Jag tror att många inte orkar fortsätta i en bransch där de inte får trygga anställningar och ordentligt betalt, säger Pim van Dorpel, yrkesutbildningsansvarig på HRF.
Så många som 44 procent av branschens anställda har en oviss anställning, säger han. Det gör att det blir svårt både att planera sitt liv och att få de meriter som krävs för ett »riktigt« jobb.
– Man orkar hanka sig fram på timmar ett tag, men kanske inte tillräckligt länge för att få den erfarenhet som arbetsgivaren kräver för en fast anställning, säger Pim van Dorpel.

På arbetsgivarorganisationen Visita är bilden en annan. Utbildningschef Peter Thomelius tror på bättre information om vad branschens yrken går ut på, redan före gymnasievalet.
– Ungdomarna ska förstå att man måste gilla att jobba med människor, att det är tempo men också att det finns utbildningar på högskolenivå och möjlighet att göra karriär. Det gäller att tvätta bort den gamla stämpeln att det är en genomgångsbransch, samtidigt som vi måste tackla de problem som gör att vissa väljer att lämna yrket i förtid.
Han pekar också på att gymnasiets hotell- och restaurangutbildningar är ett andrahandsval för många ungdomar.
– Det får konsekvenser i form av avhopp, både från utbildningen och yrket. Många har helt enkelt inte tillräckligt starkt intresse för branschen.

Arbetsgivarsidan har ofta kritiserat hotell- och restaurangprogrammen för att inte utbilda eleverna för verkligheten ute i arbetslivet. Facket menar att det är arbetsgivarnas krav på de nybakade studenterna som inte är verklighetsförankrade.
– Många förväntar sig att de ska prestera som en fullvärdig yrkesman med erfarenhet från dag ett. De kan slängas in på en tjänst som någon annan har haft i 20 år. Dessutom i ett tempo som blir allt högre, säger Pim van Dorpel.
Men många hoppar av redan under utbildningen. Sedan gymnasiereformen 2011 finns det två nationella branschprogram: restaurang- och livsmedel samt hotell- och turism. Det senare är det yrkesprogram som tappar flest elever av alla. En förklaring som ibland nämns är att branschens hårda jargong avskräcker eleverna när de kommer ut på praktik. Det tror Pim van Dorpel på. Han menar att dagens unga inte har lust att ta skit i samma utsträckning som äldre.
– De vill inte bli illa bemötta på jobbet. Och så ställer de högre krav på sina chefer.

Detta får stöd av den rapport som HRF och Visitas gemensamma forskningsfond, BFUF, har gjort. Den handlar just om hur hotell- och restaurangbranschen ska bli bättre på att attrahera och behålla unga anställda. I den konstateras bland annat att unga anställda vill ha chefer som är lyhörda, lyssnande och tydliga. Peter Thomelius på Visita håller med om att det finns utrymme för kompetensutveckling bland branschens chefer.
– Arbetsgivare överlag bör prioritera utbildning för såväl högre chefer som mellanchefer.
Han betonar också vikten av att kunna göra en lönekarriär.
– Jag tror att branschen måste jobba för att utbildning, erfarenhet och skicklighet ska löna sig. Vill man behålla en duktig medarbetare måste det finnas löneutrymme att premiera personen.

Peter Thomelius ser att de oregelbundna ­arbetstiderna inom branschen inte passar alla, men konstaterar samtidigt att tiderna till stor del är oundvikliga.
– Men som arbetsgivare har man givetvis en skyldighet att följa de lagar och regler som finns, och med bra planering kan man komma väldigt långt med arbetstider och scheman, säger Peter Thomelius.

På sistone har olika typer av lärlingsutbildningar diskuterats flitigt som ett sätt att få in de unga i branschen. På HRF är man skeptisk till modellen.
– Vi har dåliga erfarenheter av branschens förmåga att handleda unga. Det har vi sett på det gymnasiala lärlingsprogrammet. Det skulle kunna fungera på de företag i branschen som är ansvarstagande, men det måste till tydliga krav och stöd för arbetsgivare som vill ge sig på utbildning, säger Pim van Dorpel.
I stället tycker han att branschens arbetsgivare borde försöka visa att de är lika seriösa som andra arbetsgivare.
– Det gäller löner att leva på, heltid och fasta anställningar. De måste möta upp de unga, se dem som gyllene tillfällen att forma den perfekte anställde, utan att kräva massor av rabatter för det.

Fakta

Hälften är kvar

Här återfinns de hotell- och restaurang­elever som jobbar, tre år efter examen.

 Bransch Andel av eleverna
 Hotell- och restaurang  49%
 Varuhandel  18%
 Utbildning  7%
 Tillverkningsindustri,
företagstjänster, sociala
tjänster, transport
 3 % var, totalt 12 %
 Övriga branscher  14%

Frågan »Inom vilket verksamhetsområde arbetade du under veckan 16 – 22 april 2012« ställdes till 3 756 personer som tog studenten från hotell- och restaurangprogrammet 2009. Av dessa uppgav 2 910 personer att de arbetade. Källa: SCB

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter insats

”Det är helt oacceptabelt”

Svartjobb, människohandel och farlig arbetsmiljö. Det var vad myndigheterna fann vid oanmälda inspektioner på bland annat restauranger, byggen och städfirmor.

Publicerad 29 september 2020 Kommentera
”Det är helt oacceptabelt”
Många brister upptäcktes vid myndigheternas kontroller på bland annat restaurangföretag. Foto: Colourbox

De senaste två veckorna har åtta myndigheter, bland andra Arbetsmiljöverket, polisen och Skatteverket, varit ute på oanmälda kontroller. Sammanlagt har de inspekterat 150 arbetsplatser. Merparten var inom byggbranschen, men även restauranger, städföretag och däckfirmor har kontrollerats.

På ungefär hälften av företagen upptäcktes brister i arbetsmiljön. I ett 30-tal fall var bristerna så allvarliga att Arbetsmiljöverket satte ett omedelbart förbud mot arbete.
– Det är helt oacceptabelt att vi har människor som riskerar liv och hälsa på sina arbeten. Resultaten visar att vi behöver fortsätta att göra nationella insatser, där flera myndigheter jobbar tillsammans för att driva bort de oseriösa företagen, säger Arne Alfredsson, tillförordnad chef för myndighetsgemensam kontroll vid Arbetsmiljöverket.

Om kontrollerna

  • Insatsen är ett resultat av ett regeringsuppdrag som myndigheterna har fått för att motverka fusk och brottslighet i arbetslivet.
  • Myndigheterna som deltar är Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten och Skatteverket.
  • Sedan 2018 har myndigheterna gjort drygt 3 500 gemensamma kontroller.

Polisen omhändertog runt 30 personer som inte har rätt att arbeta i landet, vissa misstänks ha bott på sin arbetsplats. Fem personer bedöms vara potentiella offer för människohandel.
– Resultaten av vår insats visar verkligen att vissa branscher har problem med svart arbetskraft och människor som riskerar att utnyttjas. Tillsammans kan vi myndigheter komma åt de oseriösa företagen från olika håll, det är en styrka, säger Johan Winberg, poliskommissarie vid Polismyndigheten.

Insatsen avslöjade också cirka 100 fall av brister i personalliggare, flera fall av misstänkt bidragsfusk och brott mot utstationeringslagen. Myndigheterna kommer nu att utreda och följa upp bristerna.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter KOMpetens

Arbetslösa kan få studera med ersättning

Arbetsförmedlingen ska kunna anvisa arbetslösa att söka till studier. Det har regeringen beslutat.

Publicerad 28 september 2020 Kommentera
Arbetslösa kan få studera med ersättning
Utbildning kommer att vara nyckeln när Sverige startar om efter coronapandemin. Det menar regeringen, som nu satsar på att få fler till skolbänken. Foto: Colourbox

Den som saknar gymnasieexamen har betydligt svårare att få jobb än den som har gymnasieutbildning. När arbetslösheten nu stiger vill därför regeringen satsa på att fler kompletterar sina studier.

– Det behövs mer arbetsmarknad i utbildningspolitiken och mer utbildning i arbetsmarknadspolitiken, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark vid en pressträff på måndagen.

Regeringen har beslutat att den som behöver gymnasiekompetens för att öka chansen till jobb ska kunna studera med aktivitetsersättning. Förutsättningen är att arbetsförmedlingen gör en individuell prövning som fastställer behovet.

Dessutom ska fler arbetssökande inom jobb- och utvecklingsgarantin få möjlighet att plugga på yrkeshögskola eller folkhögskola med bibehållen ersättning.

Ingår i temat: Coronakrisen 88 artiklar

Alla artiklar i temat (85 till)
Hej Gäst CLARA HENRY

”Skulle vilja ha makten över frukosten”

Clara Henry är programledare, bloggare och aktuell med tv-serien »Du Clarar mer än du tror« som har premiär på SVT den 1 oktober. Men om hon fick välja ett branschyrke att jobba i så skulle det vara som boss över frukostbuffén.

Publicerad 27 september 2020 Kommentera
”Skulle vilja ha makten över frukosten”
Clara Henry. Foto: Morgan Norman

Hur är du som gäst på hotell eller restaurang?
– Jag blir lyrisk om rummet eller frukostbuffén har något utöver det vanliga. Nu senast bodde jag på Calmar Stadshotell och blev jätteglad av att de hade fyra hantlar hängande på väggen. Otippat och roligt!

Vilket hotell- eller restaurangyrke skulle du helst vilja ha?
– Jag skulle vilja ha makten över frukostbuffén. Om jag fick bestämma över en frukostbuffé hade den varit episk.

Vad är det pinsammaste du gjort på hotell eller restaurang?
– När jag var i Örnsköldsvik med Melodifestivalen 2014 spelade vi Monopol en kväll. En kastade spelsedlarna över hela rummet. Jag filmade och lade ut på min Youtubekanal. Sedan fick jag en lång kommentar från tjejen som städat.

Fråga om jobbet.
99
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här