De första tre åren med det särskilda lärlingsprogrammet på gymnasiet var ingen succé, visar Skolverkets utvärdering. Mängder av elever hoppade av och bara en del av dem som fullföljde fick slutbetyg.
Den gymnasiala lärlingsutbildningen startade hösten 2008 som ett försök. Tanken var att utbildningen ska komplettera de vanliga yrkesförberedande programmen genom att erbjuda elever ett alternativ där minst halva studietiden är förlagd på arbetsplatser. Nu har Skolverket utvärderat försöket, och resultatet är långt ifrån positivt. Rapporten visar bland annat att så många som var fjärde elev hoppat av utbildningen redan under det första året.
– Det är ett såpass klent resultat att det måste uppmärksammas. Om lärlingsutbildningarna ska bli ett bra inslag i gymnasieskolan måste vi sätta in kraftåtgärder nu, så att vi kan få bort de allvarligaste barnsjukdomarna, säger Sven Sundin som är undervisningsråd på Skolverket till Lärarnas Nyheter.
År 2011 tog den första kullen lärlingar studenten. Av dem fick bara 44 procent slutbetyg. Bland hotell- och restauranglärlingarna var siffran ännu lägre, bara 32 procent. Ännu färre fick betyg som gav dem behörighet att läsa vidare på högskola. Rapporten visar också att lärlingarna redan från början hade sämre studieresultat än de som går vanliga yrkesutbildningar.
– Det är bekymmersamt om skolan övertalar elever att börja en lärlingsutbildning för att den skulle vara lättare, när den är nog så krävande som en skolförlagd utbildning, säger Sven Sundin.
Enkätsvar från lärlingar visar att den vanligaste orsaken var till att man valt programmet var chansen att få jobb efter skolan. Av de som gick sista året var det också drygt hälften som fått erbjudande om fortsatt arbete. Bland hotell- och restauranglärlingarna var siffran 60 procent.
Kanske är det detta som gör att branschlärlingarna ändå hör till de mest positiva. Nio av tio säger sig vara mycket eller ganska nöjda med sin utbildning. Bara en av tre el-lärlingar säger samma sak.
Förra året blev lärlingsprogrammet en permanent del av gymnasieskolan. Skolverket ska fortsätta att följa utvecklingen på lärlingsutbildningen samt ge förslag på förbättringar av kvaliteten.
Fakta: Gymnasielärlingarna
* Drygt 13 000 elever deltog i försöken de tre första åren.
* Bygg- och fordonsprogrammen stod för de flesta lärlingarna.
* Lärlingsprogrammet är treårigt, liksom övriga yrkesförberedande program.
* Drygt 6 procent av lärlingarna har fått lön på sin arbetsplats.
* 54 procent har något gång jobbat extra och fått betalt på kvällar, helger eller lov.
* 49 procent har haft sommarjobb på sin praktikplats.
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.
