Van vid diskriminering

Fullbokade hotell och fullsatta restauranger. Det är vardag för många romer i Sverige. Och ofta är det fullt -- av fördomar och okunskap. Rosita Grönfors vet hur det känns att bli diskriminerad som gäst.

Rosita Grönsfors tror att många gamla fördomar om romer ännu lever kvar. Foto: Elis Hoffman

Rosita Grönfors har tusen järn i elden. Den stora kalendern är fullklottrad och mobilen ringer i ett hemma i vardagsrummet i Täby. Hon arbetar som romkonsulent åt länsstyrelsen och har även startat ett rådgivningscentrum för resande- och romska kvinnor.
– Det är väldigt roligt men också mycket krävande. Det är många ­romer som behöver hjälp med olika saker i samhället, säger Rosita.
Hon är själv finsk-svensk ­kalérom. Förutom språket och en mängd seder, innebär det att hon alltid bär den traditionella kalédräkten: vid kjol och pampiga blusar. För Rosita är dräkten mycket mer än bara kläder.
– Den representerar hela min grupp, hela min identitet. Med den följer regler som jag lovat att följa, som respekt för äldre.
Men i mötet med icke-romer händer det ofta att dräkten väcker fördomar. Och de är många, säger Rosita.
– Fördomar och okunskap om romer är väldigt vanligt i dag. I mitt jobb möter jag många romer som känner sig illa behandlade och diskriminerade.

Rosita vet hur det känns. Nyligen dömdes Grand hotel i Norrköping till skadestånd för att ha diskriminerat henne, ironiskt nog under en konferens om just diskriminering i ­december 2006. I en paus hämtade Rosita och andra deltagare kaffe i hotellets lobby. Nästan direkt dök en anställd upp och frågade om Rosita var gäst på hotellet.
– Hon sa att kaffet bara var för hotellgäster. Så jag visade upp min nyckel och då gick hon.
Men det var inte sista gången. Ytterligare två gånger under dagen tvingades Rosita bevisa att hon verkligen bodde på hotellet för att få tillgång till kaffe, något som ingen annan behövde göra. Till slut blev hon ledsen och tillsammans med konferens­arrangörerna sökte de upp hotellchefen. Han visade dock ingen förståelse utan sade att hotellet haft problem med romer och att personalen fått order om att vakta kaffe­automaten. När han inte heller gjorde någon ansats att be om ursäkt bestämde sig Rosita för att anmäla hotellet till Diskriminerings­ombudsmannen.
– Om jag hade fått en ursäkt så hade jag glömt det. Men när jag inte fick det så kände jag att så här får det inte vara.
Under rättegången i september vidhöll hotellet sin linje: personalen hade inte diskriminerat Rosita utan bara sett till att obehöriga inte kom åt kaffet. Tingsrätten valde dock att fälla, och dömde Grand hotel till skadestånd för diskriminering.
– Det känns jättebra. Det hade varit hemskt om rätten hade sagt att det var okej att behandla romer på det viset.

Att romer ofta särbehandlas negativt har konstaterats i flera rapporter de senaste åren, bland annat i Roma­rapporten som kom 2004. Bostads­marknaden, handeln och hotell- och restaurangbranschen pekas ut som problem­områden. Ulrika Dietersson, jurist på DO, berättar att många av anmälningarna från romer handlar om just hotell, restauranger och butiker.

Ulrika Dietersson

– De flesta händelser beror på fördomar och rädsla för det främmande. När romer kommer till restauranger är de helt okända för personalen. I sjukvården, till exempel, är besöken oftast förbestämda och förberedda.
Ulrika tror inte att hotell- och restauranganställda är mer fördomsfulla än andra.
– De är nog precis som gemene man, och jag tror att gemene man har fördomar om romer. Många tror att de är tjuvar som inte betalar för sig. Sådant får vi höra ibland.       

Det är inte bara på Grand hotel i Norrköping som Rosita känt sig negativt särbehandlad.
– Ånej! Om jag bokar ett hotellrum är jag alltid noga med att ta bokningsnumret. Annars kan det hända att bokningen har försvunnit eller att det har blivit fullbokat när jag kommer.
Hon tror också att det är gamla fördomar om romer som ännu spökar. Och visst finns det säkert individer som inte sköter sig, men det berättigar ändå inte det sätt som romer i allmänhet behandlas, säger hon.
– I alla grupper finns det typer som dricker för mycket och bråkar. Men man dömer inte hela grupper för det. Jag tror att det är en klassfråga. Vi har alltid varit underklass i Sverige, så på fina restauranger och hotell tycker man nog inte att det passar med romer.

Richard Tellström, forskare på Restauranghögskolan i Grythyttan, håller med Rosita. Han har undersökt 40 slumpvis utvalda diskrimineringsanmälningar för att försöka ta reda på vad det är som får företag i branschen att vilja utestänga en del gäster.

Richard Tellström

  – Det verkade företags­ekonomiskt bakvänt att inte vilja sälja till så många kunder som möjligt. Jag ville ta reda på varför.
Det han kom fram till var att det fanns ett ekonomiskt motiv till att diskriminera. Genom att stänga oönskade gäster ute, hoppas företagarna i stället locka till sig rätt sorts gäster. Vilka som är rätt och fel sorters gäster beror sedan helt på krögaren.
– Det beror på krögarens idévärld om vilka som kan störa hans tänkta kundgrupp. Det kan vara så att krögaren tror att romer kan få hans tänkta gäster att avstå från ett besök.
Richard tror att lösningen är att branschföretagarna tar mer ansvar och reflekterar över att de val de gör får effekter.
– Företagare behöver fundera över sitt deltagande i samhället. Man måste bestämma om man vill vara en del av problemet eller en del av lösningen.

Rosita är inne på samma spår. Hon tycker att företagarna borde söka kunskap, kanske genom att anlita en av alla organisationer som ordnar utbildningar om romska seder. Det är inte rättvist mot varken anställda eller romer att ha regler som stänger ute hela folkgrupper med skäl som inte är verklighetsförankrade. Men även de anställda har en skyldighet att påverka, anser Rosita.
– Man måste ifrågasätta felaktiga regler. Det är dags att fråga sig varför romer inte är ­välkomna, vi är faktiskt också en del av Sverige.
Grand hotel i Norrköping vill inte ställa upp på en intervju om händelsen, men hälsar att man inte anser sig ha gjort fel. Företaget har överklagat domen.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.