Nyheter Diskriminering
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Van vid diskriminering

Fullbokade hotell och fullsatta restauranger. Det är vardag för många romer i Sverige. Och ofta är det fullt -- av fördomar och okunskap. Rosita Grönfors vet hur det känns att bli diskriminerad som gäst.

Publicerad 15 december 2009
Van vid diskriminering
Rosita Grönsfors tror att många gamla fördomar om romer ännu lever kvar. Foto: Elis Hoffman

Rosita Grönfors har tusen järn i elden. Den stora kalendern är fullklottrad och mobilen ringer i ett hemma i vardagsrummet i Täby. Hon arbetar som romkonsulent åt länsstyrelsen och har även startat ett rådgivningscentrum för resande- och romska kvinnor.
– Det är väldigt roligt men också mycket krävande. Det är många ­romer som behöver hjälp med olika saker i samhället, säger Rosita.
Hon är själv finsk-svensk ­kalérom. Förutom språket och en mängd seder, innebär det att hon alltid bär den traditionella kalédräkten: vid kjol och pampiga blusar. För Rosita är dräkten mycket mer än bara kläder.
– Den representerar hela min grupp, hela min identitet. Med den följer regler som jag lovat att följa, som respekt för äldre.
Men i mötet med icke-romer händer det ofta att dräkten väcker fördomar. Och de är många, säger Rosita.
– Fördomar och okunskap om romer är väldigt vanligt i dag. I mitt jobb möter jag många romer som känner sig illa behandlade och diskriminerade.

Rosita vet hur det känns. Nyligen dömdes Grand hotel i Norrköping till skadestånd för att ha diskriminerat henne, ironiskt nog under en konferens om just diskriminering i ­december 2006. I en paus hämtade Rosita och andra deltagare kaffe i hotellets lobby. Nästan direkt dök en anställd upp och frågade om Rosita var gäst på hotellet.
– Hon sa att kaffet bara var för hotellgäster. Så jag visade upp min nyckel och då gick hon.
Men det var inte sista gången. Ytterligare två gånger under dagen tvingades Rosita bevisa att hon verkligen bodde på hotellet för att få tillgång till kaffe, något som ingen annan behövde göra. Till slut blev hon ledsen och tillsammans med konferens­arrangörerna sökte de upp hotellchefen. Han visade dock ingen förståelse utan sade att hotellet haft problem med romer och att personalen fått order om att vakta kaffe­automaten. När han inte heller gjorde någon ansats att be om ursäkt bestämde sig Rosita för att anmäla hotellet till Diskriminerings­ombudsmannen.
– Om jag hade fått en ursäkt så hade jag glömt det. Men när jag inte fick det så kände jag att så här får det inte vara.
Under rättegången i september vidhöll hotellet sin linje: personalen hade inte diskriminerat Rosita utan bara sett till att obehöriga inte kom åt kaffet. Tingsrätten valde dock att fälla, och dömde Grand hotel till skadestånd för diskriminering.
– Det känns jättebra. Det hade varit hemskt om rätten hade sagt att det var okej att behandla romer på det viset.

Att romer ofta särbehandlas negativt har konstaterats i flera rapporter de senaste åren, bland annat i Roma­rapporten som kom 2004. Bostads­marknaden, handeln och hotell- och restaurangbranschen pekas ut som problem­områden. Ulrika Dietersson, jurist på DO, berättar att många av anmälningarna från romer handlar om just hotell, restauranger och butiker.

Ulrika Dietersson
Ulrika Dietersson

– De flesta händelser beror på fördomar och rädsla för det främmande. När romer kommer till restauranger är de helt okända för personalen. I sjukvården, till exempel, är besöken oftast förbestämda och förberedda.
Ulrika tror inte att hotell- och restauranganställda är mer fördomsfulla än andra.
– De är nog precis som gemene man, och jag tror att gemene man har fördomar om romer. Många tror att de är tjuvar som inte betalar för sig. Sådant får vi höra ibland.       

Det är inte bara på Grand hotel i Norrköping som Rosita känt sig negativt särbehandlad.
– Ånej! Om jag bokar ett hotellrum är jag alltid noga med att ta bokningsnumret. Annars kan det hända att bokningen har försvunnit eller att det har blivit fullbokat när jag kommer.
Hon tror också att det är gamla fördomar om romer som ännu spökar. Och visst finns det säkert individer som inte sköter sig, men det berättigar ändå inte det sätt som romer i allmänhet behandlas, säger hon.
– I alla grupper finns det typer som dricker för mycket och bråkar. Men man dömer inte hela grupper för det. Jag tror att det är en klassfråga. Vi har alltid varit underklass i Sverige, så på fina restauranger och hotell tycker man nog inte att det passar med romer.

Richard Tellström, forskare på Restauranghögskolan i Grythyttan, håller med Rosita. Han har undersökt 40 slumpvis utvalda diskrimineringsanmälningar för att försöka ta reda på vad det är som får företag i branschen att vilja utestänga en del gäster.

Richard Tellström
Richard Tellström

  – Det verkade företags­ekonomiskt bakvänt att inte vilja sälja till så många kunder som möjligt. Jag ville ta reda på varför.
Det han kom fram till var att det fanns ett ekonomiskt motiv till att diskriminera. Genom att stänga oönskade gäster ute, hoppas företagarna i stället locka till sig rätt sorts gäster. Vilka som är rätt och fel sorters gäster beror sedan helt på krögaren.
– Det beror på krögarens idévärld om vilka som kan störa hans tänkta kundgrupp. Det kan vara så att krögaren tror att romer kan få hans tänkta gäster att avstå från ett besök.
Richard tror att lösningen är att branschföretagarna tar mer ansvar och reflekterar över att de val de gör får effekter.
– Företagare behöver fundera över sitt deltagande i samhället. Man måste bestämma om man vill vara en del av problemet eller en del av lösningen.

Rosita är inne på samma spår. Hon tycker att företagarna borde söka kunskap, kanske genom att anlita en av alla organisationer som ordnar utbildningar om romska seder. Det är inte rättvist mot varken anställda eller romer att ha regler som stänger ute hela folkgrupper med skäl som inte är verklighetsförankrade. Men även de anställda har en skyldighet att påverka, anser Rosita.
– Man måste ifrågasätta felaktiga regler. Det är dags att fråga sig varför romer inte är ­välkomna, vi är faktiskt också en del av Sverige.
Grand hotel i Norrköping vill inte ställa upp på en intervju om händelsen, men hälsar att man inte anser sig ha gjort fel. Företaget har överklagat domen.

Fakta: Romer i Sverige

De första romerna kom till Sverige på 1500-talet. Redan från början sågs de med oblida ögon. I en grym förordning från 1637 fastslogs att det var tillåtet att döda alla manliga romer som påträffades i landet. Många tvingades ta värvning i armén, andra till tvångsarbete.
År 1914 kom en lag som förbjöd romer att resa in i Sverige. Den upphävdes inte förrän på mitten av 1950-talet.
I dag bor det cirka 50 000 romer i Sverige. Sedan år 2000 räknas språket romani chib som ett minoritetsspråk.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter försäkring

Hon fick 40 000 för gammal skada

För tio år sedan skar kocken Jackie Lenander av en sena i ena tummen. Nyligen fick hon drygt 40 000 kronor från arbetsskadeförsäkringen.

Publicerad 29 juni 2021
Hon fick 40 000 för gammal skada
Jackie Lenander fick en arbetsskada på tummen på sin tidigare arbetsplats. På vänster tumme syns två små ärr från skärskadan. Foto: Daniel Nilsson

Om försäkringen

  • Den som drabbas av en arbetsskada, till exempel genom en olycka, kan få ersättning från Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada, TFA. Den gäller för alla anställda på en arbetsplats med kollektivavtal.
  • Försäkringen administreras av Afa Försäkring. TFA kompletterar den lagstadgade arbetsskadeförsäkringen som alla anställda omfattas av, och som administreras av Försäkringskassan.
  • TFA kan lämna ersättning bland annat för inkomstförlust, kostnader, sveda och värk, ärr och medicinsk invaliditet.

År 2011 jobbade Jackie Lenander som kock på Casino Cosmopol i Malmö. En dag när hon skulle putsa ryggbiff slant hon med kniven och råkade skära av en sena i vänster tumme.
Det resulterade i en lång sjukskrivning, rehabilitering och nedsatt rörlighet. Trots det, och trots att Jackie haft många fackliga uppdrag, däribland försäkringsinformatör, anmälde hon inte sin skada till Afa Försäkring.
– Det är på något sätt så att alla skador är viktigare än sina egna. Dessutom hade jag flyttat och hade inte kvar alla papper, säger Jackie.

Preskriptionstiden för skadeersättning i arbetsskadeförsäkringen är tio år.
När den gränsen närmade sig bestämde sig Jackie till slut för att göra en anmälan.
– Jag hade det i bakhuvudet, att jag skulle fixa det innan tiden gått ut.

Det lönar sig verkligen att anmäla, och det var mycket enklare än jag trodde.

Jackie Lenander. Foto: Daniel Nilsson

Hon skickade in läkarintyg, bilder och filmer på problemen hon har med den skadade tummen i dag, och arbetsgivaren bekräftade att skadan var orsakad av arbetet.

Efter ett tag kom svaret från Afa Försäkring: hon har rätt till 40 500 kronor i ersättning. Bland annat bedömer Afa att Jackie fått två procents invaliditet på grund av skadan.

– Jag trodde att jag kanske skulle få en liten peng för ärrbildningen, men det är ju jättemycket pengar! Det lönar sig verkligen att anmäla, och det var mycket enklare än jag trodde, säger Jackie.

Så här anmäler du

Du gör själv din anmälan till Afa Försäkring.
Enklast är att göra det på afaforsakring.se där du loggar in på Mina sidor med Bank-ID.
Här fyller du i alla uppgifter om din arbetsskada och bifogar eventuella intyg.
Din arbetsgivare måste sedan bekräfta din anställning. Det kan ske digitalt eller via brev.
Handläggningstiden varierar, men målet är beslut inom 30 dagar. Det går också att anmäla via pappersblankett.

För att få fram de saknade sjuk- och läkarintygen vände hon sig till Försäkringskassan.
Förutom en mindre kostnad på 50 kronor för att få pappren utskrivna, var det inga problem alls, berättar Jackie.

Även från Afa Försäkring fick hon bra hjälp.
– De har varit jättebra och hjälpsamma, svarat snabbt på mina frågor.

Hon vill nu uppmana alla att anmäla sina arbetsskador.
– Anmäl! Det kan vara jättemycket pengar du har rätt till.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter LÄTTNADER

Alkoholstoppet tas bort

Nu kom det efterlängtade beskedet – från den 1 juli får restaurangerna ha öppet lika länge som vanligt. Det blir också tillåtet med fler gäster per sällskap.

Publicerad 28 juni 2021
Alkoholstoppet tas bort
Snart blir det tillåtet att servera alkohol efter 22.30 igen. Foto: Colourbox

Alkoholstoppet för serveringsställen tas bort den 1 juli. Det berättade övergångsregeringen och Folkhälsomyndigheten under en pressträff på måndagen.

Det är den höga vaccinationsgraden gör att Sverige kan öppnas enligt den plan som tidigare presenterats. Lättnaderna som nu presenterats ingår i steg två av planen.

På uteserveringar slopas begränsningen av storlek på sällskap helt från den 1 juli. Inomhus blir det tillåtet att servera åtta personer, i stället för dagens fyra.

Men det är fortfarande sittande servering och avstånd mellan borden som gäller. Anledningen är att man vill se hur det går innan de sista restriktionerna tas bort, för att undvika att det blir ett bakslag.

Malin Ackholt, förbundsordförande för Hotell- och restaurangfacket, hade hoppats på fler lättnader.

– Dagens besked är glädjande, men det är synd att det finns restriktioner kvar. De som inte har utomhusaktiviteter är fortfarande mer drabbade, säger Malin Ackholt.

När det gäller privata träffar är rådet att umgås utomhus och i mindre grupper. Butiker har kvar sina begränsningar för hur många som får vara i lokalen samtidigt.

Ingår i temat: Coronakrisen 140 artiklar

Alla artiklar i temat (137 till)
Nyheter tävling

Han ska få löken att glänsa i Årets kock

William Brittsjö från restaurang Ricordi var en av åtta som tog sig till final i Årets kock efter två hektiska tävlingsdagar.

Publicerad 22 juni 2021
Han ska få löken att glänsa i Årets kock
En av William Brittsjös favoritråvaror, gul lök, är också årets huvudråvara i finalen. Foto: Mostphotos, Privat

Åtta kockar ska göra upp om titeln Årets kock 2021 den 16 september. En av dem är du, grattis!
– Tack! Det är kul.

Hur var det att tävla?
– Det var extremt hård konkurrens, men det är bara att kämpa på. Dag två var det noll-noll igen, och då ger man allt.

Nu är det löken som ska skina, det är kul.

Hur förbereder du dig för finalen?
– Det handlar om att man inte vet vad som komma skall. Man tittar på föregående år och utgår från det.
Det gäller att utvidga sin bredd som matlagare. Man får utgå från sig själv och vad man gillar att laga. Vi vet ju huvudråvaran, gul lök. Det är en av mina favoritråvaror. Nu är det löken som ska skina, det är kul.

Huvudråvaran är känd, men mycket är en överraskning. Hur tänker du kring det?
– Råvarukorgen får man reda på samma dag, och så får man lite tid att förbereda sig.
Utmaningen är att man inte har någon exakt logistikkänsla när man inte hunnit träna på en rätt, så man får gå på magkänsla.

Vad hoppas du på för råvaror?
– Jag är ju göteborgare så skaldjur vore jättehärligt. Eller lamm, det gillar jag.

Finalisterna till Årets kock 2021, med William Brittsjö som tvåa från höger.

Vilka egenskaper är bra att ha när man tävlar i matlagning?
– I grund och botten handlar det om att vara smaksäker. Det är bra att vara stabil mentalt om något går fel.
Framför allt är det jätteviktigt att man tycker det är kul, annars klarar man inte av den träning som krävs.
Jag går all in i år och tror på den maten jag lagar och anpassar den utifrån tävlingen.

Jag gillar känslan av att vara underdog.

Här är William

Namn: William Brittsjö
Ålder: 22 år.
Från: Göteborg.
Arbetsplats: Ricordi, Stockholm.

Du är ung, bara 22 år. Du tävlar mot kockar med större erfarenhet.
– Ålder är bara en siffra. Det gäller att vara förberedd, skapa sig rätt förutsättningar och laga mat som man själv tror på samt ha lite flyt med domarna.
Men jag gillar känslan av att vara underdog, då slipper man den värsta pressen.

Är du nervös?
– Ja, det är klart man är. Jag har drömt om det här i så många år.
Det är en utmaning, men det ska inte vara lätt att vinna Årets kock. Det gäller att laga så god mat man bara kan.

Fråga om jobbet.
106
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här