Nyheter Diskriminering
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Van vid diskriminering

Fullbokade hotell och fullsatta restauranger. Det är vardag för många romer i Sverige. Och ofta är det fullt -- av fördomar och okunskap. Rosita Grönfors vet hur det känns att bli diskriminerad som gäst.

Publicerad 15 december 2009
Van vid diskriminering
Rosita Grönsfors tror att många gamla fördomar om romer ännu lever kvar. Foto: Elis Hoffman

Rosita Grönfors har tusen järn i elden. Den stora kalendern är fullklottrad och mobilen ringer i ett hemma i vardagsrummet i Täby. Hon arbetar som romkonsulent åt länsstyrelsen och har även startat ett rådgivningscentrum för resande- och romska kvinnor.
– Det är väldigt roligt men också mycket krävande. Det är många ­romer som behöver hjälp med olika saker i samhället, säger Rosita.
Hon är själv finsk-svensk ­kalérom. Förutom språket och en mängd seder, innebär det att hon alltid bär den traditionella kalédräkten: vid kjol och pampiga blusar. För Rosita är dräkten mycket mer än bara kläder.
– Den representerar hela min grupp, hela min identitet. Med den följer regler som jag lovat att följa, som respekt för äldre.
Men i mötet med icke-romer händer det ofta att dräkten väcker fördomar. Och de är många, säger Rosita.
– Fördomar och okunskap om romer är väldigt vanligt i dag. I mitt jobb möter jag många romer som känner sig illa behandlade och diskriminerade.

Rosita vet hur det känns. Nyligen dömdes Grand hotel i Norrköping till skadestånd för att ha diskriminerat henne, ironiskt nog under en konferens om just diskriminering i ­december 2006. I en paus hämtade Rosita och andra deltagare kaffe i hotellets lobby. Nästan direkt dök en anställd upp och frågade om Rosita var gäst på hotellet.
– Hon sa att kaffet bara var för hotellgäster. Så jag visade upp min nyckel och då gick hon.
Men det var inte sista gången. Ytterligare två gånger under dagen tvingades Rosita bevisa att hon verkligen bodde på hotellet för att få tillgång till kaffe, något som ingen annan behövde göra. Till slut blev hon ledsen och tillsammans med konferens­arrangörerna sökte de upp hotellchefen. Han visade dock ingen förståelse utan sade att hotellet haft problem med romer och att personalen fått order om att vakta kaffe­automaten. När han inte heller gjorde någon ansats att be om ursäkt bestämde sig Rosita för att anmäla hotellet till Diskriminerings­ombudsmannen.
– Om jag hade fått en ursäkt så hade jag glömt det. Men när jag inte fick det så kände jag att så här får det inte vara.
Under rättegången i september vidhöll hotellet sin linje: personalen hade inte diskriminerat Rosita utan bara sett till att obehöriga inte kom åt kaffet. Tingsrätten valde dock att fälla, och dömde Grand hotel till skadestånd för diskriminering.
– Det känns jättebra. Det hade varit hemskt om rätten hade sagt att det var okej att behandla romer på det viset.

Att romer ofta särbehandlas negativt har konstaterats i flera rapporter de senaste åren, bland annat i Roma­rapporten som kom 2004. Bostads­marknaden, handeln och hotell- och restaurangbranschen pekas ut som problem­områden. Ulrika Dietersson, jurist på DO, berättar att många av anmälningarna från romer handlar om just hotell, restauranger och butiker.

Ulrika Dietersson
Ulrika Dietersson

– De flesta händelser beror på fördomar och rädsla för det främmande. När romer kommer till restauranger är de helt okända för personalen. I sjukvården, till exempel, är besöken oftast förbestämda och förberedda.
Ulrika tror inte att hotell- och restauranganställda är mer fördomsfulla än andra.
– De är nog precis som gemene man, och jag tror att gemene man har fördomar om romer. Många tror att de är tjuvar som inte betalar för sig. Sådant får vi höra ibland.       

Det är inte bara på Grand hotel i Norrköping som Rosita känt sig negativt särbehandlad.
– Ånej! Om jag bokar ett hotellrum är jag alltid noga med att ta bokningsnumret. Annars kan det hända att bokningen har försvunnit eller att det har blivit fullbokat när jag kommer.
Hon tror också att det är gamla fördomar om romer som ännu spökar. Och visst finns det säkert individer som inte sköter sig, men det berättigar ändå inte det sätt som romer i allmänhet behandlas, säger hon.
– I alla grupper finns det typer som dricker för mycket och bråkar. Men man dömer inte hela grupper för det. Jag tror att det är en klassfråga. Vi har alltid varit underklass i Sverige, så på fina restauranger och hotell tycker man nog inte att det passar med romer.

Richard Tellström, forskare på Restauranghögskolan i Grythyttan, håller med Rosita. Han har undersökt 40 slumpvis utvalda diskrimineringsanmälningar för att försöka ta reda på vad det är som får företag i branschen att vilja utestänga en del gäster.

Richard Tellström
Richard Tellström

  – Det verkade företags­ekonomiskt bakvänt att inte vilja sälja till så många kunder som möjligt. Jag ville ta reda på varför.
Det han kom fram till var att det fanns ett ekonomiskt motiv till att diskriminera. Genom att stänga oönskade gäster ute, hoppas företagarna i stället locka till sig rätt sorts gäster. Vilka som är rätt och fel sorters gäster beror sedan helt på krögaren.
– Det beror på krögarens idévärld om vilka som kan störa hans tänkta kundgrupp. Det kan vara så att krögaren tror att romer kan få hans tänkta gäster att avstå från ett besök.
Richard tror att lösningen är att branschföretagarna tar mer ansvar och reflekterar över att de val de gör får effekter.
– Företagare behöver fundera över sitt deltagande i samhället. Man måste bestämma om man vill vara en del av problemet eller en del av lösningen.

Rosita är inne på samma spår. Hon tycker att företagarna borde söka kunskap, kanske genom att anlita en av alla organisationer som ordnar utbildningar om romska seder. Det är inte rättvist mot varken anställda eller romer att ha regler som stänger ute hela folkgrupper med skäl som inte är verklighetsförankrade. Men även de anställda har en skyldighet att påverka, anser Rosita.
– Man måste ifrågasätta felaktiga regler. Det är dags att fråga sig varför romer inte är ­välkomna, vi är faktiskt också en del av Sverige.
Grand hotel i Norrköping vill inte ställa upp på en intervju om händelsen, men hälsar att man inte anser sig ha gjort fel. Företaget har överklagat domen.

Fakta: Romer i Sverige

De första romerna kom till Sverige på 1500-talet. Redan från början sågs de med oblida ögon. I en grym förordning från 1637 fastslogs att det var tillåtet att döda alla manliga romer som påträffades i landet. Många tvingades ta värvning i armén, andra till tvångsarbete.
År 1914 kom en lag som förbjöd romer att resa in i Sverige. Den upphävdes inte förrän på mitten av 1950-talet.
I dag bor det cirka 50 000 romer i Sverige. Sedan år 2000 räknas språket romani chib som ett minoritetsspråk.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter MEDLEMSMÖTE

HRF möter medlemmar på Scandic

Scandic är en stor arbetsgivare med många HRF-medlemmar. Den här veckan är de i fokus för ordförande Malin Ackholt.

Publicerad 24 september 2020 Kommentera
HRF möter medlemmar på Scandic
HRF:s ordförande Malin Ackholt möter medlemmar på Scandic digitalt. Foto: Peter Jönsson

Under veckan arrangerar Hotell- och restaurangfacket flera digitala möten för medlemmar på hotellkedjan Scandic. Tanken är att medlemmarna ska få diskutera bland annat framtiden för branschen och den kommande avtalsrörelsen med förbundets ordförande.

– Vi måste hitta sätt att ha samtal och diskussioner med medlemmar trots att det pågår en pandemi. Det kommer inte att ersätta möten IRL. Det här är ett komplement, som säkert kommer att fortleva även efter corona, säger Malin Ackholt.

Intresset för de digitala medlemsmötena har varit stort. Hittills har mer än 70 medlemmar deltagit.

– Många upplever det intressant att höra hur kollegor på andra arbetsplatser har det. Sedan kan det komma upp en del individärenden som vi inte kan lösa där, men där vi kan lotsa vidare, säger Malin Ackholt.

Nu tittar HRF på möjligheterna att hålla liknande möten på andra arbetsplatser.

– Sedan har vi fått önskemål om att köra på engelska på Scandic, så det förbereder vi för, säger Malin Ackholt.

Nyheter forskning

Skolan ska ta kampen mot sextrakasserier

Hur kan hotell- och restaurangutbildningarna hjälpa elever att hantera och förebygga sexuella trakasserier senare i arbetslivet? Det ska forskare vid Linnéuniversitet ta reda på med hjälp av pengar från branschens forskningsfond BFUF.

Publicerad 22 september 2020 Kommentera
Skolan ska ta kampen mot sextrakasserier
Många av branschens yrken är extra utsatta för sexuella trakasserier. Nu ska forskarna försöka ta reda på hur skolan kan hjälpa framtida medarbetare att förebygga och hantera problemet. Foto: Colourbox
Maria Hedlin. Foto: Linnéuniversitetet

Statistik visar att hotell- och restauranganställda tillhör de grupper som är mest utsatta för sexuella trakasserier i yrkeslivet. År 2015 vittnade nästan 16 procent av de branschanställda i Arbetsmiljöverkets undersökning om att de sextrakassererats av andra än chefer och kollegor någon gång det senaste året. Motsvarande siffra inom handeln var 6 procent.

Nu ska forskare vid Linnéuniversitetet hitta sätt för hotell- och restaurangutbildningarna att hjälpa framtida branschanställda att förebygga och hantera problemet.
– Sexuella trakasserier i hotell- och restaurangbranschen är ett problem som varit känt sedan länge, och både bransch och fack har försökt komma till rätta med det. Vår tanke är att utbildningarna ska kunna hjälpa de framtida medarbetarna att förebygga problemet, säger Maria Hedlin, professor i pedagogik och projektledare för studien.

Tillsammans med kollegan Eva Klope, lektor i pedagogik, ska hon nu intervjua elever som går tredje året på något av gymnasiets hotell- och restaurangprogram.
– Vi tror att det är en stor del av dem som redan fått en del erfarenhet från branschen, kanske genom sommarjobb eller extrajobb, säger Maria Hedlin.

Fakta: Forskningsprojekten

BFUF beviljar varje år medel till forskning som syftar att stärka branschen och dess anställda. Fonden är grundad och finansieras gemensamt av HRF och Visita. Vid den senaste utlysningen beviljades fem projekt sammanlagt 6,7 miljoner kronor. Dessa var:

  • Kompetent, kunnig och stolt: Lärande som varumärkeslöfte i besöksnäringen. Luleå tekniska universitet.
  • Social hållbarhet för framtida medarbetare inom hotell- och restaurang. Linnéuniversitetet.
  • The new ’normal’ and the changing value of tourism education. Högskolan Dalarna.
  • Boosting the sustainable food choice to reduce climate footprint at winter tourism destinations. Högskolan Dalarna.
  • Supporting adoption of climate-smart solutions with lab-based experimental social science. Mittuniversitetet Östersund.

Hon berättar att idén till projektet kommer från utbildningen för yrkeslärare, där hon och Eva Klope undervisar.
– Vi har fått höra att många av yrkeslärarna tycker att sexuella trakasserier är ett knepigt ämne att ta upp med eleverna.

Projektet ska pågå hela nästa år och beräknas vara klart våren 2022. Det är ett av fem forskningsprojekt som nyligen fått medel av BFUF, besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter arbetsmiljö

HRF ska granska arbetsmiljö digitalt

Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud börjar nu med digitala arbetsmiljöbesök. Målet är att få till ett fungerande arbetsmiljöarbete även i coronatider.

Publicerad 22 september 2020 Kommentera
HRF ska granska arbetsmiljö digitalt
Videosamtal ska hjälpa Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud att fortsätta sitt arbete även under coronapandemin. Foto: Kent Eng, Colourbox
Kent Johansson. Foto: Jann Lipka/HRF

Coronapandemin har gjort det svårt för Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud att utföra sitt uppdrag. För att inte arbetsmiljön ska bli lidande börjar förbundet nu med digitala RSO-besök, i form av videosamtal med arbetsgivarna.

Kent Johansson, ombudsman på HRF som har tagit fram modellen, ser flera fördelar.
– En fördel är att vi rent praktiskt kan få fler besök genomförda. Vi plockar bort massvis med restid, säger han.

En annan fördel är att besöken blir noggrant utförda, säger Kent Johansson.
– Det finns självklart fysiska arbetsmiljöproblem som man riskerar att missa när man inte kan göra en okulär besiktning, men det finns många saker som man inte behöver gå runt för att upptäcka. Till exempel i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är oftast större problem än de rent fysiska, säger Kent Johansson.

Ingår i temat: Coronakrisen 86 artiklar

Alla artiklar i temat (83 till)
Fråga om jobbet.
99
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här