Nyheter Diskriminering
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Van vid diskriminering

Fullbokade hotell och fullsatta restauranger. Det är vardag för många romer i Sverige. Och ofta är det fullt -- av fördomar och okunskap. Rosita Grönfors vet hur det känns att bli diskriminerad som gäst.

Publicerad 15 december 2009
Van vid diskriminering
Rosita Grönsfors tror att många gamla fördomar om romer ännu lever kvar. Foto: Elis Hoffman

Rosita Grönfors har tusen järn i elden. Den stora kalendern är fullklottrad och mobilen ringer i ett hemma i vardagsrummet i Täby. Hon arbetar som romkonsulent åt länsstyrelsen och har även startat ett rådgivningscentrum för resande- och romska kvinnor.
– Det är väldigt roligt men också mycket krävande. Det är många ­romer som behöver hjälp med olika saker i samhället, säger Rosita.
Hon är själv finsk-svensk ­kalérom. Förutom språket och en mängd seder, innebär det att hon alltid bär den traditionella kalédräkten: vid kjol och pampiga blusar. För Rosita är dräkten mycket mer än bara kläder.
– Den representerar hela min grupp, hela min identitet. Med den följer regler som jag lovat att följa, som respekt för äldre.
Men i mötet med icke-romer händer det ofta att dräkten väcker fördomar. Och de är många, säger Rosita.
– Fördomar och okunskap om romer är väldigt vanligt i dag. I mitt jobb möter jag många romer som känner sig illa behandlade och diskriminerade.

Rosita vet hur det känns. Nyligen dömdes Grand hotel i Norrköping till skadestånd för att ha diskriminerat henne, ironiskt nog under en konferens om just diskriminering i ­december 2006. I en paus hämtade Rosita och andra deltagare kaffe i hotellets lobby. Nästan direkt dök en anställd upp och frågade om Rosita var gäst på hotellet.
– Hon sa att kaffet bara var för hotellgäster. Så jag visade upp min nyckel och då gick hon.
Men det var inte sista gången. Ytterligare två gånger under dagen tvingades Rosita bevisa att hon verkligen bodde på hotellet för att få tillgång till kaffe, något som ingen annan behövde göra. Till slut blev hon ledsen och tillsammans med konferens­arrangörerna sökte de upp hotellchefen. Han visade dock ingen förståelse utan sade att hotellet haft problem med romer och att personalen fått order om att vakta kaffe­automaten. När han inte heller gjorde någon ansats att be om ursäkt bestämde sig Rosita för att anmäla hotellet till Diskriminerings­ombudsmannen.
– Om jag hade fått en ursäkt så hade jag glömt det. Men när jag inte fick det så kände jag att så här får det inte vara.
Under rättegången i september vidhöll hotellet sin linje: personalen hade inte diskriminerat Rosita utan bara sett till att obehöriga inte kom åt kaffet. Tingsrätten valde dock att fälla, och dömde Grand hotel till skadestånd för diskriminering.
– Det känns jättebra. Det hade varit hemskt om rätten hade sagt att det var okej att behandla romer på det viset.

Att romer ofta särbehandlas negativt har konstaterats i flera rapporter de senaste åren, bland annat i Roma­rapporten som kom 2004. Bostads­marknaden, handeln och hotell- och restaurangbranschen pekas ut som problem­områden. Ulrika Dietersson, jurist på DO, berättar att många av anmälningarna från romer handlar om just hotell, restauranger och butiker.

Ulrika Dietersson
Ulrika Dietersson

– De flesta händelser beror på fördomar och rädsla för det främmande. När romer kommer till restauranger är de helt okända för personalen. I sjukvården, till exempel, är besöken oftast förbestämda och förberedda.
Ulrika tror inte att hotell- och restauranganställda är mer fördomsfulla än andra.
– De är nog precis som gemene man, och jag tror att gemene man har fördomar om romer. Många tror att de är tjuvar som inte betalar för sig. Sådant får vi höra ibland.       

Det är inte bara på Grand hotel i Norrköping som Rosita känt sig negativt särbehandlad.
– Ånej! Om jag bokar ett hotellrum är jag alltid noga med att ta bokningsnumret. Annars kan det hända att bokningen har försvunnit eller att det har blivit fullbokat när jag kommer.
Hon tror också att det är gamla fördomar om romer som ännu spökar. Och visst finns det säkert individer som inte sköter sig, men det berättigar ändå inte det sätt som romer i allmänhet behandlas, säger hon.
– I alla grupper finns det typer som dricker för mycket och bråkar. Men man dömer inte hela grupper för det. Jag tror att det är en klassfråga. Vi har alltid varit underklass i Sverige, så på fina restauranger och hotell tycker man nog inte att det passar med romer.

Richard Tellström, forskare på Restauranghögskolan i Grythyttan, håller med Rosita. Han har undersökt 40 slumpvis utvalda diskrimineringsanmälningar för att försöka ta reda på vad det är som får företag i branschen att vilja utestänga en del gäster.

Richard Tellström
Richard Tellström

  – Det verkade företags­ekonomiskt bakvänt att inte vilja sälja till så många kunder som möjligt. Jag ville ta reda på varför.
Det han kom fram till var att det fanns ett ekonomiskt motiv till att diskriminera. Genom att stänga oönskade gäster ute, hoppas företagarna i stället locka till sig rätt sorts gäster. Vilka som är rätt och fel sorters gäster beror sedan helt på krögaren.
– Det beror på krögarens idévärld om vilka som kan störa hans tänkta kundgrupp. Det kan vara så att krögaren tror att romer kan få hans tänkta gäster att avstå från ett besök.
Richard tror att lösningen är att branschföretagarna tar mer ansvar och reflekterar över att de val de gör får effekter.
– Företagare behöver fundera över sitt deltagande i samhället. Man måste bestämma om man vill vara en del av problemet eller en del av lösningen.

Rosita är inne på samma spår. Hon tycker att företagarna borde söka kunskap, kanske genom att anlita en av alla organisationer som ordnar utbildningar om romska seder. Det är inte rättvist mot varken anställda eller romer att ha regler som stänger ute hela folkgrupper med skäl som inte är verklighetsförankrade. Men även de anställda har en skyldighet att påverka, anser Rosita.
– Man måste ifrågasätta felaktiga regler. Det är dags att fråga sig varför romer inte är ­välkomna, vi är faktiskt också en del av Sverige.
Grand hotel i Norrköping vill inte ställa upp på en intervju om händelsen, men hälsar att man inte anser sig ha gjort fel. Företaget har överklagat domen.

Fakta: Romer i Sverige

De första romerna kom till Sverige på 1500-talet. Redan från början sågs de med oblida ögon. I en grym förordning från 1637 fastslogs att det var tillåtet att döda alla manliga romer som påträffades i landet. Många tvingades ta värvning i armén, andra till tvångsarbete.
År 1914 kom en lag som förbjöd romer att resa in i Sverige. Den upphävdes inte förrän på mitten av 1950-talet.
I dag bor det cirka 50 000 romer i Sverige. Sedan år 2000 räknas språket romani chib som ett minoritetsspråk.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter LAS

Två LO-förbund hakar på las-uppgörelse

Fackförbunden IF Metall och Kommunal väljer att ansluta sig till den uppgörelse som PTK och Svensk Näringsliv gjorde i oktober. Det handlar bland annat turordningsregler och omställning.

Publicerad 4 december 2020 Kommentera
Två LO-förbund hakar på las-uppgörelse
Kommunal är ett av LO-förbunden som nu ansluter sig till den uppgörelse kring las och omställning som PTK och Svenskt Näringsliv undertecknat. Även IF Metall går med. Foto: Michael Erhardsson/Mostphotos

I mitten av oktober valde LO att säga nej till förslaget som fanns om nya regler inom arbetsrätt och omställning. Organisationerna PTK och Svenskt Näringsliv sade ja, och regeringen valde att jobba vidare med deras överenskommelse.

I dag meddelade LO-facken Kommunal och IF Metall att de väljer att ansluta sig.
– När vi får möjlighet att direkt förhandla med Svenskt Näringsliv så tar vi det ansvaret, säger Johan Ingelskog, avtalssekreterare på Kommunal, vid en pressträff.

De båda LO-förbunden har fått till två stora förändringar i den uppgörelse som fanns. Dels har tidsgränsen sänkts för när den som har en särskild visstidsanställning ska erbjudas en tillsvidareanställning, från 18 till 12 månader. Särskild visstid ersätter i uppgörelsen allmän visstid. Dels har man fått gehör för att det ska finnas upp till tre månaders omställningstid när en anställd får minskad tjänstgöringsgrad, så kallad hyvling.

Malin Ackholt. Foto: Peter Jönsson

Malin Ackholt, Hotell- och restaurangfackets ordförande, är inte förvånad över att IF Metall väljer att ansluta sig till överläggningarna.
– Jag har uppfattat IF Metall som väldigt tydliga med att de ser frågor om kompetensutveckling som oerhört viktiga för medlemmarna. Sedan om det skulle resultera i den här överenskommelsen, det har jag inte spekulerat om.

Att det här skulle skada LO och dess sammanhållning tror hon inte.
– Nej, det här handlar om att två förbund har gått vidare för att det är viktiga frågor för deras medlemmar. Det finns inget som säger att de inte kan göra det. Nu är det viktigt att LO diskuterar strategin i det fortsatta arbetet.

Överväger HRF att ansluta sig till uppgörelsen?
– Vi har inte haft en intern diskussion utifrån det ställningstagande som IF Metall och Kommunal har gjort. Vårt ansvar är att förhandla fram något som är bra för våra medlemmar, och det finns många delar i den uppgörelsen som inte är det. Nu ska vi se hur LO:s gemensamma strategi ser ut framöver.

Nyheter A-KASSA

Pressad väntan på a-kassa

Medlemmar i Hotell- och restauranganställdas a-kassa har under pandemin behövt vänta upp till 15 veckor på att få sin ersättning. Väntetiden är nu kortare, men fortfarande längre än i andra branscher.

Publicerad 4 december 2020 Kommentera
Pressad väntan på a-kassa
Rekordmånga arbetslösa inom branschen ger långa väntetider för att få a-kassa. Foto: Madelen/Mostphotos

Utan jobb och utan pengar. Så är läget för många av de hotell- och restauranganställda som förlorat jobbet på grund av coronaviruset. Under pandemin har väntetiderna för att få ut ersättning från a-kassan ökat kraftigt.

Just nu ligger väntetiden på nio veckor för medlemmar i Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK. Det är två veckor längre än genomsnittet för alla a-kassor. Och väntetiderna har varit uppe i så mycket som 15 veckor.

Karin Pettersson, föreståndare för HRAK, inser att detta innebär stora problem för de drabbade.
– Jag förstår att de är besvikna och vi tycker själva att det är oacceptabelt. Många medlemmar har en tuff situation, det märker vi på samtalen. Det kan vara flera i hushållet som arbetar i branschen. Människor är oroliga för att behöva gå ifrån hus och hem, och tvingas låna pengar.

Hittills i år har HRAK betalat ut ersättning till 23 000 personer. Ett vanligt år brukar det vara omkring 13 000. Karin Pettersson beskriver situationen som extrem.
– Vår organisation befinner sig i stabsläge. Vi har fått viss hjälp av andra a-kassor, men det är så otroligt stora volymer.

Medlemsantalet har i år gått från 73 500 till 93 500.
– De tre sista veckorna har vi fått in omkring 2 000 nya medlemmar som känner oro för sin framtid inom branschen. Vår prognos är att de också kommer att söka ersättning.

HRAK har fått extra ekonomiskt tillskott för att kunna anställa fler handläggare, men det löser inte problemen på kort sikt, säger Karin Pettersson.
– Det tar 12 till 24 månader för en handläggare att bli fullt ut produktiv. Vi har ett komplext gammalt regelverk med otroligt många villkor som ska uppfyllas. Vi har gjort beslutsfattare uppmärksamma på att reglerna behöver förenklas.

Ett fortsatt problem är också att arbetsgivare dröjer med att lämna arbetsgivarintyg eller fyller i dem på fel sätt.

Att vara arbetslös på grund av pandemin innebär en ny sorts press, säger Karin Pettersson.
– Det finns sorg och frustration bland serviceproffs som inte vet om de kommer att kunna jobba inom sitt yrke igen. Hur branschen kommer ut på andra sidan vet vi ju inte. Men vi kalkylerar med en hög arbetslöshet även under 2021 och en bit in på 2022.

I april bedömer Karin Pettersson att HRAK kommer att vara nere i samma väntetider som övriga a-kassor.

Nyheter PRIS

Hotellrevyns vinskribent hyllas

Hurra, säger vi för Ulrika Karlsson, sommelier och Hotellrevyns egen vinskribent, vars restaurang Krakas krog utsetts till Årets resmål av tidningen Dagens Industri.

Publicerad 3 december 2020 Kommentera
Hotellrevyns vinskribent hyllas
Hållbart och lokalt fokus var det som gav Ulrika Karlsson och Krakas krog utmärkelsen Årets resmål. Foto: Krakas.se, Annika af Klercker

Hur stort är det här?
– Det är stort. Under alla år har vi märkt att Dagens Industri har stor inverkan på våra gäster. De använder den som en guide. Du skulle se min mejlbox och min telefon nu, vi pratar hundratals gratulationer från gäster och branschkollegor. Jag blir så glad att de tar sig tid.

Vad betyder det för dig?
– När man ligger så här avsides är det viktigt med uppmärksamhet för att hålla gästernas intresse uppe. En sådan här utmärkelse sporrar oss att fortsätta arbeta med högsta kvalitet i det vi gör. Det är ganska hårt arbete att driva restaurang som vi gör, med fokus på hållbarhet och närodlat. Det är kul, men det är långa dagar och kräver stort engagemang.

Krakas krog ligger på Gotland, ungefär fyra mil från Visby. Vilka gästar er?
– Den här sommaren har det varit många nya gäster. 95 procent kommer inte från Gotland. Vi var lite oroliga när vi insåg att våra utländska gäster inte skulle kunna komma. Men det har varit hur många svenska gäster som helst. Våra väntelistor var enorma den här sommaren.

Hade önskat att vi kunde samla hela teamet.

Ni har bara öppet fyra månader om året, hur kommer det sig?
– Det är utifrån vad som finns råvarumässigt. Vi jobbar med hållbarhet och närodlat, den filosofin passar bäst under sommarmånaderna. Men vi har stretchat ut det. Tidigare stängde vi i slutet av augusti, och nu i mitten av oktober. Vi har ju jobbat så här sedan 2006 och ju längre man håller på desto mer är odlare och producenter med på tåget. Så de har hjälpt oss att förlänga säsongen.

Hur har ni firat?
– Det blev en liten utdelning med en jättefin lunch på Nour, Sayan Isakssons restaurang i Stockholm. Så firade vi lite med en riktigt god flaska vin när jag kom hem. Vi läser upp alla lyckönskningar för varandra, min man och jag. Man hade önskat att vi kunde samla hela teamet, men det går inte nu. Det kommer vi att göra sen.

Fråga om jobbet.
101
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här