Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Utsatt liv för barn i turismindustrin

Thailand, Kambodja och Sydafrika är favoritresemål för många svenska turister. Men barnen till dem som ger service till turisterna kan råka illa ut, visar en ny granskning från nätverket Schyst resande, som också utfärdar en kraftig varning för trenden med volontärarbete på barnhem.

Publicerad 12 november 2013
Utsatt liv för barn 
i turismindustrin
De som arbetar inom turism i Thailand bor ofta i undermåliga bostäder med sina familjer. Foto: Schyst resande

I rapporten ”Ingen barnlek” kartläggs situationen för barn som lever i turismindustrins närhet.  Föräldrarna som arbetar på hotell, restauranger och hotellbyggen tjänar dåligt och har långa arbetsdagar. Barnen kan tvingas att arbeta för att bidra till försörjningen. Det är vanligt att de säljer souvenirer till turister på gatan, och även att de utnyttjas inom sexturismen.

Situationen är mycket svår för migranter, till exempel burmeser som kommer till Thailand för att arbeta under ännu sämre villkor än de thailändska arbetarna. De står inför valet att lämna barnen hos släktingar i hemlandet, och träffa dem ytterst sällan, eller att ta med dem till de platser där de arbetar, om de inte hittar en barnvakt. Bostäderna är som regel undermåliga, möjligheterna att gå i skolan små och många barn börjar arbeta tillsammans med föräldrarna eller lämnas utan vuxen tillsyn.
– Burmesiska papperslösa migranter försöker desperat att få jobb, och får ta lågstatusjobb som thailändarna inte vill ha, säger Catrin Rosquist på Fair Trade Center, en av rapportens författare.

I Kambodja växer turismindustrin, vilket leder till behov av arbetskraft på hotellbyggen. Företagen tar inget ansvar för arbetarnas säkerhet.
Barn till dem som arbetar inom jakt- och safariindustrin i Sydafrika separeras ofta från sina föräldrar. På vingårdar, ett populärt besöksmål för turister, lever vingårdsarbetarna och deras familjer under hårda villkor, ofta utan vatten och elektricitet.

Den växande turismen till länderna ger möjligheter för barn att tjäna pengar på försäljning, men detta hjälper dem inte på sikt.
– Barnen fastnar i en fattigdomscirkel, inkomsterna från turisterna gör att de inte går i skolan eller försöker att skapa sig ett annat liv, säger Catrin Rosquist.

Även de turister som vill göra en insats riskerar att förvärra situationen i länderna. Rapporten varnar för trenden med volontärturism, där människor besöker eller arbetar någon vecka på barnhem. I Kambodja har det dykt upp barnhem vid turiststråken.
– Människor blir matade med att de hjälper barnen, och de vill väl. Men det har byggts upp en industri kring barnhemmen, det är rena affärsverksamheter. Vi avråder helt från volontärarbete på barnhem, säger Catrin Rosquist.

Barnen påverkas negativt av strömmen av vuxna som kommer och går. Tillsynen av vilka som kommer för att arbeta är ibland dålig. Övergrepp har förekommit. I vissa fall har barnen föräldrar, som har förmåtts att lämna dem på barnhemmen.
Det finns organisationer som jobbar med att stötta barn på turistmålen, för att de till exempel ska slussas tillbaka till skolan. Friends International i Kambodja och Thailand utbildar genom sin Childsafe-certifiering personal på bland annat hotell, restauranger och resebyråer för att de ska vara uppmärksamma på om barn far illa. Som turist bör man därför stödja verksamheter som har denna typ av certifiering. Organisationen Concert i Kambodja ger information till volontärer.

Nätverket Schyst resande

Bakom nätverket Schyst resande står Fair Trade Center, HRF, Unionen, IOGT-NTO-rörelsen, Svenska kyrkan och Svenska Kyrkans Unga.
Se www.schystresande.se.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter STÖD

Miljonstöd kan krävas tillbaka

280 företag i hotell- och restaurangbranschen kan tvingas betala tillbaka ersättning för korttidspermittering, totalt 39 miljoner kronor.

Publicerad 16 september 2020 Kommentera
Miljonstöd kan krävas tillbaka
Företag som inte gör en avstämning till Tillväxtverket kan behöva betala tillbaka stöd för korttidspermittering. Foto: Colourbox

Runt 7 600 hotell- eller restaurangföretag har hittills beviljats ekonomiskt stöd för korttidspermittering. Totalt rör det sig om cirka 2,6 miljarder kronor. Men stödet som beviljas är preliminärt. Var tredje månad ska de företag som får ersättning för korttidspermittering göra en avstämning till Tillväxtverket. Där ska det framgå i vilken grad de anställda faktiskt varit permitterade.

Den sista augusti var det 280 företag inom hotell och restaurang som inte hade lämnat in denna avstämning. Tillsammans har de fått 39 miljoner kronor i stöd, pengar som de nu kan tvingas betala tillbaka.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter CORONAKRISEN

Hemester räddade sommaren

Genom att snabbt anpassa verksamheten efter nya förutsättningar har Kajplats 9 i Västerås klarat krisen. Än så länge.

Publicerad 15 september 2020 Kommentera
Hemester räddade sommaren
Caroline Sjöberg kan se tillbaka på en bra sommar på Kajplats 9. Foto: Jonas Bilberg
Caroline Sjöberg. Foto: Jonas Bilberg

När Hotellrevyn pratade med Kajplats 9 i mars hade botten precis gått ur hotell- och restaurangnäringen. Alla anställda skulle korttidspermitteras och man ville snabbt få fart på uteserveringen. Men nu kan man blicka tillbaka på en bra sommar.
– Det känns som vi gick från 10 till 210 procent. Det har varit mycket gäster här i sommar, framför allt i juli, säger hovmästare Caroline Sjöberg.

Men det var inte givet att det skulle bli en lyckad säsong. Varje vecka anpassades restaurangen till nya rekommendationer och föreskrifter. När bordsservering blev obligatoriskt satsade man på en app, som senare visade sig smidig, men som drogs med barnsjukdomar.
– Det var lite struligt. Det drogs till exempel 122 räkmackor på någons konto. Det blev några kostsamma dagar, men sedan har det funkat, säger Johan Sjöqvist, vd och köksmästare.

Johan Sjöqvist. Foto: Jonas Bilberg

Korttidspermitteringen blev inte långvarig. Redan den 1 juni avslutade man den.
– Det blev ett heltidsjobb att hålla reda på allt. Och vi kunde inte bemanna upp inför sommaren när de tillsvidare­anställda var permitterade. Så vi körde som vanligt från juni, säger Johan Sjöqvist.
Det var kanske tur. I juli sattes rekord på intäkterna. Varje dag var som lördag, och innan extrapersonalen hade fått rutin på arbetsuppgifterna var det stressigt.
– Normalt går de parallellt ett tag innan högsäsongen drar i gång. Men i år hann vi inte med det. Det var nästan så att extrapersonalen började när ordinarie gick på semester, berättar Johan Sjöqvist.

Att det blev en bättre sommar än vanligt kan de, paradoxalt nog, tacka coronapandemin för.
– Folk har semestrat hemma, så det har varit många gäster från närorterna. Och eftersom vi ligger i hamnen har man kunnat ta båten och unna sig middag ute, säger Caroline Sjöberg.

Det blev bättre när vi anställde en social distance managerJohan Sjöqvist

Med restriktionerna som gäller har det varit mycket att tänka på när gästerna strömmade till.
– Det var kaos ett tag. Vi skulle springa och mäta avstånd och jaga gäster. Samtidigt skulle vi lära upp sommar­personalen. Det blev bättre när vi anställde en social distance manager, säger Johan Sjöqvist.
Caroline Sjöberg uppskattade också tillskottet.
– Det var jätteskönt att ha honom bakom sig. Han räknade gäster och såg till att de satt ned och höll avståndet.

Att det gick så bra under juli har gjort att restaurangen slipper varsla personal om uppsägning, vilket var uppe för diskussion. Man har hittat andra lösningar.
– Det är skönt att vi hade en bra sommar. Det ger lite andrum. Men det är inget vi går i mål på, säger Johan Sjöqvist.
Men Johan och Caroline ser med viss oro på hösten. Normalt har de många företagsgäster. Västerås hyser flera internationella företag, som ABB och Bombardier, och representationsmiddagar har gett intäkter på vardagar. Dessutom är osäkerheten stor kring hur det ska gå med lunchserveringen när många fortsatt jobbar hemma.

Den viktiga julbordssäsongen har man redan börjat fundera på hur man ska genomföra.
–Nu vet vi inte hur det blir, men vi har utrymme att fatta kloka beslut, säger Johan Sjöqvist.

Nyheter kollektivavtal

Sushi Yama får kollektivavtal

Avtalslösa restaurangkedjan Sushi Yama fortsätter att växa. Nu meddelar företaget att de tänker gå med i Visita – och få kollektivavtal för de anställda.

Publicerad 11 september 2020 Kommentera
Sushi Yama får kollektivavtal
Den första januari 2021 ska Sushi Yama gå in i Visita, meddelar företaget.

I slutet på förra året skrev Hotellrevyn om problem på avtalslösa sushikedjan Sushi Yama. Anställda vittnade då anonymt om långa arbetsdagar och övertid som inte alltid ersattes. Hotell- och restaurangfacket har vid flertal tillfällen försökt få till ett kollektivavtal med kedjan, men utan resultat.

Nu meddelar Sushi Yama att de tänker gå med i Visita – och därmed få kollektivavtal med HRF.
– Beslut om medlemskap hos Visita är taget och initierat. Vi signerar med Visita så fort alla handlingar är klara och inträde sker den 1 januari 2021, vilket är något vi ser fram emot, skriver Danny Barsoum, Chief Brand Officer på Sushi Yama, i ett mejl.

Beskedet välkomnas av Per Persson, HRF:s avtalssekreterare.
– Jag tycker att det är alldeles utmärkt att de har bestämt sig för det. Det är lite sent, men bättre sent än aldrig.
Ett kollektivavtal kommer att göra stor skillnad för de anställda på Sushi Yama, säger Per Persson.
– Det är en oerhörd förbättring för de anställda, för våra medlemmar. Nu kommer de att vara garanterade kollektivavtalsenliga villkor, försäkringar, lönehöjningar och mbl börjar fungera. Vi har förstått att det finns anställda där som känner sig otrygga, detta är en stor förbättring för dem.

Sushi Yama-kedjan startades 2008 och har i dag ett 50-tal restauranger. Förra året sysselsatte företaget omkring 400 personer och omsatte runt 240 miljoner kronor. I våras köptes Sushi Yama av riskkapitalbolaget Litorina.

Fråga om jobbet.
98
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här