Nyheter

Unga anställdas ohälsa under lupp

Finns det samband mellan den ökande psykiska ohälsan hos unga arbetare och deras arbetsmiljö? Det ska forskare vid KI ta reda på, inom ramen för ett nytt forskningsprogram bekostat av Afa Försäkring.

Publicerad 25 januari 2019
Unga anställdas ohälsa under lupp
Ett av forskningsprojekten ska undersöka om det finns samband mellan den psykiska ohälsan hos unga arbetare och deras arbetsmiljö. Foto. Istockphoto
Emma Björkenstam. Foto: KI

Sammanlagt får åtta forskningsprojekt 40 miljoner kronor från Afa Försäkring. Alla handlar om unga anställda och deras hälsa.
– Tidigare forskning om unga på arbetsmarknaden är relativt begränsad och det saknas kvalitativa studier. Statistik från vår skadedatabas visar att psykisk ohälsa och långa sjukskrivningar har ökat på senare år i den yngre åldersgruppen, säger Susanna Stymne Airey, chef för forskningsenheten på Afa Försäkring.

Emma Björkenstam, doktor i medicinsk vetenskap vid Karolinska Institutet, leder ett av projekten. Hon ska studera samband mellan psykisk ohälsa, sjukfrånvaro och arbetsmiljö hos unga arbetare i privat sektor.
– Under lång tid har vi sett en ökning av psykisk ohälsa hos unga, framför allt när det gäller depression, ångestsyndrom och stressrelaterade diagnoser. Det finns flera möjliga orsaker, förmodligen är det en kombination. Men man har också lyft fram arbetsmiljön som en potentiell orsak, säger hon.

Projektet, som ska pågå i fyra år, består av flera olika studier. Bland annat ska forskarna följa hälsan hos en grupp unga anställda i arbetaryrken, för att titta efter mönster i sjukskrivningar och diagnoser.

Förhoppningen är att resultaten dels ska kunna användas till att förebygga risker i arbetsmiljön, och dels för att bättre kunna hjälpa unga som drabbas av psykiska diagnoser, säger Emma Björkenstam.
– Vi förväntar oss att kunna identifiera riskgrupper, så att man bättre kan rikta interventionerna. Det är så viktigt att fånga upp de här individerna.

Andra studier i forskningsinsatsen

  • Säker ledare – ett samverkansprojekt för att förbättra säkerhetsledarskap och säkerhetskultur i bygg- och anläggningsindustrin. Martin Grill, doktor i psykologi vid Göteborgs universitet.
  • Onboarding version 2.0: Strategier för att förebygga negativa konsekvenser av stress hos unga vuxna. Petter Gustavsson, professor i psykologi vid Karolinska Institutet.
  • Återgång i arbete och sjukskrivningsmönster efter en arbetsskada bland unga. Ritva Rissanen, doktor i medicinsk vetenskap vid Karolinska Institutet.
  • Hyperaktivitetsstörningar bland unga vuxna inom privat sektor – hur påverkar diagnos och medicinering senare arbetsanknytning och sjukfrånvaro? Magnus Helgesson, doktor i medicinsk vetenskap vid Karolinska Institutet.
  • Unga chefers förutsättningar: Att leda med och mot god arbetsmiljö och hälsa. Susanne Tafvelin, docent i psykologi vid Umeå universitet.
  • Ett hållbart arbetsliv för unga vuxna – ledarskap, lärande och osäkerhet. Erika Wall, docent i sociologi vid Mittuniversitetet.
  • Visst vill jag vara chef! En studie av unga chefer ur ett individ- och organisationsperspektiv. Christina Björklund, docent i ekonomisk psykologi vid Karolinska Institutet.
Nyheter Omorganisation

Scandic och Choice vill omorganisera

I spåren av corona vill landets största hotellkedjor öka flexibiliteten. Både Scandic och Choice har skissat på team med flytande arbetsuppgifter. HRF är kritiskt.

Publicerad 21 september 2020 Kommentera
Scandic och Choice vill omorganisera
Team av medarbetare som kan utföra olika arbetsuppgifter. Så vill Scandic och Nordic Choice organisera. Bilden är ett montage. Foto: Mostphotos

Inom Scandic talar man om service host, och på Nordic Choice-kedjan kallas det service crew. Syftet är att samla olika yrkesgrupper i team där de anställda kan utföra olika arbetsuppgifter.

– Den möjligheten har arbetsgivaren haft sedan 1929. Det behöver man inte en omorganisation för, säger Emil Bäckström, central ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.

Han har förhandlat omorganisationen med båda hotellkedjorna, och är mycket kritisk.

– Arbetsgivarna vill att så få som möjligt ska göra så mycket som möjligt så billigt som möjligt. Vi har kämpat med validering och vi tävlar i olika yrkesgrupper, det här gör att yrkesstoltheten försvinner.

På Scandic pågår fortfarande förhandlingar. Företaget kan inte gå in på detaljer under pågående mbl-förhandling, eftersom resultat av förhandlingen först ska kommuniceras med berörd personal innan det kommuniceras brett, skriver man i ett mejl. HR-direktör Åsa Dammert kommenterar vidare:

”Vi ser ett behov av att arbeta med en modernare och plattare organisation som följer gästbehov och gästflöde på ett enklare och tydligare sätt. Eftersom gästerna är färre och antal bokade rum varierar mycket från en dag till en annan behöver vi säkerställa att vi har en modern organisation som möter detta på bästa sätt.”

En risk som Emil Bäckström ser rör återanställning. Den som blivit uppsagd på grund av arbetsbrist har rätt till återanställning om det dyker upp en tjänst man är kvalificerad för. Med team där arbetsuppgifterna är flytande är det inte omöjligt att återanställda som tidigare legat i lönegrupp 1 – kvalificerat yrkesarbete – återanställs till lönegrupp 2.

– Har man sedan en kock i sin service eller host crew är det klart att den personen kommer att få laga mat, utan att få betalt för det. Vi tror att det här leder till ett utnyttjande av folk, säger Emil Bäckström.

Enligt Tina Tropp Jerresand, head of people and culture på Nordic Choice-kedjan, är det en faktor som har lyfts fram i riskbedömningen.

– Lönegrupperna är oerhört viktiga. För oss är det jätteviktigt att ingen utför kvalificerat yrkesarbete som inte ska göra det. Vi ser det här som att vi skapar förutsättningar för våra medarbetare att utvecklas.

HRF befarar att kraven på kvalifikationer ökar för personer som ska arbeta i de planerade allroundtjänsterna. Redan nu har förbundet sett exempel på att personer som brister i svenska har valts bort när det är dags för återanställning.

– Om man för fem eller tio år sedan anställde en person som kan dålig svenska kan man inte nu säga att den personen inte har rätt kvalifikationer för jobbet. Vi har varit tydliga med hur vi ser på det här, säger Emil Bäckström.

Förhandlingarna med Nordic Choice är avslutade i oenighet. Med Scandic pågår de fortfarande.

Nyheter A-KASSA

Höjda a-kassan får vara kvar

Den höjda a-kassan blir kvar två år till. Det föreslår regeringen och samarbetspartierna. Men karensen för att få ersättning kommer tillbaka efter nyår.

Publicerad 21 september 2020 Kommentera
Höjda a-kassan får vara kvar
Hela 98 procent av HRAK:s medlemmar använder e-tjänsten Mina sidor. Foto: Sofia Andersson

I april ändrades reglerna för a-kassan tillfälligt, för att underlätta för dem som blev arbetslösa till följd av coronapandemin. Nivåerna höjdes och det blev lättare att få rätt till ersättning.

Nu vill regeringen och samarbetspartierna att höjningen ska finnas kvar två år till. Från början gällde de nya reglerna bara året ut. Även ändringen av hur mycket man ska ha arbetat för att få rätt till a-kassa behålls.

Däremot återinförs karensdagarna i a-kassan och det blir samma villkor för att ha rätt till ersättning som det var före pandemin.

Mer om förslaget

  • Grundersättningen behålls på 510 kronor om dagen, i stället för tidigare 365 kronor.
  • Inkomsttaket är kvar på 1 200 kronor per dag i stället för 910 kronor.
  • De sex karensdagar som tagits bort i år kommer tillbaka nästa år.
  • Det blir åter nödvändigt att ha varit med i a-kassan 12 månader för att ha rätt till ersättning. Sedan i april har varje månad som medlem räknats som fyra månader.

Karin Pettersson, föreståndare för Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK, välkomnar förslaget.
– Visst hade det varit bra om även karensreglerna hade fått vara kvar, men måste man prioritera är nivåerna det viktigaste. Våra medlemmar behöver ha ro att söka nytt arbete eller ny karriärväg i stället för att oroa sig för ekonomin, säger Karin Pettersson.

En del a-kassor har höjt avgiften på grund av att deras utgifter har ökat när fler får ersättning. HRAK har hittills inte behövt göra det och har inte heller några omedelbara planer på att göra det, enligt Karin Pettersson.
– Vi måste se hur arbetsmarknaden utvecklar sig i vår bransch för att kunna avgöra om vi behöver höja längre fram. Vi har noterat att budgetförslaget inte innehåller något ytterligare stöd till a-kassorna för att klara volymökningen. Med många ersättningstagare ökar också våra utgifter.

Nyheter STÖD

Miljonstöd kan krävas tillbaka

280 företag i hotell- och restaurangbranschen kan tvingas betala tillbaka ersättning för korttidspermittering, totalt 39 miljoner kronor.

Publicerad 16 september 2020 Kommentera
Miljonstöd kan krävas tillbaka
Företag som inte gör en avstämning till Tillväxtverket kan behöva betala tillbaka stöd för korttidspermittering. Foto: Colourbox

Runt 7 600 hotell- eller restaurangföretag har hittills beviljats ekonomiskt stöd för korttidspermittering. Totalt rör det sig om cirka 2,6 miljarder kronor. Men stödet som beviljas är preliminärt. Var tredje månad ska de företag som får ersättning för korttidspermittering göra en avstämning till Tillväxtverket. Där ska det framgå i vilken grad de anställda faktiskt varit permitterade.

Den sista augusti var det 280 företag inom hotell och restaurang som inte hade lämnat in denna avstämning. Tillsammans har de fått 39 miljoner kronor i stöd, pengar som de nu kan tvingas betala tillbaka.

Fråga om jobbet.
99
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här