Nyheter

Unga anställdas ohälsa under lupp

Finns det samband mellan den ökande psykiska ohälsan hos unga arbetare och deras arbetsmiljö? Det ska forskare vid KI ta reda på, inom ramen för ett nytt forskningsprogram bekostat av Afa Försäkring.

Publicerad 25 januari 2019
Unga anställdas ohälsa under lupp
Ett av forskningsprojekten ska undersöka om det finns samband mellan den psykiska ohälsan hos unga arbetare och deras arbetsmiljö. Foto. Istockphoto
Emma Björkenstam. Foto: KI

Sammanlagt får åtta forskningsprojekt 40 miljoner kronor från Afa Försäkring. Alla handlar om unga anställda och deras hälsa.
– Tidigare forskning om unga på arbetsmarknaden är relativt begränsad och det saknas kvalitativa studier. Statistik från vår skadedatabas visar att psykisk ohälsa och långa sjukskrivningar har ökat på senare år i den yngre åldersgruppen, säger Susanna Stymne Airey, chef för forskningsenheten på Afa Försäkring.

Emma Björkenstam, doktor i medicinsk vetenskap vid Karolinska Institutet, leder ett av projekten. Hon ska studera samband mellan psykisk ohälsa, sjukfrånvaro och arbetsmiljö hos unga arbetare i privat sektor.
– Under lång tid har vi sett en ökning av psykisk ohälsa hos unga, framför allt när det gäller depression, ångestsyndrom och stressrelaterade diagnoser. Det finns flera möjliga orsaker, förmodligen är det en kombination. Men man har också lyft fram arbetsmiljön som en potentiell orsak, säger hon.

Projektet, som ska pågå i fyra år, består av flera olika studier. Bland annat ska forskarna följa hälsan hos en grupp unga anställda i arbetaryrken, för att titta efter mönster i sjukskrivningar och diagnoser.

Förhoppningen är att resultaten dels ska kunna användas till att förebygga risker i arbetsmiljön, och dels för att bättre kunna hjälpa unga som drabbas av psykiska diagnoser, säger Emma Björkenstam.
– Vi förväntar oss att kunna identifiera riskgrupper, så att man bättre kan rikta interventionerna. Det är så viktigt att fånga upp de här individerna.

Andra studier i forskningsinsatsen

  • Säker ledare – ett samverkansprojekt för att förbättra säkerhetsledarskap och säkerhetskultur i bygg- och anläggningsindustrin. Martin Grill, doktor i psykologi vid Göteborgs universitet.
  • Onboarding version 2.0: Strategier för att förebygga negativa konsekvenser av stress hos unga vuxna. Petter Gustavsson, professor i psykologi vid Karolinska Institutet.
  • Återgång i arbete och sjukskrivningsmönster efter en arbetsskada bland unga. Ritva Rissanen, doktor i medicinsk vetenskap vid Karolinska Institutet.
  • Hyperaktivitetsstörningar bland unga vuxna inom privat sektor – hur påverkar diagnos och medicinering senare arbetsanknytning och sjukfrånvaro? Magnus Helgesson, doktor i medicinsk vetenskap vid Karolinska Institutet.
  • Unga chefers förutsättningar: Att leda med och mot god arbetsmiljö och hälsa. Susanne Tafvelin, docent i psykologi vid Umeå universitet.
  • Ett hållbart arbetsliv för unga vuxna – ledarskap, lärande och osäkerhet. Erika Wall, docent i sociologi vid Mittuniversitetet.
  • Visst vill jag vara chef! En studie av unga chefer ur ett individ- och organisationsperspektiv. Christina Björklund, docent i ekonomisk psykologi vid Karolinska Institutet.
Nyheter UTBILDNING

Lättare komma vidare efter yrkesprogram

Det ska bli lättare att läsa in behörighet till högskola på yrkesprogrammen, föreslår regeringen. Äntligen, säger Pim van Dorpel, vice ordförande för Hotell- och restaurangfacket.

Publicerad 16 september 2021 Kommentera
Lättare komma vidare efter yrkesprogram
Högskolebehörighet kan göra att fler söker till yrkesprogram. Foto: Colourbox

Allt färre söker till yrkesförberedande program. Nu vill regeringen öka intresset genom att göra det lättare att komma vidare till högskola efter utbildningen. Alla ska vara garanterade att kunna läsa in de kurser som krävs för grundläggande behörighet till högre utbildningar.

– Äntligen har man fattat ett helt nödvändigt beslut om att ge full högskolebehörighet, säger Pim van Dorpel, vice ordförande för HRF.

Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Regeringen vill avsätta 59 miljoner med början år 2024, och sedan stegvis öka kompensationen till kommunerna, för att dessa ska kunna se till så att yrkesprogrammen kan utvidga sin verksamhet.

Även i dag ska det gå att läsa kurser som ger behörighet, men de ingår inte automatiskt i programinnehållet.

– Det har i praktiken varit praktiskt omöjligt på många håll. Den som vill läsa extra har fått göra det på tider som inte fungerar, säger Pim van Dorpel.

Om förslaget går igenom kommer det att leda till att fler söker till program som hotell- och turism eller restaurang- och livsmedel, tror han.

– Jag hoppas att många föräldrar låter sina barn söka till utbildningarna. Nu vet vi att det finns de som avråder eftersom det ses som svårt att komma vidare till högre utbildningar. Men i slutänden är det förstås också avgörande hur attraktiv en bransch är.

Nyheter arbetsmarknad

Rekordmånga vill anställa i branschen

Rekordmånga hotell- och restaurangarbetsgivare tror att de kommer att behöva anställa i höst. Det visar en undersökning från Manpower Group.

Publicerad 16 september 2021 Kommentera
Rekordmånga vill anställa i branschen
Det kommer att behövas många nya anställda i branschen under hösten, visar undersökningen. Foto: Mostphotos

I takt med att samhället öppnar upp igen ökar företagens framtidshopp. I Manpower Groups Arbetsmarknadsbarometer tror nu rekordmånga svenska arbetsgivare att de kommer att behöva anställa under det sista kvartalet i år.

Allra mest positiva är arbetsgivarna i hotell- och restaurangbranschen, med den starkaste sysselsättningstrenden av alla. Branscharbetsgivarnas prognos för anställningstakten i höst är den högsta sedan 2003, då Manpower Group började med undersökningen.

– Utmaningen för arbetsgivarna i hotell- och restaurangbranschen är nu att få tag på personal med rätt kompetens och erfarenhet. En del av de som förlorade jobbet efter pandemin har nu gått vidare till andra yrken eller studier, vilket gör det svårt att möta det skriande behovet av arbetskraft, säger Mikael Jansson, vd för Manpower Group.

Den positiva prognosen gäller företag i alla storlekar, och framför allt i storstadsregionerna. Läs hela prognosen här.

Ur temat Otrygga jobb
Nyheter forskning

”Trygghet har blivit en klassfråga”

Antalet osäkert anställda ökar i Sverige. Effekterna av detta är stora, både för individen och samhället. Det menar Johan Alfonsson, forskare i sociologi på Göteborgs universitet, som skrivit en avhandling om tillvaron och villkoren för behovsanställda.

Publicerad 9 september 2021 Kommentera
”Trygghet har blivit en klassfråga”
De mest osäkert anställda, de som blir inringda eller har så kallade sms-anställningar, har ofta en väldigt svår situation. Det menar forskaren Johan Alfonsson. Foto: Juan Jimenez/Mostphotos
Johan Alfonsson. Foto: Axel Kronholm

– För dem med den mest otrygga anställningen, som blir inringda på morgonen eller måste slåss om tiderna, skapar det stora problem i livet. De kan inte planera sitt sociala liv, de vet inte om de kan betala sina räkningar. De känner inte heller andra anställda på arbetsplatserna eller vet hur arbetet ska utföras där, vilket riskerar göra dem utanför eller utstötta. Det är en väldigt utsatt situation.

Vilka är det som har de osäkra anställningarna?
– I antal är det flest inom omsorgssektorn. I andel av de anställda är det störst inom hotell- och restaurangbranschen. Där har nästan hälften en tillfällig anställning. Det som generellt sticker ut är klasstillhörighet. 80 procent av de behovsanställda är arbetarklass. En majoritet är under 30, men många är äldre än så också. Utrikesfödda, framför allt utanför Europa, har större risk att ha den här typen av anställning.

Vad får det för konsekvenser?
– Det skapar en situation där ojämlikheten ökar väldigt mycket i samhället. Skillnaderna mellan klassgrupperna har ökat, klassklyftorna ökar. Nu är det inte bara det ekonomiska som skiljer, utan även när det gäller trygghet.

Fakta: Om avhandlingen

Avhandlingen ”Alienation och Arbete. Unga behovsanställdas villkor i den flexibla kapitalismen” utsågs nyligen till årets bästa avhandling inom arbetsliv och arbetsmiljö av Arbetsmiljöhögskolan. Den bygger bland annat på djupintervjuer med 17 behovsanställda.

Hur hamnade vi i den här situationen?
– Det är två övergripande orsaker. Den ena är att lagen om anställningsskydd drastiskt förändrats sedan 90-talet, till exempel när allmän visstid infördes. Den andra är skyddet för arbetslösa som successivt har försämrats. Ersättningen från a-kassan har försämrats, och pressen att söka alla typer av jobb har ökat. Det gör att fler är pressade att ta vilket jobb som helst, vilket ökar utbudet på sådan här arbetskraft. Samtidigt som arbetsgivarsidan strävar efter att öka sin flexibilitet och efterfrågar tillfällig arbetskraft.

Vad ser du för lösningar?
– Man får gå tillbaka till orsakerna. Begränsa när tillfälliga anställningar kan användas, förbättra skyddet för de arbetslösa. Det skulle minska möjligheten att anställa tillfälligt och minska utbudet på den typen av arbetskraft. Norge är ett bra exempel, där har man en betydligt mindre andel tillfälligt anställda.

Fråga om jobbet.
107
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här