Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Trepartssamtal om jobb för nyanlända

Det tar för lång tid för nyanlända flyktingar att komma in på arbetsmarknaden. För att hitta snabbare vägar till jobb bjuder regeringen nu in fack och arbetsgivare till samtal. HRF välkomnar initiativet.

Publicerad 19 februari 2015
inlinebild
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Foto: Sören Andersson/Regeringskansliet

De närmaste åren väntas antalet människor som söker asyl i Sverige öka stadigt. Många som kommer hit är unga i början av sitt arbetsliv, och ofta med en utbildning i bagaget. Men trots detta tar det alldeles för lång tid innan de har etablerat sig på den svenska arbetsmarknaden, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.
– I dag tar det väldigt lång tid. Många personer har hela eller stora delar av sitt arbetsliv framför sig. Det betyder att vinsten av att snabbt etablera sig på arbetsmarknaden är naturligtvis väldigt stor, både för individen och för Sverige. 

För att komma tillrätta med detta föreslår regeringen nu en rad reformer. En av dem är att skapa så kallade snabbspår in på arbetsmarknaden för nyanlända. Ansvaret för att ta fram dessa ska ligga på fack och arbetsgivare i de olika branscherna.
– Regeringen kommer nu att bjuda in till trepartssamtal. Parterna erbjuds att utforma snabbspår för just sin bransch eller sitt yrke. Sedan kommer man överens med regeringen om vem som ska stå för vad, säger Ylva Johansson. 

Exempel på insatser som kan behövas är validering av kunskap och betyg, kompletterande utbildningar eller språkstödjare på arbetsplatserna. Att ta tillvara på de nyanländas redan befintliga kompetens är en viktig nyckel, säger Ylva Johansson.
– Många hamnar i yrken som är långt under deras kompetensnivå där man inte utnyttjar den erfarenhet,kompetens och utbildning som man har med sig när man kommer till Sverige. Det är ett slöseri att göra så. 

Samtal har redan förts med de flesta av arbetsmarknadens avtalsslutande parter. Hotell- och restaurangbranschen hör till de mest intresserade.
– Hotell- och restaurang har uttryckt ett stort intresse, både från arbetsgivarsidan och den fackliga sidan. Många personer som kommer hit har jobbat inom hotell- och restaurang, som servitör eller kockar, och man vill gärna hitta ordnade vägar in med validering och kompletterande utbildning.

Det håller Therese Guovelin, förbundsordförande för Hotell- och restaurangfacket, med om.
– Det är positivt att vi som part får vara med och utforma validering och snabbspår så att det passar just vår bransch. Det är akut brist på kockar och en alldeles för hög personalomsättning i branschen. 

Tanken är att samtalen ska inledas inom kort, i första skedet med centralorganisationerna.  

Fakta: Satsningar på utbildning, bostäder och föreningar

Andra delar i regeringens reformpaket är satsningar på fler bostäder, mer pengar till skola och föreningsliv, samt att stödja kommunerna i mottagandet av asylsökande.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter ARBETSMILJÖ

Skyddsombud stärks i lagförslag

Regionala skyddsombud spelar en viktig roll för att förhindra skador, sjukdomar och dödsfall på jobbet. Därför föreslår regeringen att deras roll förstärks.

Publicerad 21 februari 2020 Kommentera
Skyddsombud stärks i lagförslag
Ett bra lagförslag, men tveksamt om det går igenom i riksdagen, säer Per Persson, avtalssekreterare HRF. Foto: Kent Eng, Colourbox

På arbetsplatser som visserligen har kollektivavtal, men inget lokalt arbetsmiljöarbete, riskerar arbetsmiljön bli lidande. Det konstaterar regeringen som nu lägger fram ett förslag till riksdagen. Förslaget innebär att regionala skyddsombud ska ges tillträde till alla arbetsplatser där det finns kollektivavtal.

– Det handlar om att skapa lika villkor för alla företag som har kollektivavtal, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark när hon presenterade förslaget.

Per Persson
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

HRF:s avtalssekreterare Per Persson tycker att det är ett bra förslag.
– Det är väl jättebra. Jag är inte säker på att man får stöd i riksdagen för det här. Det finns andra partier som motarbetar, men det skulle helt klart bidra till en säkrare bransch.

Svenskt Näringsliv har tidigare framfört att fackligt utsedda skyddsombud har svårt att skilja på sina olika roller och att de använder besök på arbetsplatser för att rekrytera nya medlemmar. I stället vill de se en oberoende myndighet som gör besök på arbetsplatser.

– Det ena utesluter inte det andra. Jag tror att det är alldeles nödvändigt att våra regionala skyddsombud gör arbetsplatsbesök. De har en oerhörd kunskap om och erfarenhet från branschen, säger Per Persson.

Men han är inte särskilt optimistisk kring chansen att förslaget blir verklighet.
– Nej, inte med den majoritet i riksdagen som vi har i dag. Vi är vana vid att borgerliga partier och SD röstar emot förslag som skulle göra arbetslivet bättre för arbetare. Tyvärr.

Nyheter ARBETSKRAFTSINVANDRING

Rapport föreslår minskad arbetskraftsinvandring

Den S-märkta tankesmedjan Tiden föreslår i en ny rapport att arbetskraftsinvandringen begränsas. Bland annat vill man återinföra arbetsmarknadsprövningen som slopades 2008.

Publicerad 21 februari 2020 Kommentera
Rapport föreslår minskad arbetskraftsinvandring
Tankesmedjan Tiden vill begränsa arbetskraftsinvandringen i flera branscher och yrken. Foto: Colourbox

Sysselsättningsgapet mellan utlandsfödda och inrikesfödda svenskar är stort. Samtidigt har arbetskraftsinvandringen ökat. Rapporten pekar på att många migrantarbetare dessutom anställs i yrken där det råder ett överskott på arbetskraft.

– Vi behöver en mer oberoende bedömning än att bara lyssna på arbetsgivarnas uppgifter om att det råder arbetskraftsbrist, säger Daniel Färm, chef för tankesmedjan.

En åtgärd man vill se är att arbetsmarknadsprövningen återställs. Det skulle innebära att arbetstillstånd inte beviljas till yrken och branscher där det finns arbetslösa som skulle kunna få jobben.

Andra förslag som lyfts fram i rapporten är att ge fack och arbetsgivarorganisationer större makt över arbetskraftsinvandringen och att kollektivavtal ska krävas för att arbetsgivare ska få ta emot migrantarbetare. Rapporten föreslår också att tjänsterna ska omfatta heltid och att lägsta lön höjs till minst 22 000 kronor i månaden, mot dagens 13 000 i månaden. Dessutom vill rapportförfattarna se en ny polisenhet som samarbetar med andra myndigheter för att motverka arbetslivskriminalitet.

– Vi vet att det här är ett problem framför allt i LO-yrken inom till exempel bygg och restaurang, säger Daniel Färm.

Nyheter rapport

Unga branschkvinnor mest lågavlönade

Unga kvinnor i restaurangyrken är gruppen med störst andel lågavlönade, visar Medlingsinstitutets rapport. – Här har vi att jobba som fackförbund i förhandlingar med arbetsgivarna, säger HRF:s ordförande Malin Ackholt.

Publicerad 20 februari 2020 Kommentera
Unga branschkvinnor mest lågavlönade
Bland restauranganställda kvinnor räknas drygt var tionde som lågavlönad i Medlingsinstitutets rapport. Foto: Neydtstock/Mostphotos
Malin Ackholt
Malin Ackholt. Foto: Peter Jönsson

År 2018 var mediangrundlönen för en heltidsanställd 29 500 kronor i månaden. En lön som vissa av restaurangbranschens anställda bara kan drömma om, visar Medlingsinstitutets årsrapport. Tillsammans med städare och kundtjänstmedarbetare sticker restauranganställda ut som den yrkesgrupp som har störst andel lågavlönade, här definierat som en heltidsgrundlön under 17 700 kronor.
– Det är problematiskt att vi har en så pass stor andel lågavlönade i vår bransch. Här har vi att jobba som fackförbund i förhandlingar med arbetsgivarna, säger HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt som påpekar att statistiken omfattar anställda på arbetsplatser både med och utan kollektivavtal.

På arbetsmarknaden i stort räknas 0,9 procent av alla anställda som lågavlönade. Bland restaurangpersonal är siffran 7,9 procent. Allra vanligast är det bland kvinnor i restaurangyrken, där 10,4 procent räknas som lågavlönade i studien. Dessa är framför allt unga kvinnor med låg anställningsgrad.
– Det vi kan se är att det rör sig om unga människor som jobbar förhållandevis lite i branschen, säger Malin Ackholt.

Rapporten visar även att kollektivavtalets lägstalöner har stor betydelse för dessa yrkesgrupper. Bland restaurangpersonal är det många vars faktiska löner ligger nära eller strax över avtalets lägstalöner, skriver Medlingsinstitutet.
– Där ser man vikten av en bra nivå på våra minimilöner när arbetsgivarna väljer att hela tiden anställa på lägstalön, säger Malin Ackholt.

Fråga om jobbet.
89
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här