Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

”Tidig pension ger inte fler unga jobb”

Det är inte troligt att fler unga skulle få jobb för att äldre väljer att pensionera sig tidigare. Det visar en analys som forskare på IFAU har gjort.

Publicerad 13 februari 2015

Ungdomsarbetslösheten i Sverige är hög, sett ur både ett historiskt och internationellt perspektiv. Samtidigt höjs röster för att pensionsåldern bör höjas i takt med att vi blir friskare och lever allt längre. Frågan är vad som händer med ungas situation på arbetsmarknaden när allt fler väljer att stanna kvar i arbetet längre. Svaret är: inget alls, menar Anders Forslund, professor i nationalekonomi och forskare på IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.
– Slutsatsen jag kan dra är att inget tyder på att tidig pension gör det lättare för unga att komma in på arbetsmarknaden. Sannolikt har det ingen effekt alls, sade Anders Forslund när han presenterade analysen under ett seminarium på SNS, Studieförbundet Näringsliv och samhälle.

I stället, menar han, anpassar sig arbetsmarknaden till arbetsutbudet. Det vill säga att ju fler som söker jobb, desto fler arbetstillfällen blir det.
– Hur lätt det är att anställa avgör viljan hos arbetsgivarna att rekrytera. Och när fler söker jobb är det lättare och billigare att anställa, sade Anders Forslund. 

Som exempel tar han studier från andra länder, bland annat från Miami på den amerikanska ostkusten. I augusti 1980 tilläts kubanska medborgare för en kort period att lämna landet. En månad senare hade cirka 125 000 kubaner landstigit för att bosätta sig i Miami. Följden blev att stadens arbetskraft plötsligt ökat med omkring 7 procent. Detta fick dock, enligt studien, ingen effekt på varken arbetslöshet eller lönenivåer i Miami.

Dessutom är unga och äldre på arbetsmarknaden inte utbytbara, säger Anders Forslund.
– Unga och gamla är inte substitut för varandra. Äldre har mer arbetsplatsspecifika färdigheter som är värdefulla. 

För att komma åt ungdomsarbetslösheten krävs andra åtgärder än att skynda på pensionsavgångarna, menar Anders Forslund. Det handlar till exempel om att fokusera insatserna på de grupper som står längst från arbetsmarknaden.
– Man ska komma ihåg att det är en liten grupp som har de största problemen. Det handlar till stor del om dem som inte får ett fullständigt gymnasiebetyg. Det är inte ett problem att vara ung, utan att vara ung och lämna utbildningssystemet utan adekvata betyg.

Fakta: IFAU och SNS

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, är ett forskningsinstitutet under Arbetsmarknadsdepartementet. IFAU:s uppdrag är att utvärdera och följa upp förändringar och funktionssätt på arbetsmarknaden och inom utbildningsväsendet. 
Studieförbundet Näringsliv och samhälle, SNS, är en oberoende ideell förening som arbetar för att föra samman forskare med beslutsfattare i politik, näringsliv och förvaltning.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter LAS

Las-utredning får hård kritik

I dag presenterades regeringens las-utredning. Utredarens uppdrag var att presentera förslag på en modern arbetsrätt där balansen mellan fack och arbetsgivare upprätthålls. Flera anser att förslaget saknar den balansen. En av kritikerna är Malin Ackholt, HRF.

Publicerad 1 juni 2020 Kommentera
Las-utredning får hård kritik
Malin Ackholt, HRF:s ordförande, är starkt kritisk till las-utredningen som presenterades i dag. Foto: Peter Jönsson

Det var förra året som utredningen om las, lagen om anställningsskydd, inleddes. Utredningen var regeringens eftergift till Liberalerna och Centerpartiet, i enlighet med januariöverenskommelsen.

I direktiven för utredningen står bland annat att den ska föreslå tydligt utökade undantag från turordningsreglerna, större arbetsgivaransvar för anställdas kompetensutveckling samt lägre kostnader för uppsägningar, samtidigt som skydd mot godtycke upprätthålls.

– Det är svårt att säga vad som är bättre eller sämre i ett jäkligt dåligt förslag. I sin helhet är det ett slag mot arbetstagarna, säger Malin Ackholt, Hotell- och restaurangfackets ordförande.

Utredningen föreslår bland annat att alla arbetsgivare, oavsett storlek, får möjlighet att undanta fem personer från turordningen. I dag kan företag med max tio anställda undanta två personer.

Vidare föreslås att facket inte ska kunna ogiltigförklara uppsägningar av personliga skäl på företag med max 15 anställda. Anledningen är att en ogiltigförklaring innebär att anställningen, med lön, löper vidare tills tvisten avgjorts i domstol. I stället ska den uppsagde kunna få ett skadestånd på minst åtta månadslöner, förutsatt att uppsägningen inte varit sakligt grundad.

På företag med mer än 15 anställda ska man fortfarande kunna ogiltigförklara en uppsägning, men först om en domstol godkänt det.

– Det är en riktigt allvarlig sak att föreslå att man inte ska kunna ogiltigförklara en uppsägning på mindre företag. Det är ju en skymf mot våra medlemmar, säger Malin Ackholt.

Även arbetsmarknadsminister Eva Nordmark menar att förslagen går väldigt långt. Till Sveriges Radio säger hon:

– Det går på tvärs mot våra direktiv att godtyckliga uppsägningar ska motverkas.

Vad gäller anställdas möjlighet till kompetensutveckling föreslår utredningen att arbetsgivare ska vara skyldiga att förse sina anställda med sådan ”i skälig utsträckning”. Den arbetsgivare som säger upp personal på grund av arbetsbrist och som inte erbjudit kompetensutveckling ska bli skadeståndsskyldig. Inte heller det är något som facken gör vågen för.

– Det garanterar ingen omställning. Det enda de föreslår är hur mycket det ska kosta för arbetsgivaren att inte kompetensutveckla sin personal, säger Malin Ackholt.

Arbetsmarknadens parter ska under hösten presentera ett eget förslag på en modern arbetsrätt. Om de kommer överens är det den uppgörelsen som kommer att gälla.

– Den här utredningen visar att vår svenska modell, som bygger på att parterna förhandlar fram långsiktiga lösningar som alla står bakom, är det som måste gälla, säger Malin Ackholt.

Nyheter

Det här gäller för jobb på nationaldagen

Ska du jobba på nationaldagen den 6 juni i år? Då är det stor chans att du tjänar in en dags betald ledighet.

Publicerad 1 juni 2020 Kommentera
Det här gäller för jobb på nationaldagen
När nationaldagen infaller på en lördag eller söndag finns det chans att tjäna in en ledighetsdag. Foto: Lars Johansson, Mostphotos

I HRF:s kollektivavtal med Visita, Gröna riksavtalet, finns en modell som gör att anställda kan tjäna in extra ledighetsdagar.

Tanken är att branschens personal, som ofta jobbar helger och röda dagar, ska få lika mycket betald ledighet som resten av arbetsmarknaden.

Nationaldagen är speciell. När den 6 juni infaller på en vardag gäller samma regler som för andra helgdagar, se rutan här intill.

Extra ledighetsdagar

  • Heltidsanställd eller deltid med fem arbetsdagar per vecka i genomsnitt:
    När helgdagar samt midsommar-, jul- och nyårsafton infaller måndag–fredag tjänar du in en extra ledighetsdag. Du tjänar in ledighetsdagen om du jobbar, har semester eller är ledig enligt schema.
 Du tjänar också in en extra ledighetsdag om en helgdag infaller på en lördag och du arbetar den dagen.
  • Deltid, färre än fem arbetsdagar per vecka i genomsnitt:
 Du tjänar in en extra ledighetsdag om helgdagen/aftonen infaller måndag–fredag och du arbetar den dagen.

Men när nationaldagen infaller på en lördag eller söndag går det också att tjäna in en extra ledighetsdag. Så är fallet både i år och nästa år.

Per Persson
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

HRF:s avtalssekreterare Per Persson vet hur det här kommer sig:
– När nationaldagen blev en helgdag så försvann annandag pingst som helgdag, regeringen ville inte ha ytterligare en arbetsbefriad dag. Men annandag pingst är alltid på en måndag, medan 6 juni kan infalla vilken veckodag som helst. För att kunna behålla samma möjligheter att tjäna in extra ledighetsdagar så fick nationaldagen den här regeln.

Är det någon skillnad om man jobbar heltid eller deltid?
– Nej, du ska ha arbetat på nationaldagen, det är enda kravet. Sedan kan man bara få ut den extra ledighetsdagen om anställningen varar mer än två månader. Men annars gäller det alla som jobbar den dagen, säger Per Persson.

Ob-ersättning för helgdag

En annan av kollektivavtalets regler är också aktuell den 6 juni. Nationaldagen är en helgdag, och i HRF:s kollektivavtal med Visita betalas ob-ersättning, 22:84 kronor per timme, från kl 06.00 till 06.00 påföljande dag.

För arbete mellan kl 01.00 och 06.00 betalas dessutom natt-ob, 20:13 kronor per timme.

Finns det något annat att tänka på runt extra ledighetsdagarna?
– Det viktigaste är att vara observant på att man får ut de här lediga dagarna under kalenderåret, så att de inte samlas på hög. Minst en dag ska läggas ut under julhelgen. Blir det dagar kvar ska de läggas ut senast i samband med huvudsemestern nästföljande år.

Nyheter FÖRBUNDSMÖTET

HRF fixade digital demokrati

HRF:s första digitala förbundsmöte är avklarat. Verksamhetsberättelse, övergripande mål och tre motioner behandlades.

Publicerad 29 maj 2020 Kommentera
HRF fixade digital demokrati
I år fick besluten klubbas digitalt, när HRF höll förbundsmöte. Foto: Istockphoto

Förbundsmötet är HRF:s högsta beslutande organ mellan kongresserna. Mötet hölls första gången för ett år sedan. I år fick man ta ett nytt grepp, på grund av coronapandemin.

– Det var aldrig aktuellt att ställa in det. Det här är en viktig demokratisk funktion, och de allra flesta har blivit proffs på att jobba digitalt under den här tiden, säger Pim van Dorpel, HRF:s vice ordförande.

Tre motioner behandlades. En rörde ett förslag att förbundet ska ta fram ett instämplingsprogram som inte kan manipuleras och som följer kollektivavtalet.

Förbundsstyrelsen skrev i sitt yttrande att arbetsgivare själva väljer vilka tidrapprorteringsprogram de använder, och att man inte kan tvinga dem att köpa in ett som facket tar fram. Däremot, påpekade styrelsen, för man samtal med två företag som båda levererar tidrapporteringsinstrument till branschen. Tanken är att man vinner mer på att få dem att konstruera lösningar som gör det omöjligt för arbetsgivaren att fuska. Styrelsen yrkade på avslag för motionen, vilket också blev förbundsmötets beslut.

En annan motion handlade om att HRF borde arbeta för att Afa ska börja tillämpa ILO:s nyare lista över arbetssjukdomar. I dag används en lista från 80-talet, som saknar flera sjukdomar som dykt upp senare, som posttraumatiskt stressyndrom och kronisk senskideinflammation. Även här föreslog förbundsstyrelsen avslag. Anledningen till det är att frågan ägs av LO centralt, tillsammans med Svenskt Näringsliv. Där pågår också förhandlingar om att uppdatera listan över arbetssjukdomar som ska ge ersättning.

Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Den tredje motionen efterlyste ett tydligt uppdrag för försäkringsingsinformatörer även efter årsskiftet, när ett nytt bolag ska hantera parternas gemensamma pengar för information. Förbundsmötet gick också här på styrelsens linje och ansåg motionen besvarad, med förklaringen att det står avdelningarna fritt att planera för sina informatörers arbete också nästa år.

Trots att mötet gick som avsett finns det inga planer på att även fortsättningsvis ha digitala förbundsmöten.

– Jag är nöjd att vi kunde ha ett demokratiskt beslutsmöte. Jag är mindre nöjd utifrån att vi inte kunde ha en dialog. Jag tror att man behöver träffas, skapa relationer och utveckla varandra. Nu får vi se fram emot att ha ett fysiskt möte nästa år, för att det viktiga relationsskapandet ska fortleva, säger Pim van Dorpel.

Fråga om jobbet.
97
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här