Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

”Tidig pension ger inte fler unga jobb”

Det är inte troligt att fler unga skulle få jobb för att äldre väljer att pensionera sig tidigare. Det visar en analys som forskare på IFAU har gjort.

Publicerad 13 februari 2015

Ungdomsarbetslösheten i Sverige är hög, sett ur både ett historiskt och internationellt perspektiv. Samtidigt höjs röster för att pensionsåldern bör höjas i takt med att vi blir friskare och lever allt längre. Frågan är vad som händer med ungas situation på arbetsmarknaden när allt fler väljer att stanna kvar i arbetet längre. Svaret är: inget alls, menar Anders Forslund, professor i nationalekonomi och forskare på IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.
– Slutsatsen jag kan dra är att inget tyder på att tidig pension gör det lättare för unga att komma in på arbetsmarknaden. Sannolikt har det ingen effekt alls, sade Anders Forslund när han presenterade analysen under ett seminarium på SNS, Studieförbundet Näringsliv och samhälle.

I stället, menar han, anpassar sig arbetsmarknaden till arbetsutbudet. Det vill säga att ju fler som söker jobb, desto fler arbetstillfällen blir det.
– Hur lätt det är att anställa avgör viljan hos arbetsgivarna att rekrytera. Och när fler söker jobb är det lättare och billigare att anställa, sade Anders Forslund. 

Som exempel tar han studier från andra länder, bland annat från Miami på den amerikanska ostkusten. I augusti 1980 tilläts kubanska medborgare för en kort period att lämna landet. En månad senare hade cirka 125 000 kubaner landstigit för att bosätta sig i Miami. Följden blev att stadens arbetskraft plötsligt ökat med omkring 7 procent. Detta fick dock, enligt studien, ingen effekt på varken arbetslöshet eller lönenivåer i Miami.

Dessutom är unga och äldre på arbetsmarknaden inte utbytbara, säger Anders Forslund.
– Unga och gamla är inte substitut för varandra. Äldre har mer arbetsplatsspecifika färdigheter som är värdefulla. 

För att komma åt ungdomsarbetslösheten krävs andra åtgärder än att skynda på pensionsavgångarna, menar Anders Forslund. Det handlar till exempel om att fokusera insatserna på de grupper som står längst från arbetsmarknaden.
– Man ska komma ihåg att det är en liten grupp som har de största problemen. Det handlar till stor del om dem som inte får ett fullständigt gymnasiebetyg. Det är inte ett problem att vara ung, utan att vara ung och lämna utbildningssystemet utan adekvata betyg.

Fakta: IFAU och SNS

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, är ett forskningsinstitutet under Arbetsmarknadsdepartementet. IFAU:s uppdrag är att utvärdera och följa upp förändringar och funktionssätt på arbetsmarknaden och inom utbildningsväsendet. 
Studieförbundet Näringsliv och samhälle, SNS, är en oberoende ideell förening som arbetar för att föra samman forskare med beslutsfattare i politik, näringsliv och förvaltning.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter TÄVLING

Hallå där, Noah Karlsson

I helgen hålls finalen i Gymnasie-SM i Grythyttan. Noah Karlsson tävlar i servering. Han går restaurang- och livsmedelsprogrammet på Rönnowska i Helsingborg. Andra grenar i SM är hotell, turism och kök.

Publicerad 20 mars 2019 Kommentera
Hallå där, Noah Karlsson
Noah Karlsson och Ellen Åberg övar inför SM. Foto: Britt-Mari Olsson
Noah Karlsson. Foto: Privat

Hur känns det inför tävlingen?
– Det ska bli kul och spännande att sätta sin kunskap på prov. Men nu börjar nervositeten komma också.

Vad tror du blir svåraste momentet?
– Antagligen att tranchera fågel. Kanske att det kan vara svårt att träffa rätt på vilka druvor det är i vinerna. Sedan ska det bli någon specialuppgift som vi inte får reda på i förväg. Förra året fick de göra hovmästarsås i matsalen.

 Hur har du och din lagkamrat Ellen Åberg förberett er?
– Mycket av det som ingår i tävlingen är sådant som vi redan gjort på skolan. Men tranchera hade vi aldrig gjort. När vi fick reda på att vi skulle vara med i SM började jag och Ellen stanna kvar efter skolan och öva tillsammans med vår lärare. Vi har stått som om det varit tävling och flamberat, trancherat, dekanterat vin och fileat hela fiskar.

Du arbetar redan i branschen vid sidan av skolan. Hur är det?
– Jag jobbar sedan ett och ett halvt år på O´Learys, mest med servering men nu har jag också börjat i baren. I skolan arbetar vi mycket med traditionell servering, det är vita dukar, man dekanterar viner framför gästerna och allt ska vara perfekt. När man kommer ut i arbetslivet är det ju inte riktigt så. Det är roligare att jobba, det händer mer. Jag har fått upp tempot. Det tror jag att jag kommer att ha nytta av i SM.

 

Nyheter KOLLEKTIVAVTAL

Kommun bjöd avtalslöst

När Vingåkers kommun står för notan väljer de en restaurang utan kollektivavtal, berättar Katrineholms-Kuriren. De och andra som upphandlar avtalslöst bidrar till osund konkurrens, säger Per Persson, avtalssekreterare för Hotell- och restaurangfacket.

Publicerad 15 mars 2019 Kommentera
Kommun bjöd avtalslöst
Det är svårt att avgöra hur villkoren ser ut på avtalslösa restauranger. Foto: Colourbox

Vingåkers kommun har under de senaste tre åren lagt över 100 000 kronor i internrepresentation på en avtalslös restaurang. Det rör sig om möten som avslutas med lunch, planeringsdagar, avtackningar och julbord. Samtidigt har kommunen riktlinjer som säger att de ska använda leverantörer som antingen har tecknat kollektivavtal eller har motsvarande villkor.

Kommunchefen säger till Katrineholms-Kuriren att han inte visste att restaurangen var avtalslös och tillägger att det är väldigt svårt att kontrollera om de har motsvarande villkor.

Per Persson. Foto: Anna-Karin Nilsson

Det stämmer att det är svårt att bedöma villkoren på avtalslösa ställen, säger Per Persson, avtalssekreterare för Hotell- och restaurangfacket.
– Jag anser att kommunerna ska välja företag med kollektivavtal för då vet de vilka villkor som gäller.

När kommunerna väljer restauranger utan avtal bidrar de till osund konkurrens, säger han.
– Företaget kan hålla nere priserna och konkurrera ut företag som har schysta villkor. Konkurrens är bra, men man ska konkurrera med kvalitet och service, inte med personalens villkor.

Kommunerna får inte kräva avtal

  • Alla inköp som en kommun gör räknas som upphandling, även de med så lågt värde att de inte behöver annonseras ut.
  • Kommunerna får inte ha riktlinjer för upphandling som kräver kollektivavtal. Däremot får de ställa krav på att de arbetsrättsliga villkoren ska vara i nivå med kollektivavtal.
  • Krav på kollektivavtal skulle strida mot principerna för offentlig upphandling. Enligt dem får man till exempel inte ställa krav som bara svenska företag kan uppfylla, till exempel kollektivavtal. Det gäller även om man inte förväntar sig att utländska leverantörer ska delta.

Företag som saknar kollektivavtal brukar ibland säga att de har bättre villkor än i avtalen. Per Persson påpekar att kollektivavtalen reglerar en miniminivå. Även de som tecknat dem kan förstås välja att ge bättre villkor.
– När man skrapar på ytan visar det sig dessutom ofta att de avtalslösa inte har lika bra villkor, bland annat när det gäller försäkringar.

HRF har försökt få restaurangen i Vingåker att teckna kollektivavtal.

Nyheter arbetsmiljö

HRF får bakläxa på arbetsmiljön

Det finns brister i arbetsmiljöarbetet kring säkerhet på Hotell- och restaurangfackets kontor i Malmö. Det menar Arbetsmiljöverket som nu kräver åtgärder.

Publicerad 15 mars 2019 Kommentera
HRF får bakläxa på arbetsmiljön
Arbetsmiljöverket ställer fyra krav på åtgärder efter inspektionen på HRF:s kontor i Malmö. Foto: Michael Erhardsson/Mostphotos

I förra veckan inspekterade Arbetsmiljöverket Hotell- och restaurangfackets kontor i Malmö. Bakgrunden var ett par incidenter där fackets anställda hotats. Nu ställer Arbetsmiljöverket krav på åtgärder.

Myndigheten vill bland annat att facket ska göra en utredning av de inträffade incidenterna samt bedöma riskerna för hot och våld i verksamheten.

Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Dessutom konstaterades brister i rutinerna kring användningen av larm på kontoret. Verket vill därför att HRF ska ta fram rutiner kring vem som ska larma, underhåll av larm och regelbundna övningar av hotfulla situationer. Facket har till i början av april på sig att åtgärda de flesta av bristerna.

Hotell- och restaurangfackets vice ordförande Pim van Dorpel tycker att det är bra att Arbetsmiljöverket har gjort en granskning.
– Det är bra att få ett utifrånperspektiv på verksamheten. Nu ska vi göra en handlingsplan tillsammans med personalen. En del av sakerna som påtalats är redan på plats, andra är på väg.

Fråga om jobbet.
157
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här