Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

”Tidig pension ger inte fler unga jobb”

Det är inte troligt att fler unga skulle få jobb för att äldre väljer att pensionera sig tidigare. Det visar en analys som forskare på IFAU har gjort.

Publicerad 13 februari 2015

Ungdomsarbetslösheten i Sverige är hög, sett ur både ett historiskt och internationellt perspektiv. Samtidigt höjs röster för att pensionsåldern bör höjas i takt med att vi blir friskare och lever allt längre. Frågan är vad som händer med ungas situation på arbetsmarknaden när allt fler väljer att stanna kvar i arbetet längre. Svaret är: inget alls, menar Anders Forslund, professor i nationalekonomi och forskare på IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.
– Slutsatsen jag kan dra är att inget tyder på att tidig pension gör det lättare för unga att komma in på arbetsmarknaden. Sannolikt har det ingen effekt alls, sade Anders Forslund när han presenterade analysen under ett seminarium på SNS, Studieförbundet Näringsliv och samhälle.

I stället, menar han, anpassar sig arbetsmarknaden till arbetsutbudet. Det vill säga att ju fler som söker jobb, desto fler arbetstillfällen blir det.
– Hur lätt det är att anställa avgör viljan hos arbetsgivarna att rekrytera. Och när fler söker jobb är det lättare och billigare att anställa, sade Anders Forslund. 

Som exempel tar han studier från andra länder, bland annat från Miami på den amerikanska ostkusten. I augusti 1980 tilläts kubanska medborgare för en kort period att lämna landet. En månad senare hade cirka 125 000 kubaner landstigit för att bosätta sig i Miami. Följden blev att stadens arbetskraft plötsligt ökat med omkring 7 procent. Detta fick dock, enligt studien, ingen effekt på varken arbetslöshet eller lönenivåer i Miami.

Dessutom är unga och äldre på arbetsmarknaden inte utbytbara, säger Anders Forslund.
– Unga och gamla är inte substitut för varandra. Äldre har mer arbetsplatsspecifika färdigheter som är värdefulla. 

För att komma åt ungdomsarbetslösheten krävs andra åtgärder än att skynda på pensionsavgångarna, menar Anders Forslund. Det handlar till exempel om att fokusera insatserna på de grupper som står längst från arbetsmarknaden.
– Man ska komma ihåg att det är en liten grupp som har de största problemen. Det handlar till stor del om dem som inte får ett fullständigt gymnasiebetyg. Det är inte ett problem att vara ung, utan att vara ung och lämna utbildningssystemet utan adekvata betyg.

Fakta: IFAU och SNS

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, är ett forskningsinstitutet under Arbetsmarknadsdepartementet. IFAU:s uppdrag är att utvärdera och följa upp förändringar och funktionssätt på arbetsmarknaden och inom utbildningsväsendet. 
Studieförbundet Näringsliv och samhälle, SNS, är en oberoende ideell förening som arbetar för att föra samman forskare med beslutsfattare i politik, näringsliv och förvaltning.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter HÄLSA

Hög diabetesrisk för städare och restaurangbiträden

Kvinnliga städare och restaurangbiträden ligger på topp tre för risken att drabbas av diabetes, visar en ny studie från Karolinska Institutet.

Publicerad 20 september 2019 Kommentera
Hög diabetesrisk för städare och restaurangbiträden
Personer med diabetes måste mäta sitt blodsocker regelbundet. Foto: Hsyncoban/Istockphoto

Kvinnliga städare samt köks- och restaurangbiträden hör till de tre yrken som har högst risk att drabbas av typ 2-diabetes. De har omkring tre gånger högre risk än lärare och sjukgymnaster. Det visar Karolinska Institutets studie av 30 olika yrkesgruppers risk att få sjukdomen.

Stress och oregelbundna arbetstider kan bidra till detta. Men forskarna menar också att det handlar om vilka levnadsvanor man har. Övervikt, dålig kondition och rökning kan påverka.

Om sjukdomen

Typ 2-diabetes är en sjukdom som är allvarlig eftersom den kan leda till komplikationer, hjärtkärlsjukdom och för tidig död. Omkring 7 procent av befolkningen har diabetes.

 

Högst risk bland kvinnor har fabriksarbetare, till exempel handpaketerare.

Bland männen är risken högst för fabriksarbetare och fordonsförare. Manliga städare och restaurangbiträden kom inte med i undersökningen eftersom de inte hör till de 30 vanligaste yrkena för män.

Här skriver Karolinska Institutet om undersökningen.

Nyheter AVTAL 2020

HRF laddar för avtalsrörelse

Hotell- och restaurangfacket rustar för avtalsrörelse. En de viktigaste frågorna är att stoppa den negativa löne­glidningen, säger HRF:s avtalssekreterare Per Persson.

Publicerad 18 september 2019 Kommentera
HRF laddar för avtalsrörelse
– Det är oerhört viktigt att medlemmarna engagerar sig och pratar om avtalsrörelsen på jobbet, säger Per Persson. Foto: Peter Jönsson

Den sista mars nästa år går HRF:s största kollektiv­avtal ut, det så kallade Gröna riks-avtalet med Visita. Arbetet för ett nytt avtal är redan i full gång. Förbundets avtals­sekreterare Per Persson är taggad.
– Det här kommer att bli jätte­spännande. Men vi har många steg kvar innan vi har ett nytt avtal.

Ett avgörande steg tas i oktober. Då ska LO-förbunden besluta om de ska samarbeta i avtalsrörelsen. Per Persson säger att HRF vill se en LO-samordning.
– Jag ser det som uteslutet att inte ha en samordning. Vi behöver det. Vi misslyckades ju att få ihop den 2012, och vi klarar det säkert en gång till. Men över tid gör vi inte det. Vi är beroende av varandra.

Åtta viktiga steg mot avtal

  • 23 oktober. LO:s representantskap ska besluta om förbunden ska ha en samordning i avtalsrörelsen. Här sitter representanter från HRF och de andra LO-förbunden.
  • 31 oktober–21 november. Lokala avtals­konferenser hålls i HRF:s åtta avdelningar. Här kan medlemmarna lämna ändrings­förslag och diskutera avtalet.
  • 22 november. Sista dagen att lämna ändringsförslag via HRF:s hemsida. Alla medlemmar har möjlighet att ge förslag på vad förbundet ska ställa för krav i avtalsrörelsen.
  • 22 januari. HRF:s avtalskrav fastställs vid den stora avtals­konferensen.
  • 3 februari. Hotell- och restaurang­facket och arbetsgivarorganisa­tionen Visita utväxlar avtalskrav med varandra.
  • 20 februari–31 mars. Förhandlingar mellan HRF och Visita.
  • 31 mars. Det så kallade Gröna riks-­avtalet ­mellan HRF och Visita går ut. Flera av HRF:s andra kollektivavtal löper också ut då och ska förhandlas under våren.
  • 1 april. Nytt kollektivavtal på plats?

Ett andra viktigt steg tas i november då HRF:s lokala avtalskonferenser hålls. Där träffas medlemmar från förbundets åtta avdelningar för att diskutera avtalskrav. Per Persson säger att det, förutom lönefrågan, finns gott om frågor att jobba med.
– Det är många viktiga kärnfrågor som anställningsformer, arbetstider, arbetsmiljö. Men vi kommer att behöva prioritera.

En viktig fråga, kanske den viktigaste, handlar om den negativa löneglidningen i branschen, säger Per Persson. I praktiken får HRF:s medlemmar inte ut hela den löne­ökning som förhandlats fram under de senaste avtalsrörelserna.
– Vi ser att det finns ett mönster där arbetsgivare ger mycket pottpengar till folk som inte har tillsvidareanställningar eller som de vet ska sluta inom kort. Det måste vi hitta ett sätt att komma åt. Det är en väldigt viktig fråga. Det är något jag tänker prata om hela vägen fram till nytt avtal.

Under förra avtalsrörelsen, år 2017, var HRF tvungna att varsla om strejk för att få igenom sina krav. En av knäckfrågorna var den låglönesatsning som LO-förbunden hade enats om i sin samordning.
Per Persson har inte alltför stort hopp om att Visita har ändrat inställning i frågan inför årets avtalsrörelse.
– Jag vill inte tala för dem, men om man tittar på hur de ställde sig 2017 så var Visita starkt emot en låglönesatsning. Jag tvivlar på att de har ändrat uppfattning om det.

– Mitt mål är att vi ska få avtal som är så bra som möjligt för alla medlemmar, att vi får en schyst löneökning och att vi får förbättringar på allmänna villkor. Det tror jag att vi klarar.
Men för att nå dit behöver alla HRF-medlemmar hjälpas åt, säger Per Persson.
– Det är oerhört viktigt att medlemmarna engagerar sig och pratar om avtalsrörelsen på jobbet.

Nyheter TÄVLING

Hallå där, Vendela Molin

Vendela Molin går tredje året på restaurang- och livsmedelsprogrammet på Stockholms hotell- och restaurangskola. Under finalen i Årets kock var hon commis till finalisten Jonas Lagerström från Restaurant Etoile.

Publicerad 18 september 2019 Kommentera
Hallå där, Vendela Molin
Vendela Molin assisterade finalisten Jonas Lagerström. Foto: Samuel Unéus

Hur hetsigt var det i tävlingsköket?
– I början tyckte jag att vi hade all tid i världen, men mot slutet skulle det gå fort så då blev det stressigare.

 Vad var roligast?
– Uppläggningen är jätterolig för man ser det man jobbat med hela dagen komma till liv. Sedan är det så inspirerande att se andra kockar jobba, hur de kan skapa rätter av det de får. Det var också roligt att få jobba med Årets kockelev den andra dagen. Vi fick råvaror som blev över från första dagen och slängde ihop lite rätter som vi bjöd publiken på.

Om tävlingen

Finalen i tävlingen Årets kock avgjordes 12–13 september. Martin Moses, SK Mat & människor, Göteborg, tog hem segern. Elever från Stockholms Hotell- och Restaurangskola och Smedensskolan, Smedjebacken, assisterade kockarna.

Något som var knepigt?
Ibland var det lite svårt att veta vad man skulle göra, men Jonas var jättesnäll och jag hade av en slump jobbat med honom i kvalet också. Man vill inte göra något fel, det är ju finalisternas dröm att vara där.

Hur känns det så här efteråt?
– Det var once in a lifetime, jag kommer inte att få den chansen igen. Det är en jättebra erfarenhet att ha om man själv är intresserad av att tävla.

Fråga om jobbet.
81
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här