Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Svenska folket stödjer fackets arbete för kollektivavtal

Svenska folket tycker att facket har rätt att kräva kollektivavtal. Stödet för fackets åtgärder ökar också om arbetsplatsen har anställda som är fackligt anslutna. Det visar en ny undersökning som Synovate Temo gjort på uppdrag av HRF.

Publicerad 2 april 2007

Idag presenterade Hotell- och restaurangfacket en ny undersökning om svenska folkets syn på fackets rätt att kräva kollektivavtal. Undersökningen gjordes bland annat med anledning av salladsbarskonflikten i Göteborg, som avslutas idag. Drygt 1000 personer deltog i undersökningen.

Två av tre tillfrågade anser att facket ska kräva att alla företag inom samma bransch ska erbjuda sina anställda samma garanti för löner och villkor genom avtal.

-Det stärker bilden av att vi har ett starkt stöd för vårt arbete. Mediernas bild av salladsbarskonflikten stämmer inte, de har i allt för stor utsträckning låtit Sofia Appelgren sätta agendan, säger HRF:s förbundsordförande Ella Niia.

Endast en tredjedel av de tillfrågade anser att facket inte ska få kräva kollektivavtal på en arbetsplats med mellan en och tio anställda. Ungefär lika många – 35 procent – vill förbjuda fackföreningar att kräva avtal på företag som inte anställer den som är med i facket, eller där arbetsgivaren hävdar att de anställda är nöjda ändå.

Sympatierna med fackets arbete för kollektivavtal ökar om arbetsplatsen har sämre löner och villkor än vad kollektivavtalet anger som minimum. Nästan åtta av tio tillfrågade tycker att facket då har rätt att agera för kollektivavtal.
Närmare hälften av de tillfrågade tycker också att facket gör rätt som delar ut flygblad och informerar om varför det är viktigt med kollektivavtal när en arbetsgivare efter en långre tids samtal, förhandlingar och medling tillslut säger nej till att teckna kollektivavtal.

-Det visar att vi har ett starkt stöd för att vidta stridsåtgärder. Om vi hade en lagstiftning som sa att vi inte fick vidta stridsåtgärder mot arbetsplatser som saknar anställda som är fackligt anslutna så riskerar vi en lönedumpning. Dessutom finns en risk att företagare då bara skulle vilja anställa folk som inte är fackligt organiserade, säger Ella Niia.

Undersökningen visar också att förståelsen och stödet för fackets agerande är större om det finns medlemmar i facket på den arbetsplats det gäller. I fallet med salladsbaren i Göteborg var personalen inte medlemmar i HRF. 41 procent av de tillfrågade anser att facket gjorde rätt som satte sallandsbaren i blockad, medan 46 procent anser att det var fel att göra så. Undersökningen är gjord av Synovate/Temo på uppdrag av Hotell- och restaurangfacket.

Läs mer om blockaden här:
Blockerade salladsbaren har en köpare. Läs mer här>>
Tredje månaden för blockaden. Läs mer här>>

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter omställning

LO vänder i las-frågan

LO har inte helt släppt idén om ett nytt avtal kring trygghet och omställning. Den 27 maj ska ett extra repskap ta ställning till om man ska göra ett omtag, i huvudsak när det gäller omställningsförsäkringen.

Publicerad 18 maj 2021 Kommentera
LO vänder i las-frågan
I slutet av maj ska LO:s representantskap avgöra om man vill återuppta förhandlingar om omställning. Foto: Sofia Andersson

I höstas tecknades ett nytt avtal om trygghet och omställning mellan Svenskt Näringsliv och PTK. Senare anslöt även två LO-förbund: Kommunal och IF Metall. Men LO kunde däremot inte ställa sig bakom avtalet. Nu ser det ut att ändras.

Den 27 maj kommer LO att hålla ett extra repskap, där förbunden ska enas om hur man går vidare.

Fakta repskap

LO:s representantskap är det högsta beslutande organet mellan kongresserna. Där samlas företrädare från samtliga fjorton medlemsförbund plus LO-styrelsen.

Framför allt är det frågan om omställningsförsäkringen. Enligt det avtal som Kommunal och IF Metall har undertecknat med arbetsgivarna ska reglerna i den LO-gemensamma TSL-försäkringen förändras. Och nu verkar LO intresserade av att ta upp saken igen.

– Det handlar om vår gemensamma omställningsorganisation och hur den ska fungera framgent, säger LO:s ordförande Susanna Gideonsson till Ekot.

Nyheter utredning

HRF: Bra att samråden utreds

En statlig utredning ska titta på hur man kan få samråden mellan Arbetsförmedlingen och fackliga organisationer att fungera bättre. Bra, tycker HRF:s avtalssekreterare Per Persson. Men han hyser inte särskilt stort hopp om en lösning.

Publicerad 18 maj 2021 Kommentera
HRF: Bra att samråden utreds
HRF stoppade samråden 2019. Nu ska processen utredas. Bra, tycker Per Persson, avtalssekreterare. Foto: Peter Kroon/Arbetsförmedlingen, Peter Jönsson

Det är snart två år sedan som HRF bestämde sig för att sluta yttra sig över arbetsgivare som vill anställa med lönestöd.
I normala fall ska Arbetsförmedlingen, innan de godkänner till exempel en lönebidragsanställning, inhämta uppgifter från relevant facklig organisation för att avgöra om det är en lämplig arbetsgivare.

Det är många som aldrig får en riktig anställning

I oktober 2019 beslutade sig HRF för att upphöra med sina yttranden. Anledningen var att det tog mycket resurser, motsvarande 4–6 heltidstjänster per år.
Det hade HRF dock kunnat leva med, om man inte dessutom upplevde att Arbetsförmedlingen inte lyssnade på vad man sade.
Även tjänstemannaförbundet Unionen har upphört med samråden.

Nu har regeringen meddelat att man vill utreda samråden för att de ska fungera bättre.
Bland annat ska utredningen titta på om fackliga organisationer kan få ekonomisk ersättning för det arbete de utför.

– Det är bra att de utreder det här, men jag har inte jättestora förhoppningar. Ett eventuellt förslag ska också passera liberaler och centerpartister, och att de skulle säga ja till att ge fackliga organisationer pengar känns avlägset, säger HRF:s avtalssekreterare Per Persson.

Men det är synd, säger han. För det är en viktig uppgift att se till att stöden hamnar rätt.

– Det är viktigt att kontrollera vilka företag som får statliga pengar, men också att se till att folk inte bli utnyttjade. Det är många som hamnar i de här stödåtgärderna som aldrig får en riktig anställning, säger Per Persson.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter Nöjesparker

Grönan anställer 1 100

I dagarna kommer Gröna Lund i Stockholm att skriva under runt 1 100 anställningsavtal för säsongsjobbare. ”Nu kommer vi att göra många glada”, säger Magnus Widell, vd på Gröna Lund.

Publicerad 17 maj 2021 Kommentera
Grönan anställer 1 100
Från den 1 juni lättas restriktionerna och nöjesparkerna kan öppna. Det betyder jobb för 1 100 personer på Gröna Lund, berättar vd Magnus Widell. Foto: Colourbox, Frans Hällqvist

Det har varit en lång väntan för nöjesparker, som har tvingats hålla stängt i mer än ett år. I förra veckan kom beskedet att de får öppna den 1 juni, med viss begränsning.
– Vi är lättade och glada. Vi har levt med ganska mycket besvikelse under så lång tid, säger Magnus Widell.

För nöjesparker gäller att de får ta in en besökare per 20 kvadratmeter. Det betyder för Gröna Lunds del att de kan ta in 3 100 personer samtidigt. För att maxa antalet besökare kommer man att erbjuda förmiddags- eller eftermiddagspass.
– Om vi får den beläggningen som restriktionerna tillåter så kommer vi att gå runt. Men det ger oss inte utrymme att investera i nytt, säger Magnus Widell.

Det är många säsongsjobbare som har levt med osäkerhet kring om de ska få jobba i sommar eller inte. För 1 100 personer som kommer att anställas på Gröna Lund är inkomsterna i sommar säkrade.

I nuläget känner jag ingen oro över att vi inte får ihop tillräckligt med personal.

– Det har varit en väldigt stor oro, och det finns folk som har hoppat av. I nuläget känner jag ingen oro över att vi inte får ihop tillräckligt med personal. Det som kan bli problematiskt, inte bara för oss, det är på kocksidan, säger Magnus Widell.

Även om man är lättad över att restriktionerna anpassas den 1 juni så lever besvikelsen över hur nöjesparkernas verksamhet hanterats kvar.
– Vi är de enda parkerna i Europa som inte fått hålla öppet. Jag tycker att man har använt oss som symbolpolitik, som ett bevis på att man tar pandemin på allvar, säger Magnus Widell.

Ingår i temat: Coronakrisen 133 artiklar

Alla artiklar i temat (130 till)
Fråga om jobbet.
105
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här