Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Svarta pengar öppnar för utpressning

Lättillgänglig verksamhet med mycket kontanter och ofta ett inslag av svarta pengar. Sådana företag siktar utpressare gärna in sig på. Restaurangnäringen ligger i topp bland utsatta branscher. Det visar en sammanställning från Brottsförebyggande rådet, Brå.

Publicerad 26 september 2012

Brå har analyserat 171 polisanmälningar om utpressning. Polisens statistik visar att restaurangnäringen är mest utsatt, följt av butiker och byggföretag. Forskarna har även intervjuat brottsoffer, säkerhetspersonal och personer som begått den här typen av brott.
En person som ägnat sig åt utpressning berättar i undersökningen om varför dessa branscher drabbas:
”Det är lite svårare att gå in i något företag som kanske bara har någon liten fabrik eller sådär, för att det är så kompakt. Men i byggbranschen är du på så många olika ställen. Du anlitar många olika företag som underentreprenörer som ska jobba för dig och det är samma med krogbranschen. Jag menar, krögare hyr ut sin garderob till någon.”

Många intervjupersoner nämner att risken att drabbas är större för de företagare som sysslar med svarta affärer av något slag. Det kan handla om allt från svart arbetskraft till kassafusk eller lån tagna utanför bankvärlden.
En drabbad krögare berättar om hur detta påverkade hans vilja att vända sig till polisen.
”Krögare med svarta pengar har ju inte så lätt att få hjälp. Eller de känner inte att de kan få det, särskilt om de inte har rent mjöl i påsen själv.”

Utpressningen kan ta sig många olika uttryck. I restaurangbranschen är det särskilt vanligt med ”problemlösning” och ”beskydd”. Problemen, exempelvis bråk och skadegörelse, kan vara skapade av samma personer som sedan erbjuder beskydd.
– Man erbjuder skuldindrivning eller beskydd som en tjänst och företagare gör mer eller mindre frivilligt en överenskommelse med de kriminella, säger Johanna Skinnari, projektledare på Brå.

Undersökningen visar dock att även om hot och trakasserier är vanligt, så leder sällan utpressningsförsöken till våld. Utpressarna överdriver ofta sin kapacitet, och den som är mest öppen med att hota och visa vapen är ofta den som inte har så stor uppbackning. De är också intresserade av snabba pengar. Om en företagare vägrar betala och i stället polisanmäler så kan en sådan markering räcka för att utpressaren ska tappa intresset.

Brås råd till företagare

  • Undvik svarta pengar eller misstänkt förmånliga erbjudanden av olika slag.
  • Nätverka med andra lokala företag.
  • Var vaksam på återkommande skadegörelse och ”bråk” på restauranger och krogar.  Ibland är det första steget mot en beskyddarverksamhet. Polisanmäl händelserna.
  • Betala fakturor i tid, och spar dokumentationen på att betalningen är gjord. Obetalda skulder är en vanlig start för utpressarna.
  • Skaffa försäkringar som täcker skadegörelse eller som ger extra ersättning vid sjukskrivning eller tillfälligt stängda företagslokaler.
  • Var tydlig i hur kriminella ska bemötas. Utpressare kan kräva betalning för upplevda kränkningar. Det kan exempelvis handla om att personer nekats tillträde till krogar. Därför är det viktigt att ha ett korrekt bemötande.
  • Omge dig inte med lyxprylar. Utpressare ger sig gärna på någon som verkar ha ”råd att dela med sig”.
  • Polisanmäl utpressningsförsök. Även om du skulle ha begått exempelvis ett skattebrott så har du rätt till samhällets skydd. Betala inte.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter CORONAKRISEN

LO vill ha vaccin till branschfolk

Riskgrupper och vårdanställda först. Näst på tur för vaccin borde de som jobbar i kontaktnära yrken stå, som hotell- och restauranganställda. Det menar LO i ett förslag.

Publicerad 15 januari 2021 Kommentera
LO vill ha vaccin till branschfolk
LO vill att anställda i kontaktnära yrken ska få vaccin när de prioriterade grupperna har vaccinerats. Foto: Colourbox

LO har presenterat ett förslag till åtgärdsprogram för att hindra smittspridning och få bukt med arbetslösheten i pandemins spår.

Bland annat föreslår man att de som jobbar i kontaktnära yrken ska stå på tur när de prioriterade grupperna fått sitt vaccin.

Therese Guovelin
Therese Guovelin. Foto: LO

Flera andra förslag tar tydligt sikte på det tuffa läget för hotell- och restaurangbranschen.
– Hela den näringen är ju oerhört hårt drabbad. Förutom att gäst- och kundunderlaget har försvunnit så har branschen drabbats av fler och fler rekommendationer och restriktioner, säger Therese Guovelin, LO:s vice ordförande.

Hon menar att samhället inte har råd att låta en så viktig bransch gå under.
– Det skulle vara katastrof om man skulle behöva börja om från början. År efter år har omsättningen ökat, och det är en oerhört viktig bransch för sysselsättningen. Är det någonstans man kan skapa jobb snabbt är det inom hotell och restaurang.

Några av LO:s förslag

  • Rätt att få covid-19 klassad som arbetsskada om man smittas på jobbet.
  • Prioriterad vaccinering för anställda i kontaktnära yrken.
  • Hyressubventioner riktade till företag.
  • Riktat omställningsstöd.
  • Ekonomiska bidrag vid betydande regelförändringar.
  • Möjlighet till heltidspermittering.
  • Krav på kollektivavtal för att korttidspermittera.
  • Statligt stöd för kompetensutveckling och validering.
  • Ekonomiskt tillskott till de värst drabbade a-kassorna.

Bland annat föreslår LO att regeringen går in med hyressubventioner och ekonomiskt stöd ”vid betydande regelförändringar så som inskränkning av alkoholförsäljning”.

Arbetslösheten är en annan viktig fråga för LO. Många har förlorat sina jobb när verksamheter tvingas dra ned på öppettider eller till och med stänga. Bland annat vill man att regeringen skjuter till medel så att den som saknar gymnasieutbildning får möjlighet att utbilda sig, med rimlig ersättning. Dessutom vill LO att företag ges möjlighet att korttidspermittera på heltid.

– Företagen måste kunna övervintra och behålla sin personal. Det är inte så enkelt att stänga och sedan starta igen när det vänder, säger Therese Guovelin.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter Alkoholstopp

HRF kräver besked från regeringen

I morse meddelade regeringen att förbudet mot alkoholförsäljning efter klockan 20 förlängs. Nu kräver HRF besked om riktade stöd till branschen.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
HRF kräver besked från regeringen
HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt kräver besked om riktade stöd till branschen. Foto: Colourbox, Peter Jönsson

Vid jul skärptes förbudet mot alkoholförsäljning. I stället för den tidigare restriktionen som satte stopp vid klockan 22 blev det nu klockan 20 som gällde. Den nya begränsningen skulle gälla till och med den 15 januari, men förlängs alltså med nio dagar.

– Det är besvärande att regeringen inte kan lämna besked tidigare, när man ändå har gjort bedömningen att smittläget är oförändrat, säger Malin Ackholt, ordförande för Hotell- och restaurangfacket.

Hon anser att besöksnäringen drabbas orimligt hårt av restriktioner.
– I synnerhet som man inte kunnat visa att den är drivande i smittspridningen. Vi har ställt frågor om det, men inte fått några svar.

Redan före jul utlovades att kompensation skulle komma. Enligt Malin Ackholt väntar branschen fortfarande.

– Det är snart en månad sedan man sade det. Och förutom ökade möjligheter att korttidspermittera har man inte lämnat några besked. Vi har haft ett besvärligt läge i snart elva månader. Det finns inga marginaler längre. Våra medlemmar behöver åtgärder som ger rimlighet och förutsägbarhet för både företag och anställda.

Ingår i temat: Coronakrisen 110 artiklar

Alla artiklar i temat (107 till)
Ur temat Avtal 2020
Nyheter AVTAL 2020

Fyra avtal kvar att förhandla

Vid årsskiftet skulle de 20 centrala kollektivavtalen vara klara. Men för fyra avtal fortsätter förhandlingarna under 2021. HRF:s avtalssekreterare Per Persson tror att de snart är i hamn.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
Fyra avtal kvar att förhandla
Under januari kommer de sista avtalen bli klara, tror Per Persson, HRF:s avtalssekreterare. Foto: Colourbox, Mostphotos
Per Persson
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

I eftermiddag fortsätter HRF förhandlingarna om två kollektivavtal – Almega nöje och Almega bowling.
– Det vi diskuterar just nu är avräkningen till tjänstepensionen. Almega vill inte räkna som vi gjort i andra avtal, säger HRF:s avtalssekreterare Per Persson.

Kvar på förhandlingsbordet finns även cateringavtalet med Flygarbetsgivarna.
– Där är det bara detaljer kvar så det borde vi sy ihop nästa vecka. Jag tror och hoppas att alla avtal kommer att vara på plats under januari.

Men inte ens när man är överens om siffrorna är avtalsrörelsen över. Då återstår att sprida avtalen och diskussioner i de olika arbetsgrupper som tillsatts för att lösa vissa frågor.
– Det är det som är charmen, att det håller på hela tiden. Riksavtalen är dessutom bara bottenplattan. Jag hoppas att förtroendevalda och ombudsmän fortsätter att förhandla ännu bättre överenskommelser lokalt, säger Per Persson.

Det fjärde avtalet som återstår är Almega bingo. Där inleds förhandlingar nästa vecka.

Ingår i temat: Avtal 2020 32 artiklar

Alla artiklar i temat (29 till)
Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här