Nyheter ARBETSMARKNAD

Studie: Så diskrimineras arbetssökande

Det pågår etnisk diskriminering i den svenska restaurangbranschen. Det menar forskare vid statliga IFAU, efter att ha låtit fiktiva personer söka jobb i branschen.

Publicerad 15 februari 2019
Studie: Så diskrimineras arbetssökande
Forskare har undersökt vilka som kallas till anställningsintervju. Foto: Mostphotos

Statistik visar att arbetslösheten bland utrikesfödda är högre än bland inrikesfödda.
En del av den skillnaden kan förklaras med diskriminering, i alla fall i restaurangbranschen. Det menar forskare vid det statliga forskningsinstitutet IFAU.

I studien skickade forskarna fiktiva ansökningar till kaféer och restauranger som sökte folk.
De sökande fick bakgrund i olika länder, men samma ålder och ungefär samma erfarenheter. Forskarna noterade sedan i vilken utsträckning de sökande blev kallade till intervjuer.

Diskrimineringen slår olika hårt mot olika grupper bland de utrikesfödda.

Kåre Vernby. Foto: IFAU

Resultatet var entydigt: personer från Somalia och Irak har betydligt lägre chanser att få komma på intervju än identiska sökande från Sverige eller Polen.
– Det var tyvärr inte särskilt förvånande. Tidigare svenska studier har visat att utrikesfödda diskrimineras, men vår är den första som visar att diskrimineringen slår olika hårt mot olika grupper bland de utrikesfödda, säger Kåre Vernby som är en av forskarna bakom studien.

Forskarna ville också undersöka om det fanns något de sökande själva kan göra för att bli mer attraktiva.
En del av de fiktiva personerna fick därför svenskt medborgarskap medan andra fick tidigare arbetslivserfarenhet från restaurangbranschen. Det visade sig dock att inget av detta nämnvärt förbättrade chanserna att få komma på intervju.

Fakta från studien

  • 21 procent av de svenskfödda och 17 procent av de födda i Polen fick positiva svar.
  • De sökande med ursprung i Irak blev kallade i 10 procent av fallen, medan motsvarande andel bland de somaliska sökande bara var 5 procent.
  • Kvinnor kallades oftare till intervju än män, oavsett födelseland.
  • Lägst chans hade somaliska män. Endast 2,5 procent av dem fick en inbjudan till intervju.

Källa: ”Etniska hierarkier och diskriminering på arbetsmarknaden”, IFAU.

Forskarna lät också en del av de fiktiva jobbsökarna nämna att de var religiöst engagerade.
Resultatet förvånade något, säger Kåre Vernby. Det visade sig att det minskade kallelserna för de svenskfödda, medan religiös aktivitet inte är till nackdel för utrikesfödda.
– Det hade vi inte räknat med. Det är svårt att säga vad det beror på. Socialpsykologisk forskning kring stereotyper har visat att det kan vara en fördel att passa in i stereotypen. Att vara religiöst aktiv och född Sverige kan eventuellt uppfattas som lite avvikande i det sekulära Sverige, medan det passar in i stereotypa bilden av någon från till exempel ett muslimskt land. Det skulle dock behövas mer forskning om detta innan några säkra slutsatser kan dras.

Kåre Vernby tror inte att etnisk diskriminering är unikt för restaurangbranschen.
Men eftersom det är en bransch dit många unga och utrikesfödda söker sig får det stor effekt.
– Förekommer det diskriminering i den här branschen så påverkar det väldigt många, säger han.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter CORONAKRISEN

LO vill ha vaccin till branschfolk

Riskgrupper och vårdanställda först. Näst på tur för vaccin borde de som jobbar i kontaktnära yrken stå, som hotell- och restauranganställda. Det menar LO i ett förslag.

Publicerad 15 januari 2021 Kommentera
LO vill ha vaccin till branschfolk
LO vill att anställda i kontaktnära yrken ska få vaccin när de prioriterade grupperna har vaccinerats. Foto: Colourbox

LO har presenterat ett förslag till åtgärdsprogram för att hindra smittspridning och få bukt med arbetslösheten i pandemins spår.

Bland annat föreslår man att de som jobbar i kontaktnära yrken ska stå på tur när de prioriterade grupperna fått sitt vaccin.

Therese Guovelin
Therese Guovelin. Foto: LO

Flera andra förslag tar tydligt sikte på det tuffa läget för hotell- och restaurangbranschen.
– Hela den näringen är ju oerhört hårt drabbad. Förutom att gäst- och kundunderlaget har försvunnit så har branschen drabbats av fler och fler rekommendationer och restriktioner, säger Therese Guovelin, LO:s vice ordförande.

Hon menar att samhället inte har råd att låta en så viktig bransch gå under.
– Det skulle vara katastrof om man skulle behöva börja om från början. År efter år har omsättningen ökat, och det är en oerhört viktig bransch för sysselsättningen. Är det någonstans man kan skapa jobb snabbt är det inom hotell och restaurang.

Några av LO:s förslag

  • Rätt att få covid-19 klassad som arbetsskada om man smittas på jobbet.
  • Prioriterad vaccinering för anställda i kontaktnära yrken.
  • Hyressubventioner riktade till företag.
  • Riktat omställningsstöd.
  • Ekonomiska bidrag vid betydande regelförändringar.
  • Möjlighet till heltidspermittering.
  • Krav på kollektivavtal för att korttidspermittera.
  • Statligt stöd för kompetensutveckling och validering.
  • Ekonomiskt tillskott till de värst drabbade a-kassorna.

Bland annat föreslår LO att regeringen går in med hyressubventioner och ekonomiskt stöd ”vid betydande regelförändringar så som inskränkning av alkoholförsäljning”.

Arbetslösheten är en annan viktig fråga för LO. Många har förlorat sina jobb när verksamheter tvingas dra ned på öppettider eller till och med stänga. Bland annat vill man att regeringen skjuter till medel så att den som saknar gymnasieutbildning får möjlighet att utbilda sig, med rimlig ersättning. Dessutom vill LO att företag ges möjlighet att korttidspermittera på heltid.

– Företagen måste kunna övervintra och behålla sin personal. Det är inte så enkelt att stänga och sedan starta igen när det vänder, säger Therese Guovelin.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter Alkoholstopp

HRF kräver besked från regeringen

I morse meddelade regeringen att förbudet mot alkoholförsäljning efter klockan 20 förlängs. Nu kräver HRF besked om riktade stöd till branschen.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
HRF kräver besked från regeringen
HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt kräver besked om riktade stöd till branschen. Foto: Colourbox, Peter Jönsson

Vid jul skärptes förbudet mot alkoholförsäljning. I stället för den tidigare restriktionen som satte stopp vid klockan 22 blev det nu klockan 20 som gällde. Den nya begränsningen skulle gälla till och med den 15 januari, men förlängs alltså med nio dagar.

– Det är besvärande att regeringen inte kan lämna besked tidigare, när man ändå har gjort bedömningen att smittläget är oförändrat, säger Malin Ackholt, ordförande för Hotell- och restaurangfacket.

Hon anser att besöksnäringen drabbas orimligt hårt av restriktioner.
– I synnerhet som man inte kunnat visa att den är drivande i smittspridningen. Vi har ställt frågor om det, men inte fått några svar.

Redan före jul utlovades att kompensation skulle komma. Enligt Malin Ackholt väntar branschen fortfarande.

– Det är snart en månad sedan man sade det. Och förutom ökade möjligheter att korttidspermittera har man inte lämnat några besked. Vi har haft ett besvärligt läge i snart elva månader. Det finns inga marginaler längre. Våra medlemmar behöver åtgärder som ger rimlighet och förutsägbarhet för både företag och anställda.

Ingår i temat: Coronakrisen 110 artiklar

Alla artiklar i temat (107 till)
Ur temat Avtal 2020
Nyheter AVTAL 2020

Fyra avtal kvar att förhandla

Vid årsskiftet skulle de 20 centrala kollektivavtalen vara klara. Men för fyra avtal fortsätter förhandlingarna under 2021. HRF:s avtalssekreterare Per Persson tror att de snart är i hamn.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
Fyra avtal kvar att förhandla
Under januari kommer de sista avtalen bli klara, tror Per Persson, HRF:s avtalssekreterare. Foto: Colourbox, Mostphotos
Per Persson
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

I eftermiddag fortsätter HRF förhandlingarna om två kollektivavtal – Almega nöje och Almega bowling.
– Det vi diskuterar just nu är avräkningen till tjänstepensionen. Almega vill inte räkna som vi gjort i andra avtal, säger HRF:s avtalssekreterare Per Persson.

Kvar på förhandlingsbordet finns även cateringavtalet med Flygarbetsgivarna.
– Där är det bara detaljer kvar så det borde vi sy ihop nästa vecka. Jag tror och hoppas att alla avtal kommer att vara på plats under januari.

Men inte ens när man är överens om siffrorna är avtalsrörelsen över. Då återstår att sprida avtalen och diskussioner i de olika arbetsgrupper som tillsatts för att lösa vissa frågor.
– Det är det som är charmen, att det håller på hela tiden. Riksavtalen är dessutom bara bottenplattan. Jag hoppas att förtroendevalda och ombudsmän fortsätter att förhandla ännu bättre överenskommelser lokalt, säger Per Persson.

Det fjärde avtalet som återstår är Almega bingo. Där inleds förhandlingar nästa vecka.

Ingår i temat: Avtal 2020 32 artiklar

Alla artiklar i temat (29 till)
Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här