Det pågår etnisk diskriminering i den svenska restaurangbranschen. Det menar forskare vid statliga IFAU, efter att ha låtit fiktiva personer söka jobb i branschen.
Statistik visar att arbetslösheten bland utrikesfödda är högre än bland inrikesfödda.
En del av den skillnaden kan förklaras med diskriminering, i alla fall i restaurangbranschen. Det menar forskare vid det statliga forskningsinstitutet IFAU.
I studien skickade forskarna fiktiva ansökningar till kaféer och restauranger som sökte folk.
De sökande fick bakgrund i olika länder, men samma ålder och ungefär samma erfarenheter. Forskarna noterade sedan i vilken utsträckning de sökande blev kallade till intervjuer.
Diskrimineringen slår olika hårt mot olika grupper bland de utrikesfödda.
Resultatet var entydigt: personer från Somalia och Irak har betydligt lägre chanser att få komma på intervju än identiska sökande från Sverige eller Polen.
– Det var tyvärr inte särskilt förvånande. Tidigare svenska studier har visat att utrikesfödda diskrimineras, men vår är den första som visar att diskrimineringen slår olika hårt mot olika grupper bland de utrikesfödda, säger Kåre Vernby som är en av forskarna bakom studien.
Forskarna ville också undersöka om det fanns något de sökande själva kan göra för att bli mer attraktiva.
En del av de fiktiva personerna fick därför svenskt medborgarskap medan andra fick tidigare arbetslivserfarenhet från restaurangbranschen. Det visade sig dock att inget av detta nämnvärt förbättrade chanserna att få komma på intervju.
Fakta från studien
- 21 procent av de svenskfödda och 17 procent av de födda i Polen fick positiva svar.
- De sökande med ursprung i Irak blev kallade i 10 procent av fallen, medan motsvarande andel bland de somaliska sökande bara var 5 procent.
- Kvinnor kallades oftare till intervju än män, oavsett födelseland.
- Lägst chans hade somaliska män. Endast 2,5 procent av dem fick en inbjudan till intervju.
Forskarna lät också en del av de fiktiva jobbsökarna nämna att de var religiöst engagerade.
Resultatet förvånade något, säger Kåre Vernby. Det visade sig att det minskade kallelserna för de svenskfödda, medan religiös aktivitet inte är till nackdel för utrikesfödda.
– Det hade vi inte räknat med. Det är svårt att säga vad det beror på. Socialpsykologisk forskning kring stereotyper har visat att det kan vara en fördel att passa in i stereotypen. Att vara religiöst aktiv och född Sverige kan eventuellt uppfattas som lite avvikande i det sekulära Sverige, medan det passar in i stereotypa bilden av någon från till exempel ett muslimskt land. Det skulle dock behövas mer forskning om detta innan några säkra slutsatser kan dras.
Kåre Vernby tror inte att etnisk diskriminering är unikt för restaurangbranschen.
Men eftersom det är en bransch dit många unga och utrikesfödda söker sig får det stor effekt.
– Förekommer det diskriminering i den här branschen så påverkar det väldigt många, säger han.
