Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Största möjliga tystnad på Scandic

I somras köpte världens största hotellkedja Hilton nordens största hotellkedja Scandic för nio miljarder kronor. Nu tvingas Scandic att spara pengar. Allra helst på att pressa personalen hårdare och inte ersätta människor som slutar. För att klara aktieutdelningen.

Publicerad 22 januari 2002

Scandic Hotels går tokbra. Koncernen tjänar mångmiljonbelopp, senast knäcktes närapå halvmiljardersgränsen. Och efter 452 miljoner kronor plus år 2000 skvallrade rapporterna om glada bokslut även för fjolåret. Första kvartalet rullade drygt 80 miljoner in.
Katarina Prodan, fackligt ombud på Scandic Continental i Stockholm, beskriver läget:
– Flaggan var i topp. Vi gick som en maskin.
Men maskinen rosslar oroande.
Juni 2001: EU-kommissionen godkänner Hiltons köp
– Det kom som en stor överraskning för alla anställda, säger Mildred Forsberg, portier och de anställdas representant i bolagsstyrelsen.
Plötsligt skulle ett 50-tal hotell skyltas om till Hilton, hundratals miljoner satsas, nya chefer tillsättas. Sen – locket på, oro i personalen, vad betyder övertagandet?
Anställda som Hotellrevyn varit i kontakt med vittnar samtliga om en kompakt tystnad. De framfötter inom IT och kommunikation Scandic-ledningen stolt visar upp i glansiga broschyrer trampar tyst så tyst.
– Informationen till de anställda är inte alls vad den varit. Det blir väldigt många spekulationer, väldigt många rykten, funderingar, säger Mildred Forsberg, suckar:
– Det enda som kommer ut är vilka tjänster som förändrats på huvudkontoret och i ledningen.
På Scandics webbplats verkar tiden ha stannat. Sedan Hiltons bud blev känt har bara två pressmeddelanden gått ut, varav det ena handlar om miljöarbete. Därtill saknas utlovade kvartalsrapporter.
På Hotell Europa i Göteborg har personalen tröttnat på tystnaden. Klubbordföranden Patrik Boman hävdar att Scandic-ledningen medvetet brutit mot två paragrafer i medbestämmandelagen och bland annat struntat i att berätta om stora förändringar som rör de anställda. En stämningsansökan med skadeståndskrav – enligt uppgift 50 000 kronor – är formulerad och i skrivande stund pågår förhandlingar mellan fackklubben och Scandic.
Patrik Boman jämför med hur det var innan hotellet blev en del av Scandic-koncernen 1999.
– Det är väldigt kortsiktiga beslut. En kvartalskapitalism på något sätt. De tänker inte längre fram än tre månader i taget.

Är Scandic ett bra företag att jobba på?

– … (tyst i fem sekunder), alltså, det är ju dumt att fråga mig. Vi hade det så jäkla bra på Provobis tidigare ägaren]. Det var en helt annan personalpolicy.
– Min personliga uppfattning är att Scandic inte lyssnar på oss, på vad vi tycker.
Men, säger han, det som retar mest är respektlösheten för MBL. Ledartopparna har varit länge i branschen, de vet hur jobbet ska göras.
September 2001: Terrorattacken i New York
Tusentals rum har stått tomma på Scandics hotell i höst. Det är värst utanför storstäderna.
– Scandic hade för avsikt att nyanställa. Men efter terrordådet finns inte längre nåt behov, snarare tvärtom. Våra förtjusande bokningssiffror har gått ner, säger Katarina Prodan.
– Stockholmshotellen har gått bra men har ändå fått solidariska sparkrav på sig för att företaget ska kunna ge aktieägarna den utdelning de förväntar sig.

Scandic sparar för att ha råd att betala miljoner till ägarna?

– Så tolkar jag den information som gått ut.
Samtidigt som hotelljätten jagat kostnader har styrelsen i flera år glatt betalat ut flera hundra mijoner kronor i aktieutdelning, ibland närmare hälften av vinsten. De kronor som snålats in på att hellre ringa in extrapersonal än att ha fler, trygga, fasta anställningar delades ut till ägarna.
Och framtiden visste man just inget om.
– Den kunskap som nu finns om ekonomin fanns inte då när styrelsen beslutade om aktieutdelningen, säger Fredrik Sandelin, finansdirektör på den tiden och idag högste bas för Scandic i Sverige.
Varken Sandelin eller någon annan i styrelsen trodde på sämre tider. Utan räknade: Stor utdelning = nöjda, stabila, långvariga ägare.
De fick Hilton.
Vars ledning, bedövad av 11-september-chocken, tappat talförmågan. De få ord som bryter tystnaden stavas enligt Mildred Forsberg: Sparkrav. Investeringsstopp. Anställningsstopp.
Hon säger att hon inte känner till hur hårda sparkraven är men att svångremmen knappast går att dra till mycket hårdare, ”Scandic är ju slimmat ända ner i botten”.
– Hotellen får höra att ”ni måste spara timmar”. Det handlar inte om uppsägningar. Men om någon slutar så tillsätts helt enkelt inte den platsen. De andra får mer att göra.
– Jobbet, säger Mildred Forsberg, är inte annorlunda än förut. Det är mer. Och det är tyngre för många. Har du till exempel städat klart dina rum ska du plötsligt städa tre till. På samma tid.
På hotell som klarar sin budget råder lugn. Nya ägare, visst, men det mesta rullar på som vanligt, menar Kaj Wesslén, kock och facklig företrädare för båda Scandic-hotellen i Sundsvall.
– Det var lite skakigt ett tag men sedan fick vi en bra höst och har klarat våra budgetar.Och slapp därmed undan sparkrav och anställningsförbud.
– Är det någon som hoppar av så ersätts den. Vi anställde nytt bara förra månaden.
Scandicbasen Fredrik Sandelin förnekar att ledningen uppmanat till anställnings- och investeringsstopp.
– Det enda vi har sagt är att vi ska vara restriktiva.
– Efter 11 september och det minskade resandet är det än viktigare att se över kassaflödet. Det är inte fullt lika enkelt att få igenom en investering idag som det kanske var tidigare.

Har vissa hotell större sparkrav än andra?

– Nej, men om det finns ett hotell som har stora avvikelser och går sämre än budgeten så är det upp till hotelledningen att ändra på det. Det finns inga centrala direktiv att man ska spara på det ena eller det andra.
Det är fortfarande okänt vilka Scandic-hotell utöver Slussen i Stockholm som ska byta till Hilton-loggan. I ett brev till sina stamgäster i mitten av december spås att ett 20-tal hotell ska göras om. Bara ett par av dem finns i Sverige, enligt Fredrik Sandelin.
Vilka är högst osäkert. Inte ens Mildred Forsberg som sitter i Scandics styrelse har en aning.
På golvet vet man ungefär lika mycket – men gissar desto mer.
– Den informationen har man inte fått. Men i folkmun, det pratas en del i fikarummen såklart, heter det att ”vi ska bli flera”, ”ge bättre service” och så. Men ingen i personalen har fått någon information vad det innebär att ingå i Hilton, säger Katarina Prodan.

Hilton/Fakta
– Sammanlagt finns ungefär 450 Hilton-hotell i över 60 länder.
– Hilton International – som driver hotellen utanför USA – har 39 000 anställda och gjorde år 2000 en vinst på närmare 4 miljarder kronor.

Scandic Hotels/Fakta
– Driver 155 hotell i Europa, varav 133 i Norden.
– Har cirka 7 500 anställda.
– Företaget hyr hotellen av ägaren och betalar omsättningsbaserade hyror. Fler gäster ger högre hyra.
– Sedan 1995 har Scandic fördubblat sin omsättning till 5,97 miljarder kronor år 2000.

Resultat före skatt   Aktieutdelning
2000: +451,5 mkr   142,8 mkr 34% av vinsten]
1999: +353,9 mkr   127,5 mkr 43% av vinsten]
1998: +308 mkr   95,6 mkr [46% av vinsten]

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter MÖTE

HRF möter medlemmar på Scandic

Scandic är en stor arbetsgivare med många HRF-medlemmar. Den här veckan är de i fokus för ordförande Malin Ackholt.

Publicerad 24 september 2020 Kommentera
HRF möter medlemmar på Scandic
HRF:s ordförande Malin Ackholt möter medlemmar på Scandic digitalt. Foto: Peter Jönsson

Under veckan arrangerar Hotell- och restaurangfacket flera digitala möten för medlemmar på hotellkedjan Scandic. Tanken är att medlemmarna ska få diskutera bland annat framtiden för branschen och den kommande avtalsrörelsen med förbundets ordförande.

– Vi måste hitta sätt att ha samtal och diskussioner med medlemmar trots att det pågår en pandemi. Det kommer inte att ersätta möten IRL. Det här är ett komplement, som säkert kommer att fortleva även efter corona, säger Malin Ackholt.

Intresset för de digitala medlemsmötena har varit stort. Hittills har mer än 70 medlemmar deltagit.

– Många upplever det intressant att höra hur kollegor på andra arbetsplatser har det. Sedan kan det komma upp en del individärenden som vi inte kan lösa där, men där vi kan lotsa vidare, säger Malin Ackholt.

Nu tittar HRF på möjligheterna att hålla liknande möten på andra arbetsplatser.

– Sedan har vi fått önskemål om att köra på engelska på Scandic, så det förbereder vi för, säger Malin Ackholt.

Nyheter forskning

Skolan ska ta kampen mot sextrakasserier

Hur kan hotell- och restaurangutbildningarna hjälpa elever att hantera och förebygga sexuella trakasserier senare i arbetslivet? Det ska forskare vid Linnéuniversitet ta reda på med hjälp av pengar från branschens forskningsfond BFUF.

Publicerad 22 september 2020 Kommentera
Skolan ska ta kampen mot sextrakasserier
Många av branschens yrken är extra utsatta för sexuella trakasserier. Nu ska forskarna försöka ta reda på hur skolan kan hjälpa framtida medarbetare att förebygga och hantera problemet. Foto: Colourbox
Maria Hedlin. Foto: Linnéuniversitetet

Statistik visar att hotell- och restauranganställda tillhör de grupper som är mest utsatta för sexuella trakasserier i yrkeslivet. År 2015 vittnade nästan 16 procent av de branschanställda i Arbetsmiljöverkets undersökning om att de sextrakassererats av andra än chefer och kollegor någon gång det senaste året. Motsvarande siffra inom handeln var 6 procent.

Nu ska forskare vid Linnéuniversitetet hitta sätt för hotell- och restaurangutbildningarna att hjälpa framtida branschanställda att förebygga och hantera problemet.
– Sexuella trakasserier i hotell- och restaurangbranschen är ett problem som varit känt sedan länge, och både bransch och fack har försökt komma till rätta med det. Vår tanke är att utbildningarna ska kunna hjälpa de framtida medarbetarna att förebygga problemet, säger Maria Hedlin, professor i pedagogik och projektledare för studien.

Tillsammans med kollegan Eva Klope, lektor i pedagogik, ska hon nu intervjua elever som går tredje året på något av gymnasiets hotell- och restaurangprogram.
– Vi tror att det är en stor del av dem som redan fått en del erfarenhet från branschen, kanske genom sommarjobb eller extrajobb, säger Maria Hedlin.

Fakta: Forskningsprojekten

BFUF beviljar varje år medel till forskning som syftar att stärka branschen och dess anställda. Fonden är grundad och finansieras gemensamt av HRF och Visita. Vid den senaste utlysningen beviljades fem projekt sammanlagt 6,7 miljoner kronor. Dessa var:

  • Kompetent, kunnig och stolt: Lärande som varumärkeslöfte i besöksnäringen. Luleå tekniska universitet.
  • Social hållbarhet för framtida medarbetare inom hotell- och restaurang. Linnéuniversitetet.
  • The new ’normal’ and the changing value of tourism education. Högskolan Dalarna.
  • Boosting the sustainable food choice to reduce climate footprint at winter tourism destinations. Högskolan Dalarna.
  • Supporting adoption of climate-smart solutions with lab-based experimental social science. Mittuniversitetet Östersund.

Hon berättar att idén till projektet kommer från utbildningen för yrkeslärare, där hon och Eva Klope undervisar.
– Vi har fått höra att många av yrkeslärarna tycker att sexuella trakasserier är ett knepigt ämne att ta upp med eleverna.

Projektet ska pågå hela nästa år och beräknas vara klart våren 2022. Det är ett av fem forskningsprojekt som nyligen fått medel av BFUF, besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter arbetsmiljö

HRF ska granska arbetsmiljö digitalt

Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud börjar nu med digitala arbetsmiljöbesök. Målet är att få till ett fungerande arbetsmiljöarbete även i coronatider.

Publicerad 22 september 2020 Kommentera
HRF ska granska arbetsmiljö digitalt
Videosamtal ska hjälpa Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud att fortsätta sitt arbete även under coronapandemin. Foto: Kent Eng, Colourbox
Kent Johansson. Foto: Jann Lipka/HRF

Coronapandemin har gjort det svårt för Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud att utföra sitt uppdrag. För att inte arbetsmiljön ska bli lidande börjar förbundet nu med digitala RSO-besök, i form av videosamtal med arbetsgivarna.

Kent Johansson, ombudsman på HRF som har tagit fram modellen, ser flera fördelar.
– En fördel är att vi rent praktiskt kan få fler besök genomförda. Vi plockar bort massvis med restid, säger han.

En annan fördel är att besöken blir noggrant utförda, säger Kent Johansson.
– Det finns självklart fysiska arbetsmiljöproblem som man riskerar att missa när man inte kan göra en okulär besiktning, men det finns många saker som man inte behöver gå runt för att upptäcka. Till exempel i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är oftast större problem än de rent fysiska, säger Kent Johansson.

Ingår i temat: Coronakrisen 86 artiklar

Alla artiklar i temat (83 till)
Fråga om jobbet.
99
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här