Nyheter asylpraktik

Stopp för asylpraktik

Fackets kritik har gett resultat. Vid årsskiftet stoppas den hårt kritiserade praktikformen för asylsökande, säger statssekreterare Erik Nilsson.

Publicerad 13 maj 2016
Erik Nilsson, statssekreterare Arbetsmarknadsdepartementet.
Erik Nilsson, statssekreterare. Foto: Regeringskansliet

– Det har inte fungerat bra. Migrationsverket har inte klarat av det. Vi lyfter bort den delen helt från årsskiftet, säger Erik Nilsson, statssekreterare med fokus på bland annat etableringsfrågor.

Inte heller Arbetsförmedlingen ska arbeta med asylpraktik. Myndigheten får i stället i uppdrag att kartlägga asylsökandes kompetens för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden när och om de får uppehållstillstånd, säger Erik Nilsson. Han påpekar att det fortfarande är viktigt att ta vara på den tid som de asylsökande väntar på besked från Migrationsverket.
– Huvudfokus kommer att ligga på att lära sig vardagssvenska eller yrkessvenska. Där kommer studieförbunden och de ideella föreningarna att spela en stor roll.

För asylsökande som vill arbeta under väntetiden finns redan i dag möjlighet att ansöka hos Migrationsverket om undantag från reglerna om arbetstillstånd. Det kommer inte heller att vara förbjudet för till exempel kommuner eller ideella föreningar att anordna någon form praktik, säger Erik Nilsson.
– Vi vet att det finns ett intresse från till exempel Röda Korset att ha någon form av praktiklösning. Det finns inget förbud, men staten kan inte stå för praktikhanteringen.

Fakta: Asylpraktik

Asylsökande som befinner sig i en normalprocess kan i dag få göra praktik på företag medan de väntar på besked. Avtalet tecknas mellan arbetsgivaren och Migrationsverket. Det gäller för max tre månader i taget, som mest sex månader sammanlagt. Praktiken ska vara helt oavlönad. Efter praktikens slut ska arbetsgivaren skriva ett intyg till praktikanten. Under 2015 tecknades cirka 5 000 avtal om asylpraktik, de flesta i Stockholms län.

Det blir länsstyrelsernas uppdrag att samordna de insatser som görs. De ska också arbeta med att få ut viktig information till de asylsökande.
– Det gäller bland annat information om vilka rättigheter och skyldigheter som finns på arbetsmarknaden, säger Erik Nilsson.

Hotell- och restaurangfacket har kritiserat praktikformen hårt. Kritiken har främst handlat om risken för att asylsökande utnyttjas på grund av bristande reglering och uppföljning. HRF:s ordförande Therese Guovelin tycker att beskedet om att den försvinner vid årsskiftet är glädjande.
– Det är oerhört positivt att de har hörsammat vår bekräftade oro. Det visar att det lönar sig att kontakta våra statsråd och berörda myndigheter.

I början av juni ska företrädare för flera fackförbund, däribland HRF, träffa generaldirektörerna för Arbetsförmedlingen och Migrationsverket för att diskutera bland annat asylpraktik.
– Då ska jag fråga Migrationsverket hur man tänker säkerställa att asylpraktikanter inte utnyttjas den tid som är kvar fram till årsskiftet, säger Therese Guovelin.

Nyheter ARBETSMILJÖ

Krogar dåliga på att förebygga belastning

Det finns stora brister i hur arbetsplatser hanterar risken för belastningsskador. Det visar Arbetsmiljöverkets senaste inspektion. Restaurangerna hörde till de tre verksamheter som fick flest anmärkningar.

Publicerad 26 oktober 2020 Kommentera
Krogar dåliga på att förebygga belastning
Restauranger har ofta brister när det gäller att förebygga belastningsskador. Foto: Colourbox

Arbetsmiljöverket har under två veckor inspekterat 1 390 arbetsplatser för att undersöka vad de gör för att minimera risken för belastningsskador. Detta är alla arbetsplatser skyldiga att göra, genom att undersöka, riskbedöma och informera.

Inspektionerna visar att det förebyggande arbetet inte sköts som det ska. Fler än hälften av arbetsplatserna med 5 till 19 anställda hade brister, liksom nästan hälften av dem med 20 till 49 anställda. Det var något bättre på större arbetsplatser.
– Den vanligaste bristen var att de inte undersökt och riskbedömt tillräckligt. En del hade inte gjort det alls, andra hade gjort det men missat något, säger Heli Aarnipuro på Arbetsmiljöverket.

De tre verksamheter som fick flest anmärkningar var restauranger, handel och flyttjänster. Övriga inspekterade var bland annat tillverkningsindustri, bilverkstäder och begravningsbyråer.

Hej Gäst MALIN MENDEL

Malin Mendel vill ha hemmakänsla

Utrikeskorrespondenten och kokboksförfattaren Malin Mendel gillar grönt och hemtrevligt.

Publicerad 22 oktober 2020 Kommentera
Malin Mendel vill ha hemmakänsla
Malin Mendel med David Batra. Foto: Peter Wixtröm/TT

Vad får dig att trivas som gäst?
Personliga hotell i gamla byggnader som serverar mat som känns hemlagad. Det kan vara enkelt, men med stil. Men viktigast är att personalen behandlas bra, och att hotellet är klimat- och miljövänligt.

Bästa hotellupplevelsen?
– I Delhi brukar jag bo hos en äldre dam som gjort om sin villa till ett hotell. Hon kramar mig alltid när jag kommer dit, det är som att bo hemma hos någon. På kvällarna kan man äta familjens hemlagade mat vid ett långbord, med gäster från hela världen.

Något från Indien som du skulle vilja fanns i Sverige?
– I Indien är vegetarisk mat det vanligaste. Ofta serveras en thali, en tallrik med olika rätter som bildar en perfekt komponerad måltid. I Sverige kan man få en grillad palsternacka och då undrar man ju var är proteinet?

Nyheter KARPALTUNNEL

Bra att veta om ”baristahandled”

Så uppstår besväret som ger stickningar, fummel och domnade händer – karpaltunnelsyndrom.

Publicerad 20 oktober 2020 Kommentera
Bra att veta om ”baristahandled”
Killen på bilden är modell, annars skulle vi tipsa honom om att göra övningen i punkt 3. Foto: Istockphoto

1 En viktig tunnel. Karpaltunneln sitter mitt i handleden, och leder den viktiga medianusnerven till fingrarna.  Karpaltunnelsyndrom är när nerven kommer i kläm.

2 Ond natt. Får du domningar och stickningar i händer och fingrar, ofta på natten? Då kan det vara just detta syndrom du råkat ut för. Nedsatt känsel, fumlighet, svårt att greppa och lätt att tappa saker är andra tecken. En del blir så svaga att det är svårt att skruva upp till exempel korken på en pet-flaska. Det kan också göra ont i handen och handleden.

3 Tidig insats. Gör armar uppåt sträck och knyt fingrarna, tio gånger per vaken timme. Det kan minska svullnaden i tidiga stadier.

4 Branschjobb frestar på. Upprepade monotona rörelser där man använder mycket kraft är en vanlig orsak. Det blir värre om man inte hinner ta paus. Kockar, städare, diskare och baristor har ofta sådant arbete. Det är inte för inte som karpaltunnelsyndrom också kallas baristahandled.

5 Hjälp finns. En arbetsterapeut kan ge behandling och träning. Stödskena är bra för att undvika böjda handleder som klämmer nerven. Kortisonspruta hjälper ibland. Ibuprofen eller andra antiinflammatoriska medel kan hjälpa. Du kan också prova behandling hos kiropraktor eller naprapat.

6 Dags för kniven. Om inget annat hjälper kan det bli operation. Ett snitt över karpaltunneln skär av ledbandet som täcker den och trycket minskar. Sedan läker ledbandet ihop av sig självt. Efteråt blir det lite mer utrymme för nerven.

7 Ta det lugnt. Efter operationen är du öm och ska ta det lugnt, speciellt under de första veckorna. Går du tillbaka för tidigt till ett arbete som överbelastar handen kan det leda till att operationen måste göras om. Det brukar behövas två till sex veckors sjukskrivning.

Källor: Danderyds sjukhus, Akademiska sjukhuset, 1177

Fråga om jobbet.
101
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här