Tema: Städ Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Städfirmor fuskar bakom vit fasad

Först betala låga, kontanta löner svart till städarna. Sedan redovisa lön och skatt för andra, färre personer än de som städat. Det här nya sättet att fuska har Skatteverket upptäckt i sin specialgranskning av städbranschen.

Publicerad 8 oktober 2015
Städfirmor fuskar bakom vit fasad
De som städar och betalas svart kan ha lön på 30--40 kronor i timmen. Foto: Andrey Popov/Istockphoto
inlinebild
Pia Bergman. Foto: Johan Jeppsson/Skatteverket

Skatteverket har granskat ett femtiotal städföretag, med syftet att ta reda på hur svartstädning uppstår. En hotellkedja ingår bland dem som fick sin städentreprenör granskad. De undersökta städföretagen jobbade också hos två butikskedjor och fem större företag i livsmedelsbranschen.
– Det är ställen där städet är vad jag kallar osynligt. Man städar nattetid, när affärerna är stängda eller när gästerna inte är på hotellrummen, säger Pia Bergman om urvalet. Hon är Skatteverkets rikssamordnare mot grov ekonomisk brottslighet och presenterade rapporten under ett seminarium i dag.

Skatteverket hittade en ny variant av fusk: Ett städföretag anlitar personer som städar svart till mycket låga löner, som betalas ut kontant. Men företaget betalar också ut okej lön och redovisar skatt för andra, färre personer än de som verkligen städat. På så sätt får städföretaget en vit fasad att visa upp. De som fått pengarna betalar tillbaka lönen.
– Det kan vara kriminella individer som själva behöver en snygg fasad.

Skatteverket såg också att städpersonal med arbetstillstånd kan ha lönekonto i en svensk bank, men att delar av lönen omedelbart plockas ut kontant eller överförs till andra personers konton. Man misstänker att arbetsgivaren kontrollerar bankdosan och endast släpper en del av lönen till städaren.

I stort sett samtliga städfirmor hade personal anställd med bidrag från Arbetsförmedlingen. Nystartsjobb var den vanligaste bidragsformen, då får arbetsgivaren ekonomisk ersättning från Arbetsförmedlingen med upp till 63 procent av lönen. De här bidragen ska arbetsgivaren redovisa som intäkter och skatta för. Men Skatteverkets utredning visar att det i flera fall inte skett.
– Man får bidrag från en myndighet och pengarna försvinner ner i det svarta hålet. På grund av sekretesskäl är det här inget vi kan meddela till Arbetsförmedlingen, säger Pia Bergman.

Ändrade sekretessregler mellan myndigheter är ett av Skatteverkets förslag för att få ordning på städbranschen. Ett annat är att ersätta årligt inskickade kontrolluppgifter med månadsredovisning. Det skulle göra det svårare att fuska och ändra i efterhand.
– Det är också viktigt att de som köper tjänsterna tar ansvar och kontrollerar sina leverantörer, säger Pia Bergman.

Hotellkedjan och de andra av städbolagens kunder vet inte om att deras städfirma varit med i granskningen. Även detta på grund av sekretess. Däremot kan den som vill begära ut eventuella beslut som Skatteverket har på ett företag.

Städfusk för miljarder

Svartarbetet beräknas av Almega uppgå till cirka 2 miljarder kronor per år, vilket motsvarar tio procent av städbranschens omsättning.

I Skatteverkets granskning av 50 städbolag klarade sig bara 24 utan anmärkning.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter Permittering

Många företag vill permittera mer

Nyligen meddelade regeringen att möjligheten att korttidspermittera förlängs till den 30 juni. Hotell- och restaurangfacket, som hittills tecknat mer än 3 000 avtal om korttidspermittering, märker av företagarnas intresse.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
Många företag vill permittera mer
Den senaste veckan har HRF fått in hundratals listor från företag som vill permittera personal. Foto: Colourbox

När perioden att ansöka om korttidspermittering förlängdes ändrades också reglerna. Från och med den 29 mars kan företagare inte ansöka om ersättning i efterhand. Det här har lett till att många arbetsgivare nu kontaktar HRF.
Dessutom meddelade Folkhälsomyndigheten på torsdagen att restriktionerna för restaurangbranschen förlängs till den 2 maj, vilket sannolikt inte dämpar intresset för att permittera personal.

– Vi har fått in hundratals permitteringslistor den senaste veckan, säger Per Persson, avtalssekreterare.

Permittering

Permitteringsgraden och löneavdraget finns i fyra nivåer:

  • 20 % permittering = 4 % lägre lön
  • 40 % permittering = 6 % lägre lön
  • 60 % permittering = 7,5 % lägre lön
  • 80 % permittering = 12 % lägre lön.

Arbetsgivare har möjlighet att justera permitteringsgraden för de anställda.
Men det är viktigt, säger Per Persson, att den som är permitterad kontrollerar att löneavdraget är rätt, så att man inte går miste om lön.

– Om man upptäcker felaktigheter ska man först prata med sin arbetsgivare. Om det inte hjälper ska man kontakta sin lokala HRF-avdelning, så får man hjälp.

Hej Gäst SVEN MELANDER

”Jag har mina stamställen”

Sven Melander gillar rejäla biffar på tallriken och långa skohorn på hotellrummet.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
”Jag har mina stamställen”
Sven Melander – journalist, skådespelare, youtuber och författare till kokboken Upp i vikt kvickt. Foto: Karin Törnblom/TT

Hur väljer du restaurang?
– Jag har mina stamställen. Jag är traditionell, äter gärna en ordentlig biff eller någon god fisk. Men ibland bjuder mina barn pappa på middag och då blir det lite annat.

Vad får dig att återvända till ett ställe?
– Bra personal. Det är jävla roligt om folk känner igen en. Numera blir jag igenkänd, men jag gick ju på krogen innan jag var någon slags offentlig person också. 

Något speciellt som du vill ska finnas på ditt hotellrum?
– Nja, det brukar ju finnas säng, någonstans att stuva in grejerna, ett litet skrivbord och tv. Men det jag uppskattar är långa skohorn. Det behöver man när man blir äldre.

Nyheter FORSKNING

Så hanterar köksanställda ohövlighet

Det kan vara effektivt att säga ifrån ­– på rätt sätt. Ohövlighet riskerar nämligen att sprida sig på arbetsplatsen, visar en forskningsstudie där restauranganställda intervjuats.

Publicerad 8 april 2021 Kommentera
Så hanterar köksanställda ohövlighet
Forskare har undersökt hur köks- och restauranganställda hanterar ohövlighet på jobbet. Foto: Istockphoto

Vad gör du om någon är ohövlig mot dig eller någon annan på jobbet? Det ville Kristoffer Holm, forskare vid Institutionen för psykologi, Lunds universitet, ta reda på.

Från en tidigare studie visste han att hård jargong var vanlig inom restaurang och kök. Med hjälp av Hotell- och restaurangfacket och Kommunal fick hans forskargrupp tag på 12 personer, som djupintervjuades i smågrupper.
– Många exempel kom upp, från rena utskällningar och skämt som passerat gränsen till mer subtila fenomen som nedsättande kommentarer eller att folk inte hälsade.

Kristoffer Holm. Foto: Lunds universitet

Kockar upplevde att de fått sitt arbete ifrågasatt utan att det varit befogat. Chefer hade favoriserat och låtit vissa ta rast oftare än andra.

Ohövlighet hanterades på väldigt olika sätt, säger Kristoffer Holm.
– En vanlig respons var att konfrontera personen direkt. Antingen lite snyggt genom att ta personen åt sidan, eller genom att ryta ifrån och svara i samma ton. Andra försökte skämta bort det.

De som såg på kunde erbjuda stöd till den som utsatts, se till att personen var okej.
Drabbade sökte ofta själva stöd, genom att ringa en kompis eller prata med någon på arbetsplatsen.

En del peppade sig själva med det forskarna kallar ”positive self-talk”. Andra ignorerade det som hänt och försökte bara gå vidare.
– Vissa rationaliserade andras ohövliga beteende, ”jag förstod varför de gjorde så, det var för att jag skulle lära mig”. Det är ett sätt att tona ner allvaret för sig själv, säger Kristoffer Holm.
Några valde att rapportera till chef, skyddsombud eller fack.

Vad är ohövlighet?

Ohövlighet kan till exempel vara nedsättande kommentarer, fientligt kroppsspråk, att inte lyssna när någon pratar eller att inte hälsa. Det är vardagliga, negativa, lågintensiva beteenden som till skillnad från mobbning inte behöver vara systematiskt riktade mot en person.

En annan metod kan vara att börja delta i jargongen.
– Då slipper man kanske att själv utsättas, men någon annan drabbas i stället.

Forskarna har inte gjort någon analys av vilket bemötande som är bäst i längden.
– Konfrontation, att säga ifrån, tyckte vissa av de intervjuade hade bäst effekt för att stoppa beteendet. Men samtidigt kan det bidra till ett dåligt klimat och leda till att man hamnar i konflikt med andra.

Den som svarar med undvikande kan bli utsatt igen, och dessutom bidra till att jargongen vidmakthålls, säger Kristoffer Holm.
– Ignoreras beteendet blir det ingen motreaktion, utan det normaliseras.

Det bästa är troligen att göra ett försök med konstruktiv dialog, säger Kristoffer Holm.
– Man kan förmedla sin bild och försöka låta bli att anta att det ligger onda avsikter bakom beteendet. Men det kan vara svårt att göra i ett stressigt kök. Tidspress kan också vara en bidragande orsak till att beteendet uppstår till att börja med.

Intervjustudien med restauranganställda ingår i en avhandling där även ingenjörer och administratörer svarat på en enkät. Den visade att de som bevittnade otrevligt beteende själva började ta efter.

Tidigare studier har visat att de som utsätts för ohövligt beteende på jobbet påverkas mycket negativt. Det kan ha effekt på psykisk och fysisk hälsa. De utsatta kan också söka sig till andra arbetsplatser.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här