Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

”Spred propaganda jag inte stod för”

Visita lägger 10 miljoner på en kampanj mot det de kallar "dubbelstöten". Men det handlar inte bara om annonser, debattartiklar och affischer. En del hotellanställda får även dela ut kampanjbrev på gästrum. "Olustigt", säger en anställd.

Publicerad 25 mars 2014
”Spred propaganda jag inte stod för”
En del hotellrum har fått en nytt inslag i inredningen den senaste veckan - ett brev om "dubbelstöten". Foto: Colourbox
inlinebild
En del av Visitas kampanjmaterial. Foto: facebook.com/visita. besoksnaringen

På flera hotell har personal fått som arbetsuppgift att lägga ut kampanjmaterial undertecknat av Visita och hotellets vd på gästrummen. I brev till gästerna får de läsa att några politiska partier vill fördubbla momsen på restaurangmat och arbetsgivaravgiften för unga under 26 år.

Flera HRF-medlemmar har reagerat. En medlem som vill vara anonym berättar:
– Det kändes väldigt olustigt. Lite som om jag inkräktade när jag la lapparna på rummen, och spred propaganda som jag inte stod för. Jag tycker inte att vi som hotell ska pracka på gästerna sådant.

Therese Guovelin, vice ordförande i Hotell- och restaurangfacket, menar att de anställda ändå måste dela ut materialet.
– Jag har förståelse för att medlemmar känner irritation och olust över att dela ut politisk information, men de är skyldiga att göra det. Det ingår i arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet, säger Therese Guovelin.
HRF skickar också ut information inför valet, påpekar hon.
– Ifrågasätt Visitas skräckpropaganda! Ta en diskussion bland arbetskamraterna: stämmer det här? Man kan också peka på att den sittande regeringen genomfört förändringar som gjort arbetslivet otryggare för många i branschen, som att tillåta att visstidsanställningar staplas på varandra.

Therese Guovelin menar att arbetsgivaren tar en risk som lägger ut informationen till gästerna.
– Det är ju inte säkert att gästen delar åsikterna. Om en gäst skulle klaga uppmanar jag de anställda att hänvisa till chefen.

”Dubbelstöten” är Visitas uttryck för en höjd restaurangmoms och arbetsgivaravgift för unga i branschen. Alliansregeringen halverade arbetsgivaravgifterna för anställda mellan 19 och 26 år i två omgångar, åren 2007 och 2009. 

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill höja arbetsgivaravgifterna igen, något som Visita hävdar kommer att leda till att många ungdomsjobb kan försvinna och sammanlagt kosta 1,6 miljarder.
– Vi i HRF delar inte arbetsgivarnas oro för jobben, säger Therese Guovelin.
IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering har släppt en rapport som visar att de sänkta avgifterna har varit en dyr och föga verksam reform.
– Många instanser med hög trovärdighet säger att sänkta arbetsgivaravgifter för unga inte har gett nya jobb, säger Therese Guovelin.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter ARBETSMILJÖ

Skyddsombud stärks i lagförslag

Regionala skyddsombud spelar en viktig roll för att förhindra skador, sjukdomar och dödsfall på jobbet. Därför föreslår regeringen att deras roll förstärks.

Publicerad 21 februari 2020 Kommentera
Skyddsombud stärks i lagförslag
Ett bra lagförslag, men tveksamt om det går igenom i riksdagen, säer Per Persson, avtalssekreterare HRF. Foto: Kent Eng, Colourbox

På arbetsplatser som visserligen har kollektivavtal, men inget lokalt arbetsmiljöarbete, riskerar arbetsmiljön bli lidande. Det konstaterar regeringen som nu lägger fram ett förslag till riksdagen. Förslaget innebär att regionala skyddsombud ska ges tillträde till alla arbetsplatser där det finns kollektivavtal.

– Det handlar om att skapa lika villkor för alla företag som har kollektivavtal, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark när hon presenterade förslaget.

Per Persson
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

HRF:s avtalssekreterare Per Persson tycker att det är ett bra förslag.
– Det är väl jättebra. Jag är inte säker på att man får stöd i riksdagen för det här. Det finns andra partier som motarbetar, men det skulle helt klart bidra till en säkrare bransch.

Svenskt Näringsliv har tidigare framfört att fackligt utsedda skyddsombud har svårt att skilja på sina olika roller och att de använder besök på arbetsplatser för att rekrytera nya medlemmar. I stället vill de se en oberoende myndighet som gör besök på arbetsplatser.

– Det ena utesluter inte det andra. Jag tror att det är alldeles nödvändigt att våra regionala skyddsombud gör arbetsplatsbesök. De har en oerhörd kunskap om och erfarenhet från branschen, säger Per Persson.

Men han är inte särskilt optimistisk kring chansen att förslaget blir verklighet.
– Nej, inte med den majoritet i riksdagen som vi har i dag. Vi är vana vid att borgerliga partier och SD röstar emot förslag som skulle göra arbetslivet bättre för arbetare. Tyvärr.

Nyheter ARBETSKRAFTSINVANDRING

Rapport föreslår minskad arbetskraftsinvandring

Den S-märkta tankesmedjan Tiden föreslår i en ny rapport att arbetskraftsinvandringen begränsas. Bland annat vill man återinföra arbetsmarknadsprövningen som slopades 2008.

Publicerad 21 februari 2020 Kommentera
Rapport föreslår minskad arbetskraftsinvandring
Tankesmedjan Tiden vill begränsa arbetskraftsinvandringen i flera branscher och yrken. Foto: Colourbox

Sysselsättningsgapet mellan utlandsfödda och inrikesfödda svenskar är stort. Samtidigt har arbetskraftsinvandringen ökat. Rapporten pekar på att många migrantarbetare dessutom anställs i yrken där det råder ett överskott på arbetskraft.

– Vi behöver en mer oberoende bedömning än att bara lyssna på arbetsgivarnas uppgifter om att det råder arbetskraftsbrist, säger Daniel Färm, chef för tankesmedjan.

En åtgärd man vill se är att arbetsmarknadsprövningen återställs. Det skulle innebära att arbetstillstånd inte beviljas till yrken och branscher där det finns arbetslösa som skulle kunna få jobben.

Andra förslag som lyfts fram i rapporten är att ge fack och arbetsgivarorganisationer större makt över arbetskraftsinvandringen och att kollektivavtal ska krävas för att arbetsgivare ska få ta emot migrantarbetare. Rapporten föreslår också att tjänsterna ska omfatta heltid och att lägsta lön höjs till minst 22 000 kronor i månaden, mot dagens 13 000 i månaden. Dessutom vill rapportförfattarna se en ny polisenhet som samarbetar med andra myndigheter för att motverka arbetslivskriminalitet.

– Vi vet att det här är ett problem framför allt i LO-yrken inom till exempel bygg och restaurang, säger Daniel Färm.

Nyheter rapport

Unga branschkvinnor mest lågavlönade

Unga kvinnor i restaurangyrken är gruppen med störst andel lågavlönade, visar Medlingsinstitutets rapport. – Här har vi att jobba som fackförbund i förhandlingar med arbetsgivarna, säger HRF:s ordförande Malin Ackholt.

Publicerad 20 februari 2020 Kommentera
Unga branschkvinnor mest lågavlönade
Bland restauranganställda kvinnor räknas drygt var tionde som lågavlönad i Medlingsinstitutets rapport. Foto: Neydtstock/Mostphotos
Malin Ackholt
Malin Ackholt. Foto: Peter Jönsson

År 2018 var mediangrundlönen för en heltidsanställd 29 500 kronor i månaden. En lön som vissa av restaurangbranschens anställda bara kan drömma om, visar Medlingsinstitutets årsrapport. Tillsammans med städare och kundtjänstmedarbetare sticker restauranganställda ut som den yrkesgrupp som har störst andel lågavlönade, här definierat som en heltidsgrundlön under 17 700 kronor.
– Det är problematiskt att vi har en så pass stor andel lågavlönade i vår bransch. Här har vi att jobba som fackförbund i förhandlingar med arbetsgivarna, säger HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt som påpekar att statistiken omfattar anställda på arbetsplatser både med och utan kollektivavtal.

På arbetsmarknaden i stort räknas 0,9 procent av alla anställda som lågavlönade. Bland restaurangpersonal är siffran 7,9 procent. Allra vanligast är det bland kvinnor i restaurangyrken, där 10,4 procent räknas som lågavlönade i studien. Dessa är framför allt unga kvinnor med låg anställningsgrad.
– Det vi kan se är att det rör sig om unga människor som jobbar förhållandevis lite i branschen, säger Malin Ackholt.

Rapporten visar även att kollektivavtalets lägstalöner har stor betydelse för dessa yrkesgrupper. Bland restaurangpersonal är det många vars faktiska löner ligger nära eller strax över avtalets lägstalöner, skriver Medlingsinstitutet.
– Där ser man vikten av en bra nivå på våra minimilöner när arbetsgivarna väljer att hela tiden anställa på lägstalön, säger Malin Ackholt.

Fråga om jobbet.
89
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här