Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Socialbidrag trots heltid i Tyskland

I Tyskland är det upp till arbetsgivaren att sätta lönerna. Systemet med avtal och minimilöner fungerar inte. Många hotell- och restauranganställda tvingas göra som Natalia -- söka socialbidrag.

Publicerad 16 december 2013
Socialbidrag trots 
heltid i Tyskland
Natalia Salas har bytt bransch för att klara sin ekonomi. Nu pendlar hon tre timmar varje dag till sin arbetsplats, ett kundtjänstföretag. Foto: Anna Hjorth
inlinebild
Sebastian Riesner från tyska hotell- och restaurangfacket NGG. Foto: Anna Hjorth

Det är lätt att hitta hotellrum i turistmagneten Berlin och att få jobb i stadens hotell- och restaurangbransch är inte heller svårt. Det var en av de saker som lockade Natalia ­Salas att flytta från Madrid till den tyska huvudstaden. Med både hotell- och restaurangskola och branscherfarenhet i bagaget fick hon jobb som frukostvärdinna på ett trestjärnigt hotell. Till att börja med tyckte hon att lönen, strax under 70 kronor i timmen, var okej.
– Jag kunde inte så bra tyska och jag var glad att jag hade ett jobb. Jämfört med en del andra på hotellet tjänade jag ganska bra. Det fanns de som fick under 50 kronor i timmen.

Natalia Salas jobbade nästan heltid som timanställd på kontrakt. Det betydde bland annat ett jobb utan garantier, ob-ersättning eller semesterersättning. Vid sidan av pluggade hon tyska.
– Men lönen räckte inte till alla utgifter. Jag var tvungen att söka socialbidrag och då klarade jag precis att betala hyran.
Hon är inte ensam om att behöva gå till socialen för att lönen inte räcker till.
I hela Tyskland är det runt 1,3 miljoner arbetstagare som måste få bidrag för att klara vardagen. I hotell- och restaurangbranschen är det vanligt att anställda, trots heltidsjobb, måste söka bidrag. Exakt hur många är svårt att beräkna – branschen är i stort sett oreglerad och bara en av tio är med i facket. Men det finns statistik som visar att omkring 17 procent måste få bidrag för att klara sig, förklarar Sebastian Riesner från Hotell- och restaurangfacket NGG.

Det finns inte någon minimilön och de avtal om löner och villkor som trots allt finns, följs bara av en bråkdel av företagen. Sebastian Riesner konstaterar självkritiskt att facket är för svagt för att klara situationen på egen hand. Företagen gör i stort sett som de vill. En lagstiftning måste till.
– Det finns många arbetsgivare som sätter i system att betala så lite som runt 50 kronor i timmen, och sedan räknar kallt med att socialen står för resten. Därför måste det till en lagstadgad minimilön, säger Sebastian Riesner.

Och så kommer det förmodligen att bli nu när Tyskland får en ny regering, där även Socialdemokraterna (SPD) tar plats. En av deras viktigaste valfrågor, som de drivit med stöd av facken, är just minimilönen. Exakt hur den ska utformas är inte klart, men den ska gälla i hela landet, i alla branscher och ligga på runt 80 kronor i timmen.
När Natalia Salas efter två år i frukostmatsalen fick ett nytt kontrakt utan tidsbegränsning blev hon först glad. Sedan arg. Lönen var lika dålig som tidigare. Så hon fattade beslutet att säga upp sig och lämna branschen för ett kundtjänstjobb – långt utanför stan, men med bättre villkor.
– Nu har jag en lön jag kan leva på. Jag hade helt enkelt inte råd att jobba kvar.

Valfritt att följa kollektivavtalet

  • I den tyska hotell- och ­restaurangbranschen fungerar inte systemet med kollektivavtal. Avtal finns, men arbetsgivarna kan själva välja om de ska följa dem.
  • Lönerna varierar i landet. I Berlin är den lägsta avtals­enliga branschlönen knappt 12 000 kronor i månaden på heltid. Nio av tio arbetsgivare har inte avtal, och betalar både mer och mindre.
  • Den som får under 10 000 kronor i månaden har rätt till socialbidrag, som i det tyska systemet är ihopslaget med arbetslöshetsersättningen.
  • Snittlön för dem som jobbar och får bidrag motsvarar 60 kronor i timmen, ungefär 8 800 kronor på heltid.
  • Ny forskning visar att tyska hotell- och restauranganställda löper större risk än i andra branscher att hamna under fattigdomsgränsen.

Källa: Fackförbundet NGG, Hans Böckler Stiftung, m fl

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter corona

Restriktioner förlängs

Det blir inte längre öppettider på restauranger den 3 maj. I dag meddelade Folkhälsomyndigheten att man vill förlänga restriktionerna till 17 maj.

Publicerad 22 april 2021 Kommentera
Restriktioner förlängs
Restriktionerna förlängs med två veckor. Först den 17 maj ska restauranger kunna hålla öppet senare än 20.30. Foto: Istockphoto

Regeringen gav vid en pressträff på torsdagen beskedet att restriktionerna för offentliga tillställningar och allmänna sammankomster ligger kvar ytterligare två veckor. Anledningen är den höga smittspridningen och det ansträngda läget för sjukvården.

Samtidigt sade Folkhälsomyndigheten att man föreslår en motsvarande förlängning av restriktionerna för serveringsställen.

För restaurangbranschens del innebär detta att det även fortsättningsvis är stängning klockan 20.30 som gäller. Dessutom kommer det fram till 17 maj tillåtas max fyra personer per sällskap på restauranger, om de inte ligger i till exempel gallerior – då är det en person per sällskap som gäller.

– Man ska ha respekt för smittspridningen. Men man skulle kunna vara generösare med öppettiderna för restauranger, med de kraftiga regleringar som redan finns. Vi anser att det finns förutsättningar att hålla öppet till 23, utan att det påverkar smittspridningen. Då skulle restaurangerna hinna med två sittningar, säger Malin Ackholt, Hotell- och restaurangfackets ordförande.

Nyheter avgift

Nya avgifter från 1 april

Från den 1 april är medlemsavgiften till HRF 25 kronor högre för alla medlemmar. Beklagligt, men nödvändigt, säger Pim van Dorpel, förbundets vice ordförande.

Publicerad 20 april 2021 Kommentera
Nya avgifter från 1 april
Pandemin har gjort att fler medlemmar behöver hjälp, berättar HRF:s vice ordförande Pim van Dorpel. Nu höjer förbundet medlemsavgifterna. Foto: Anna-Karin Nilsson

Det har varit ett tufft år för branschen och dess anställda, men även för Hotell- och restaurangfacket. Därför har man nu höjt medlemsavgiften för alla inkomstklasser.

– Orsaken är ökade kostnader för bland annat förhandlingar i samband med covid. Det är medlemmarnas behov som styr kostnaderna, och det har blivit ganska många ärenden under det här året, säger Pim van Dorpel.

Avgifter från 1 april

Månadsinkomst Avgift
0 – 4 999 224
5 000 – 9 999 245
10 000 – 11 999 265
12 000 – 13 999 305
14 000 – 15 999 345
16 000 – 17 999 385
18 000 – 19 999 425
20 000 – 21 999 465
22 000 – 24 999 505
25 000 – 29 999 575
30 000 – 615

 

Det finns sedan tidigare ett kongressbeslut på att medlemsavgiften ska vara solidarisk. Därför har HRF:s förbundsstyrelse beslutat att de som tjänar mest ska betala mest. Den högsta avgiften, som gäller för alla som tjänar minst 30 000 kronor, ligger från den 1 april på 615 kronor per månad. Lägst avgift, 224 kronor i månaden, betalar de som tjänar under 5 000 kronor.
I den högsta avgiftsklassen ligger 3,3 procent av medlemmarna.

– Det är något färre som betalar högsta avgiften än vad vi hade räknat med när vi tittade på lönestatistiken för branschen. Det finns en viss eftersläpning, och det kan vara permittering och i vissa fall hyvling som gör att färre har de högsta inkomsterna. Det kan också vara så att man har missat att uppge sin rätta inkomst till oss. Vi har ingen möjlighet att kontrollera hur mycket medlemmarna tjänar.

Pim van Dorpel betonar också att förbundet hela tiden jobbar med kostnadsbesparingar för att få en budget i balans.

– Men vi är en medlemsdriven organisation. Det är medlemmarnas behov som styr. Mycket av det lokala fackliga arbetet har förts över på avdelningarnas ombudsmän. Om mer fackligt arbete återförs till klubbnivå och bekostas av arbetsgivaren, så att vi ser att våra kostnader sjunker, kan vi sänka avgifterna igen.

Nyheter arbetsmarknad

HRF: Risker med ny intensivpraktik

I förra veckan startade möjligheten till intensivpraktik i upp till nio månader för arbetssökande inom etableringsprogrammet. Hotell- och restaurangfacket ser en risk för lönekonkurrens.

Publicerad 19 april 2021 Kommentera
HRF: Risker med ny intensivpraktik
Sedan den 15 april kan Arbetsförmedlingen erbjuda deltagare som ingår i etableringsuppdraget ett intensivår med möjlighet till upp till nio månader praktik. Foto: Mostphotos
Pim van Dorpel 2018
Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Den nya praktiken är en del av intensivåret, som från och med den 15 april erbjuds deltagare i det så kallade etableringsprogrammet, i första hand nyanlända i Sverige som behöver hjälp att komma in på arbetsmarknaden. Tanken är de som går intensivåret ska komma i arbete inom ett år efter påbörjat program.

Under den tiden kan den arbetssökande till exempel studera svenska i högt tempo eller göra praktik på ett företag.
– Det är ett sätt att se till att nyanlända kan komma i jobb mycket snabbare, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, när hon presenterade intensivåret i veckan.

Praktiken kan pågå i sex månader med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader. Deltagare ska kunna få etableringsersättning från Försäkringskassan. Även arbetsgivaren kan få ersättning, 150 kronor per dag från Arbetsförmedlingen.

Pim van Dorpel, vice ordförande för Hotell- och restaurangfacket, är tveksam till att ytterligare en obetald praktikform är rätt väg att gå.
– Vi hade hellre sett att man hade satsat på de insatser som redan finns, som etableringsåret.

HRF ser också visst risk för att den nya intensivpraktiken kan skapa lönekonkurrens.
– Vi är försiktigt positiva, men vi ser att det finns risker.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här