Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Socialbidrag trots heltid i Tyskland

I Tyskland är det upp till arbetsgivaren att sätta lönerna. Systemet med avtal och minimilöner fungerar inte. Många hotell- och restauranganställda tvingas göra som Natalia -- söka socialbidrag.

Publicerad 16 december 2013
Socialbidrag trots 
heltid i Tyskland
Natalia Salas har bytt bransch för att klara sin ekonomi. Nu pendlar hon tre timmar varje dag till sin arbetsplats, ett kundtjänstföretag. Foto: Anna Hjorth
inlinebild
Sebastian Riesner från tyska hotell- och restaurangfacket NGG. Foto: Anna Hjorth

Det är lätt att hitta hotellrum i turistmagneten Berlin och att få jobb i stadens hotell- och restaurangbransch är inte heller svårt. Det var en av de saker som lockade Natalia ­Salas att flytta från Madrid till den tyska huvudstaden. Med både hotell- och restaurangskola och branscherfarenhet i bagaget fick hon jobb som frukostvärdinna på ett trestjärnigt hotell. Till att börja med tyckte hon att lönen, strax under 70 kronor i timmen, var okej.
– Jag kunde inte så bra tyska och jag var glad att jag hade ett jobb. Jämfört med en del andra på hotellet tjänade jag ganska bra. Det fanns de som fick under 50 kronor i timmen.

Natalia Salas jobbade nästan heltid som timanställd på kontrakt. Det betydde bland annat ett jobb utan garantier, ob-ersättning eller semesterersättning. Vid sidan av pluggade hon tyska.
– Men lönen räckte inte till alla utgifter. Jag var tvungen att söka socialbidrag och då klarade jag precis att betala hyran.
Hon är inte ensam om att behöva gå till socialen för att lönen inte räcker till.
I hela Tyskland är det runt 1,3 miljoner arbetstagare som måste få bidrag för att klara vardagen. I hotell- och restaurangbranschen är det vanligt att anställda, trots heltidsjobb, måste söka bidrag. Exakt hur många är svårt att beräkna – branschen är i stort sett oreglerad och bara en av tio är med i facket. Men det finns statistik som visar att omkring 17 procent måste få bidrag för att klara sig, förklarar Sebastian Riesner från Hotell- och restaurangfacket NGG.

Det finns inte någon minimilön och de avtal om löner och villkor som trots allt finns, följs bara av en bråkdel av företagen. Sebastian Riesner konstaterar självkritiskt att facket är för svagt för att klara situationen på egen hand. Företagen gör i stort sett som de vill. En lagstiftning måste till.
– Det finns många arbetsgivare som sätter i system att betala så lite som runt 50 kronor i timmen, och sedan räknar kallt med att socialen står för resten. Därför måste det till en lagstadgad minimilön, säger Sebastian Riesner.

Och så kommer det förmodligen att bli nu när Tyskland får en ny regering, där även Socialdemokraterna (SPD) tar plats. En av deras viktigaste valfrågor, som de drivit med stöd av facken, är just minimilönen. Exakt hur den ska utformas är inte klart, men den ska gälla i hela landet, i alla branscher och ligga på runt 80 kronor i timmen.
När Natalia Salas efter två år i frukostmatsalen fick ett nytt kontrakt utan tidsbegränsning blev hon först glad. Sedan arg. Lönen var lika dålig som tidigare. Så hon fattade beslutet att säga upp sig och lämna branschen för ett kundtjänstjobb – långt utanför stan, men med bättre villkor.
– Nu har jag en lön jag kan leva på. Jag hade helt enkelt inte råd att jobba kvar.

Valfritt att följa kollektivavtalet

  • I den tyska hotell- och ­restaurangbranschen fungerar inte systemet med kollektivavtal. Avtal finns, men arbetsgivarna kan själva välja om de ska följa dem.
  • Lönerna varierar i landet. I Berlin är den lägsta avtals­enliga branschlönen knappt 12 000 kronor i månaden på heltid. Nio av tio arbetsgivare har inte avtal, och betalar både mer och mindre.
  • Den som får under 10 000 kronor i månaden har rätt till socialbidrag, som i det tyska systemet är ihopslaget med arbetslöshetsersättningen.
  • Snittlön för dem som jobbar och får bidrag motsvarar 60 kronor i timmen, ungefär 8 800 kronor på heltid.
  • Ny forskning visar att tyska hotell- och restauranganställda löper större risk än i andra branscher att hamna under fattigdomsgränsen.

Källa: Fackförbundet NGG, Hans Böckler Stiftung, m fl

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter diskriminering

Hotell erkänner diskriminering

Ett hotell i Stockholmstrakten erkänner att man har diskriminerat två kvinnor med romsk bakgrund. Hotellet ska nu betala 30 000 kronor vardera till kvinnorna i en förlikning.

Publicerad 21 januari 2021 Kommentera
Hotell erkänner diskriminering
Hotellet utanför Stockholm erkänner att det var diskriminering när två kvinnor avvisades eftersom de är romer. Foto: Mostphotos

Kvinnorna hade bokat rum på hotellet utanför Stockholm via en bokningssajt. Men när de kom vägrade receptionisten checka in dem. Anledningen: hotellet uppgav att de tidigare haft problem med gäster av romskt ursprung.

Diskrimineringsombudsmannen, DO, har drivit kvinnornas ärende.
– Att man som individ på det här sättet drabbas på grund av hur andra individer har agerat för att man uppfattas ha samma etniska tillhörighet är diskriminering, säger DO, Lars Arrhenius.

Hotellet har nu erkänt att man gjort sig skyldig till diskriminering. I en förlikning ska företaget betala 30 000 kronor vardera till kvinnorna.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter CORONAKRISEN

LO vill ha vaccin till branschfolk

Riskgrupper och vårdanställda först. Näst på tur för vaccin borde de som jobbar i kontaktnära yrken stå, som hotell- och restauranganställda. Det menar LO i ett förslag.

Publicerad 15 januari 2021 Kommentera
LO vill ha vaccin till branschfolk
LO vill att anställda i kontaktnära yrken ska få vaccin när de prioriterade grupperna har vaccinerats. Foto: Colourbox

LO har presenterat ett förslag till åtgärdsprogram för att hindra smittspridning och få bukt med arbetslösheten i pandemins spår.

Bland annat föreslår man att de som jobbar i kontaktnära yrken ska stå på tur när de prioriterade grupperna fått sitt vaccin.

Therese Guovelin
Therese Guovelin. Foto: LO

Flera andra förslag tar tydligt sikte på det tuffa läget för hotell- och restaurangbranschen.
– Hela den näringen är ju oerhört hårt drabbad. Förutom att gäst- och kundunderlaget har försvunnit så har branschen drabbats av fler och fler rekommendationer och restriktioner, säger Therese Guovelin, LO:s vice ordförande.

Hon menar att samhället inte har råd att låta en så viktig bransch gå under.
– Det skulle vara katastrof om man skulle behöva börja om från början. År efter år har omsättningen ökat, och det är en oerhört viktig bransch för sysselsättningen. Är det någonstans man kan skapa jobb snabbt är det inom hotell och restaurang.

Några av LO:s förslag

  • Rätt att få covid-19 klassad som arbetsskada om man smittas på jobbet.
  • Prioriterad vaccinering för anställda i kontaktnära yrken.
  • Hyressubventioner riktade till företag.
  • Riktat omställningsstöd.
  • Ekonomiska bidrag vid betydande regelförändringar.
  • Möjlighet till heltidspermittering.
  • Krav på kollektivavtal för att korttidspermittera.
  • Statligt stöd för kompetensutveckling och validering.
  • Ekonomiskt tillskott till de värst drabbade a-kassorna.

Bland annat föreslår LO att regeringen går in med hyressubventioner och ekonomiskt stöd ”vid betydande regelförändringar så som inskränkning av alkoholförsäljning”.

Arbetslösheten är en annan viktig fråga för LO. Många har förlorat sina jobb när verksamheter tvingas dra ned på öppettider eller till och med stänga. Bland annat vill man att regeringen skjuter till medel så att den som saknar gymnasieutbildning får möjlighet att utbilda sig, med rimlig ersättning. Dessutom vill LO att företag ges möjlighet att korttidspermittera på heltid.

– Företagen måste kunna övervintra och behålla sin personal. Det är inte så enkelt att stänga och sedan starta igen när det vänder, säger Therese Guovelin.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter Alkoholstopp

HRF kräver besked från regeringen

I morse meddelade regeringen att förbudet mot alkoholförsäljning efter klockan 20 förlängs. Nu kräver HRF besked om riktade stöd till branschen.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
HRF kräver besked från regeringen
HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt kräver besked om riktade stöd till branschen. Foto: Colourbox, Peter Jönsson

Vid jul skärptes förbudet mot alkoholförsäljning. I stället för den tidigare restriktionen som satte stopp vid klockan 22 blev det nu klockan 20 som gällde. Den nya begränsningen skulle gälla till och med den 15 januari, men förlängs alltså med nio dagar.

– Det är besvärande att regeringen inte kan lämna besked tidigare, när man ändå har gjort bedömningen att smittläget är oförändrat, säger Malin Ackholt, ordförande för Hotell- och restaurangfacket.

Hon anser att besöksnäringen drabbas orimligt hårt av restriktioner.
– I synnerhet som man inte kunnat visa att den är drivande i smittspridningen. Vi har ställt frågor om det, men inte fått några svar.

Redan före jul utlovades att kompensation skulle komma. Enligt Malin Ackholt väntar branschen fortfarande.

– Det är snart en månad sedan man sade det. Och förutom ökade möjligheter att korttidspermittera har man inte lämnat några besked. Vi har haft ett besvärligt läge i snart elva månader. Det finns inga marginaler längre. Våra medlemmar behöver åtgärder som ger rimlighet och förutsägbarhet för både företag och anställda.

Ingår i temat: Coronakrisen 110 artiklar

Alla artiklar i temat (107 till)
Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här