Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Snart dags att checka ut

HRF:s avgående förbundsordförande Ella Niia summerar sina nio och ett halvt år i förbundsledningen.

Publicerad 22 oktober 2014
Snart dags att checka ut
Framför allt har det varit roligt att möta medlemmar och göra arbetsplatsbesök, säger Ella Niia. Foto: Annika af Klercker

Hur känns det inför kongressen?
– Det är spännande. Det är det alltid inför en kongress. Den är vårt högsta beslutande organ och det är extra roligt i år eftersom vi kommer att fatta beslut om en övergripande plan, »Vårt HRF 2024«, som styrelsen sedan ska bryta ned och arbeta vidare med kommande år. En kongress ger också möjlighet till nya möten med människor. Det är förväntansfullt och pirrigt även om jag denna gång inte ställer upp på omval.

Vad ska du göra framöver?
– Jag försvinner inte med detsamma efter kongressen utan ska arbeta kvar på förbundet fram till slutet på juni 2015. Den nya ledningen som kongressen väljer ska besluta vad jag ska göra fram till dess. Jag har uttryckt önskemål om att ha en arbetsplats på förbundskontoret.

Hur vill du summera åren som ordförande?
– Jag blev vald i maj 2005. Drygt ett år senare fick vi en borgerlig regering och i och med det fick HRF ett stort medlemstapp. Vilket ledde till att vi behövde säga upp flertal anställda. Det var mina svåraste dagar. Den borgerliga regeringen har inneburit försämringar för löntagare i allmänhet och för våra medlemmar i synnerhet. De har fått betala ett högt pris. Anställningsformen »Allmän visstid« tog bort hela fundamentet för Las. Sedan har vi sett hur bidragsjobben blivit fler, deltiderna lika så. I dag har vi medlemmar som inte kan försörja sig trots att de arbetar eftersom de erbjuds deltider. Vi har också sett att arbetstempot har ökat avsevärt.

Vad är du mest nöjd med?
– Det är svårt att recensera sitt eget arbete. Men det jag har tyckt varit roligt är framför allt att möta medlemmarna och göra arbetsplatsbesök. Jag har också hunnit med flera avtalsrörelser och där lyckades vi, trots allt, träffa bra avtal. Jag är också glad över att vi och SHR (nu Visita), bildade forskningsfonden BFUF. En annan sak jag är stolt över är att vi i förbundsstyrelsen beslutade att anställa organisationsombudsmän. Vi tog det beslutet utifrån den starka tron att det är ute på arbetsplatserna vi måste finnas. I år har vi sett en ­positiv medlemsutveckling som vi kopplar direkt till organisationsombudsmännens arbete.

Vad har varit svårast?
– Det var uppsägningarna inom vår organisation på grund av arbetsbrist. Det var riktigt hemskt. Nu hoppas jag att den positiva trenden med medlemsutvecklingen ska fortsätta.

Vad vill du säga till dem som ska till kongressen?
– Ombuden ska vara stolta när de företräder sina kamrater, de ska känna det förtroende de har fått. Sedan tycker jag att kongresser är bra tillfällen för att knyta nya kontakter och få nya vänner.

Ella Niia

  • Är medlem i HRF sedan 1975.
  • –Började sin yrkesbana på fjällhotellet i Björkliden och jobbade som hotellstäderska  under studietiden i Uppsala.
  • –Arbetade som nyutbildad jurist på LO och anställdes 1994 av HRF. Blev senare HRF:s avtals­sekreterare, den första kvinnan på den posten i ett LO-förbund.
  • Valdes 2005 till förbundsordförande för HRF.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter Permittering

Många företag vill permittera mer

Nyligen meddelade regeringen att möjligheten att korttidspermittera förlängs till den 30 juni. Hotell- och restaurangfacket, som hittills tecknat mer än 3 000 avtal om korttidspermittering, märker av företagarnas intresse.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
Många företag vill permittera mer
Den senaste veckan har HRF fått in hundratals listor från företag som vill permittera personal. Foto: Colourbox

När perioden att ansöka om korttidspermittering förlängdes ändrades också reglerna. Från och med den 29 mars kan företagare inte ansöka om ersättning i efterhand. Det här har lett till att många arbetsgivare nu kontaktar HRF.
Dessutom meddelade Folkhälsomyndigheten på torsdagen att restriktionerna för restaurangbranschen förlängs till den 2 maj, vilket sannolikt inte dämpar intresset för att permittera personal.

– Vi har fått in hundratals permitteringslistor den senaste veckan, säger Per Persson, avtalssekreterare.

Permittering

Permitteringsgraden och löneavdraget finns i fyra nivåer:

  • 20 % permittering = 4 % lägre lön
  • 40 % permittering = 6 % lägre lön
  • 60 % permittering = 7,5 % lägre lön
  • 80 % permittering = 12 % lägre lön.

Arbetsgivare har möjlighet att justera permitteringsgraden för de anställda.
Men det är viktigt, säger Per Persson, att den som är permitterad kontrollerar att löneavdraget är rätt, så att man inte går miste om lön.

– Om man upptäcker felaktigheter ska man först prata med sin arbetsgivare. Om det inte hjälper ska man kontakta sin lokala HRF-avdelning, så får man hjälp.

Hej Gäst SVEN MELANDER

”Jag har mina stamställen”

Sven Melander gillar rejäla biffar på tallriken och långa skohorn på hotellrummet.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
”Jag har mina stamställen”
Sven Melander – journalist, skådespelare, youtuber och författare till kokboken Upp i vikt kvickt. Foto: Karin Törnblom/TT

Hur väljer du restaurang?
– Jag har mina stamställen. Jag är traditionell, äter gärna en ordentlig biff eller någon god fisk. Men ibland bjuder mina barn pappa på middag och då blir det lite annat.

Vad får dig att återvända till ett ställe?
– Bra personal. Det är jävla roligt om folk känner igen en. Numera blir jag igenkänd, men jag gick ju på krogen innan jag var någon slags offentlig person också. 

Något speciellt som du vill ska finnas på ditt hotellrum?
– Nja, det brukar ju finnas säng, någonstans att stuva in grejerna, ett litet skrivbord och tv. Men det jag uppskattar är långa skohorn. Det behöver man när man blir äldre.

Nyheter FORSKNING

Så hanterar köksanställda ohövlighet

Det kan vara effektivt att säga ifrån ­– på rätt sätt. Ohövlighet riskerar nämligen att sprida sig på arbetsplatsen, visar en forskningsstudie där restauranganställda intervjuats.

Publicerad 8 april 2021 Kommentera
Så hanterar köksanställda ohövlighet
Forskare har undersökt hur köks- och restauranganställda hanterar ohövlighet på jobbet. Foto: Istockphoto

Vad gör du om någon är ohövlig mot dig eller någon annan på jobbet? Det ville Kristoffer Holm, forskare vid Institutionen för psykologi, Lunds universitet, ta reda på.

Från en tidigare studie visste han att hård jargong var vanlig inom restaurang och kök. Med hjälp av Hotell- och restaurangfacket och Kommunal fick hans forskargrupp tag på 12 personer, som djupintervjuades i smågrupper.
– Många exempel kom upp, från rena utskällningar och skämt som passerat gränsen till mer subtila fenomen som nedsättande kommentarer eller att folk inte hälsade.

Kristoffer Holm. Foto: Lunds universitet

Kockar upplevde att de fått sitt arbete ifrågasatt utan att det varit befogat. Chefer hade favoriserat och låtit vissa ta rast oftare än andra.

Ohövlighet hanterades på väldigt olika sätt, säger Kristoffer Holm.
– En vanlig respons var att konfrontera personen direkt. Antingen lite snyggt genom att ta personen åt sidan, eller genom att ryta ifrån och svara i samma ton. Andra försökte skämta bort det.

De som såg på kunde erbjuda stöd till den som utsatts, se till att personen var okej.
Drabbade sökte ofta själva stöd, genom att ringa en kompis eller prata med någon på arbetsplatsen.

En del peppade sig själva med det forskarna kallar ”positive self-talk”. Andra ignorerade det som hänt och försökte bara gå vidare.
– Vissa rationaliserade andras ohövliga beteende, ”jag förstod varför de gjorde så, det var för att jag skulle lära mig”. Det är ett sätt att tona ner allvaret för sig själv, säger Kristoffer Holm.
Några valde att rapportera till chef, skyddsombud eller fack.

Vad är ohövlighet?

Ohövlighet kan till exempel vara nedsättande kommentarer, fientligt kroppsspråk, att inte lyssna när någon pratar eller att inte hälsa. Det är vardagliga, negativa, lågintensiva beteenden som till skillnad från mobbning inte behöver vara systematiskt riktade mot en person.

En annan metod kan vara att börja delta i jargongen.
– Då slipper man kanske att själv utsättas, men någon annan drabbas i stället.

Forskarna har inte gjort någon analys av vilket bemötande som är bäst i längden.
– Konfrontation, att säga ifrån, tyckte vissa av de intervjuade hade bäst effekt för att stoppa beteendet. Men samtidigt kan det bidra till ett dåligt klimat och leda till att man hamnar i konflikt med andra.

Den som svarar med undvikande kan bli utsatt igen, och dessutom bidra till att jargongen vidmakthålls, säger Kristoffer Holm.
– Ignoreras beteendet blir det ingen motreaktion, utan det normaliseras.

Det bästa är troligen att göra ett försök med konstruktiv dialog, säger Kristoffer Holm.
– Man kan förmedla sin bild och försöka låta bli att anta att det ligger onda avsikter bakom beteendet. Men det kan vara svårt att göra i ett stressigt kök. Tidspress kan också vara en bidragande orsak till att beteendet uppstår till att börja med.

Intervjustudien med restauranganställda ingår i en avhandling där även ingenjörer och administratörer svarat på en enkät. Den visade att de som bevittnade otrevligt beteende själva började ta efter.

Tidigare studier har visat att de som utsätts för ohövligt beteende på jobbet påverkas mycket negativt. Det kan ha effekt på psykisk och fysisk hälsa. De utsatta kan också söka sig till andra arbetsplatser.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här