Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Snabbspår klart för nyanlända kockar

Det ska gå snabbare för kockar födda i ett annat land att få jobb i Sverige. Därför öppnas nu ett snabbspår in i branschen. Det berättade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson vid en pressträff i Malmö på fredagen.

Publicerad 25 september 2015
Snabbspår klart för nyanlända kockar
Foto: Katrina Kristoffersson

Det är efter ett samarbete med Hotell- och restaurangfacket, arbetsgivarorganisationen Visita och Arbetsförmedlingen som regeringen har beslutat att öppna det första snabbspåret för nyanlända. Att det blir kockarna som är först ut beror bland annat på att det redan finns en valideringsmodell i branschen, som kan anpassas och översättas till flera språk.
– Samarbetet med branschen är oerhört viktigt i det här. De är där det finns kunskap, både om yrket och om hur det går till att validera. Det är helt avgörande för att det här ska blir framgångsrikt, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) till Hotellrevyn.

Det råder sedan flera år stor brist på kockar i hela landet. Samtidigt finns det många kockar, födda i något annat land, inskrivna på arbetsförmedlingen. Ofta saknar de en liten del i sin utbildning för att kunna få jobb. Hotell- och restaurangfacket och Visita har haft en försöksverksamhet i Malmö där ett verktyg för validering, bedömning av yrkeskunskaper, har arbetats fram.
– Jag är glad att avtalet är i hamn, nu kan vi sätta igång att jobba. Yrkesstoltheten är densamma oavsett varifrån man kommer. Vår bransch är mångkulturell, säger Therese Guovelin, ordförande i HRF.

Eva Östling, VD för arbetsgivarorganisationen Visita, är också positiv.
– Ja, vi är oerhört glada att vi kan hjälpa andra och visa vägen med det första snabbspåret in på arbetsmarknaden. Vi gör det här eftersom vi har ett extremt behov av utbildade kockar, men vi har också en genuin önskan att göra något för alla dem som kommer hit, säger Eva Östling. 

Modellen med snabbspår riktar sig främst till nyanlända, som varit högst 24 månader i landet. Enligt Arbetsförmedlingen finns det i dag 2700 personer med erfarenhet från hotell- och restaurang bland dem. Ungefär 270 av dem är kockar. Snabbspåret för kockarna blir det första, sedan fortsätter man att anpassa verktygen för validering för övriga yrken i hotell- och restaurangbranschen. Även i andra branscher kommer modeller för yrkesbedömning tas fram.
– Vi vill att Arbetsförmedlingen ska börja använda vår valideringsmodell. Inte bara för nyanlända, utan även för dem som levt här länge och fortfarande står utanför arbetsmarknaden, säger Therese Guovelin.

Arbetsmarknadsministern ser också snabbspåret som ett startskott för en ny inriktning på Arbetsförmedlingens sätt att arbeta.
– Det handlar om att ställa om till ett närmare samarbete med arbetsmarknadens parter. Om det finns brister någonstans, så är det här ett sätt att täppa till de hål som finns på arbetsmarknaden och tillgodose arbetsgivarnas behov av personal, säger Ylva Johansson.

På bilden från vänster: Alexia Leske, klubbordförande på Scandic St Jörgen, HRF:s förbundsordförande Therese Guovelin, Visitas vd Eva Östling, arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, Marina Persson, projektansvarig på UHR och ansvarig för validering samt Henrik Dider, HR-direktör på Scandic Sverige.

Så funkar snabbspåret

1. De nyanlända gör en självskattning av sina erfarenheter. Det görs på Arbetsförmedlingen och ska finnas på tolv språk.

2. En kartläggning gör av en yrkesbedömare. Den nyanlände får berätta om tidigare erfarenheter och yrkeskunskaper med hjälp av tolk. Därefter görs en kompetensbedömning. Kanske behövs kompletterade utbildning via Arbetsförmedlingen.

3. Valideringen sker på en arbetsplats av en av branschens utbildade yrkesbedömare. Detta steg görs i form av en praktik och arbetsgivaren får handledararvode från Arbetsförmedlingen. Bedömningen sker på arabiska eller engelska.

4. De som inte klarar valideringen kan erbjudas kompletterande utbildningar av Arbetsförmedlingen. En del kan få andra jobb inom branschen genom den kontakt som etablerats med arbetsgivaren. Arbetsgivaren blir en referens och första erfarenhet av branschen i Sverige.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter ARBETSMILJÖ

Skyddsombud stärks i lagförslag

Regionala skyddsombud spelar en viktig roll för att förhindra skador, sjukdomar och dödsfall på jobbet. Därför föreslår regeringen att deras roll förstärks.

Publicerad 21 februari 2020 Kommentera
Skyddsombud stärks i lagförslag
Ett bra lagförslag, men tveksamt om det går igenom i riksdagen, säer Per Persson, avtalssekreterare HRF. Foto: Kent Eng, Colourbox

På arbetsplatser som visserligen har kollektivavtal, men inget lokalt arbetsmiljöarbete, riskerar arbetsmiljön bli lidande. Det konstaterar regeringen som nu lägger fram ett förslag till riksdagen. Förslaget innebär att regionala skyddsombud ska ges tillträde till alla arbetsplatser där det finns kollektivavtal.

– Det handlar om att skapa lika villkor för alla företag som har kollektivavtal, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark när hon presenterade förslaget.

Per Persson
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

HRF:s avtalssekreterare Per Persson tycker att det är ett bra förslag.
– Det är väl jättebra. Jag är inte säker på att man får stöd i riksdagen för det här. Det finns andra partier som motarbetar, men det skulle helt klart bidra till en säkrare bransch.

Svenskt Näringsliv har tidigare framfört att fackligt utsedda skyddsombud har svårt att skilja på sina olika roller och att de använder besök på arbetsplatser för att rekrytera nya medlemmar. I stället vill de se en oberoende myndighet som gör besök på arbetsplatser.

– Det ena utesluter inte det andra. Jag tror att det är alldeles nödvändigt att våra regionala skyddsombud gör arbetsplatsbesök. De har en oerhörd kunskap om och erfarenhet från branschen, säger Per Persson.

Men han är inte särskilt optimistisk kring chansen att förslaget blir verklighet.
– Nej, inte med den majoritet i riksdagen som vi har i dag. Vi är vana vid att borgerliga partier och SD röstar emot förslag som skulle göra arbetslivet bättre för arbetare. Tyvärr.

Nyheter ARBETSKRAFTSINVANDRING

Rapport föreslår minskad arbetskraftsinvandring

Den S-märkta tankesmedjan Tiden föreslår i en ny rapport att arbetskraftsinvandringen begränsas. Bland annat vill man återinföra arbetsmarknadsprövningen som slopades 2008.

Publicerad 21 februari 2020 Kommentera
Rapport föreslår minskad arbetskraftsinvandring
Tankesmedjan Tiden vill begränsa arbetskraftsinvandringen i flera branscher och yrken. Foto: Colourbox

Sysselsättningsgapet mellan utlandsfödda och inrikesfödda svenskar är stort. Samtidigt har arbetskraftsinvandringen ökat. Rapporten pekar på att många migrantarbetare dessutom anställs i yrken där det råder ett överskott på arbetskraft.

– Vi behöver en mer oberoende bedömning än att bara lyssna på arbetsgivarnas uppgifter om att det råder arbetskraftsbrist, säger Daniel Färm, chef för tankesmedjan.

En åtgärd man vill se är att arbetsmarknadsprövningen återställs. Det skulle innebära att arbetstillstånd inte beviljas till yrken och branscher där det finns arbetslösa som skulle kunna få jobben.

Andra förslag som lyfts fram i rapporten är att ge fack och arbetsgivarorganisationer större makt över arbetskraftsinvandringen och att kollektivavtal ska krävas för att arbetsgivare ska få ta emot migrantarbetare. Rapporten föreslår också att tjänsterna ska omfatta heltid och att lägsta lön höjs till minst 22 000 kronor i månaden, mot dagens 13 000 i månaden. Dessutom vill rapportförfattarna se en ny polisenhet som samarbetar med andra myndigheter för att motverka arbetslivskriminalitet.

– Vi vet att det här är ett problem framför allt i LO-yrken inom till exempel bygg och restaurang, säger Daniel Färm.

Nyheter rapport

Unga branschkvinnor mest lågavlönade

Unga kvinnor i restaurangyrken är gruppen med störst andel lågavlönade, visar Medlingsinstitutets rapport. – Här har vi att jobba som fackförbund i förhandlingar med arbetsgivarna, säger HRF:s ordförande Malin Ackholt.

Publicerad 20 februari 2020 Kommentera
Unga branschkvinnor mest lågavlönade
Bland restauranganställda kvinnor räknas drygt var tionde som lågavlönad i Medlingsinstitutets rapport. Foto: Neydtstock/Mostphotos
Malin Ackholt
Malin Ackholt. Foto: Peter Jönsson

År 2018 var mediangrundlönen för en heltidsanställd 29 500 kronor i månaden. En lön som vissa av restaurangbranschens anställda bara kan drömma om, visar Medlingsinstitutets årsrapport. Tillsammans med städare och kundtjänstmedarbetare sticker restauranganställda ut som den yrkesgrupp som har störst andel lågavlönade, här definierat som en heltidsgrundlön under 17 700 kronor.
– Det är problematiskt att vi har en så pass stor andel lågavlönade i vår bransch. Här har vi att jobba som fackförbund i förhandlingar med arbetsgivarna, säger HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt som påpekar att statistiken omfattar anställda på arbetsplatser både med och utan kollektivavtal.

På arbetsmarknaden i stort räknas 0,9 procent av alla anställda som lågavlönade. Bland restaurangpersonal är siffran 7,9 procent. Allra vanligast är det bland kvinnor i restaurangyrken, där 10,4 procent räknas som lågavlönade i studien. Dessa är framför allt unga kvinnor med låg anställningsgrad.
– Det vi kan se är att det rör sig om unga människor som jobbar förhållandevis lite i branschen, säger Malin Ackholt.

Rapporten visar även att kollektivavtalets lägstalöner har stor betydelse för dessa yrkesgrupper. Bland restaurangpersonal är det många vars faktiska löner ligger nära eller strax över avtalets lägstalöner, skriver Medlingsinstitutet.
– Där ser man vikten av en bra nivå på våra minimilöner när arbetsgivarna väljer att hela tiden anställa på lägstalön, säger Malin Ackholt.

Fråga om jobbet.
89
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här