Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Skidanläggning i Dalarna hyr in estniska lågprisarbetare

Gesundabergets skidanläggning i Dalarna har anlitat estniska arbetare för att röja sly och sköta snökanoner. Facket har försökt stoppa entreprenaden, men inte lyckats.

Publicerad 15 oktober 2004

Artikeln uppdaterad 04-11-09
Rättelse: I en tidigare version av denna artikel stod det att tre svenska arbetare, som tidigare har haft jobb på Gesundaberget, gick arbetslösa. Gesundabergets vd Göran Hammargren påpekar att det inte stämmer. De tre har erbjudits andra arbeten på anläggningen. Hotellrevyn beklagar den felaktiga uppgiften.

Gesundabergets skidanläggning i Dalarna har anlitat estniska arbetare för att röja sly och sköta snökanoner.
Facket har försökt stoppa entreprenaden, men inte lyckats.
– Det här hotar hela strukturen och avtalssystemet på den svenska arbetsmarknaden, säger Ella Niia, avtalssekreterare i Hotell- och restaurangfacket.
Företagets motiv är att tjäna pengar.
– Vi har en tuff ekonomi i bolaget, säger Gesundabergets vd Göran Hammargren till Hotellrevyn.
– Det här blir billigare och effektivare, vi spar 60 kronor per timme av kostnaderna för detta jobb.
Hur mycket tjänar de estniska arbetarna?
– Det vet jag inte. Jag betalar 110 kronor i timmen till bemanningsföretaget, säger Göran Hammargren.
– Dessutom står vi för bostad.
Blir det billigare än en svensk arbetare?
– Ja, en svensk arbetare kostar ungefär 170 kronor i timmen. Till det kommer sjukskrivningar och allt annat för en svensk arbetare, så det kan bli ännu mer.

Han säger att de estniska arbetarna får ungefär dubbelt så mycket som de skulle ha haft hemma i Estland. Det är det svenska skattesystemet som gör att det blir så förmånligt att använda estnisk arbetskraft, säger Göran Hammargren.
– De har ett annat skattesystem i Estland. Det är skillnaden mellan skattesystemen vi utnyttjar, inte de estniska arbetarna, säger han.

Göran Hammargren är irriterad för att facket har försökt sätta käppar i hjulet.
Facket anser nämligen att svenska kollektivavtal ska gälla på svenska arbetsplatser.
Lasse Månsson, som är HRF:s ombudsman i Dalarna, fick e-post från direktören Göran Hammargren på Gesundaberget. Han ville informera lite om framtiden i företaget. Bland annat att folk från ett estniskt bemanningsföretag skulle börja röja sly i backarna och senare lägga snö med snökanon. Brevet kom den 30 september. Den nya entreprenören, som heter Jobbextra, skulle börja redan följande tisdag, 5 oktober.

Företaget som tar in en ny entreprenör måste förhandla innan beslutet fattas. Det står i medbestämmandelagen.
– Det var ju uppenbart att de redan hade bestämt sig och gjort upp med entreprenören, säger Lars Månsson.
Lars Månsson skrev tillbaka att HRF kommer att kräva svenska kollektivavtal.

Det blev flera kontakter, både per e-post och telefon och även formella förhandlingar, först lokalt och sedan centralt. Facket ville lägga veto mot entreprenaden, men kunde inte.
– Lagen ger oss inte stöd för ett veto, säger Ella Niia, avtalssekreterare på HRF, som nu är mycket bekymrad.
Hon kommer att ta upp fallet Gesundaberget när avtalssekreterarna från alla LO-förbunden träffas i nästa vecka.

Entreprenören Jobbxtra söker nu liftskötare för jobb i Sverige på sin estniska hemsida. Två till fyra liftskötare söks för en skidanläggning 30 mil från Stockholm. De ska vara kvinnor mellan 20 och 30 år.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter arbetsmiljö

HRF och Choice vill förebygga smitta

Hur kan hotellanställda skyddas mot coronavirus i sitt arbete? Det har HRF och Nordic Choice Hotels försökt ta reda på i ett gemensamt projekt. Målet är att ta fram ett verktyg, som en checklista, som kan användas på kedjans hotell.

Publicerad 1 mars 2021 Kommentera
HRF och Choice vill förebygga smitta
Nordic Choice Hotels och HRF tar gemensamt grepp på coronarisker i arbetsmiljön. Foto: Paul Wallén/Mostphotos, Colourbox
Alejandro Quezada

I augusti förra året gick Nordic Choice-kedjan ut med att alla deras anställda med gästkontakt skulle bära munskydd för att förhindra coronasmitta. Problemet var bara att beslutet inte hade förhandlats med Hotell- och restaurangfacket.

Till slut hittade parterna en lösning – ett gemensamt projekt för riskbedömning och riskhantering kring covid-19 på hotellen.
– Vi har tillsammans med företagshälsovården i form av läkare och arbetsmiljöingenjör gått igenom hur arbetet med smittorisker ser ut på hotellen, vilka åtgärder som har gjorts och vad som behöver göras, säger Alejandro Quezada, HRF-ombudsman och regionalt skyddsombud som arbetar med projektet.

Sex Choice-hotell har genomgått en fördjupad riskbedömning. Planen är att med erfarenheterna därifrån skapa ett verktyg som sedan ska kunna användas på samtliga hotell i Nordic Choice-kedjan.
– Branschen är bra på att hitta lösningar, men det har inte funnits ett standardiserat sätt att arbeta med det här. Vi vill ge hotellen en struktur att följa, någon form av mall eller checklista. Vi som parter vill ta ett grepp på hur man kan jobba förebyggande i arbetsmiljön, säger Alejandro Quezada.

Erfarenheterna från hotellen ska diskuteras på ett möte i nästa vecka.

Nyheter VÅRT HRF

Hallå där, Anne Carlén Hellgren

Att starta nytt jobb under en pandemi är inte optimalt. Men Anne Carlén Hellgren, ny kassör i HRF:s avdelning 31 Karlstad, är taggad.

Publicerad 1 mars 2021 Kommentera
Hallå där, Anne Carlén Hellgren
Anne Carlén Hellgren. Foto: Linn Malmén
Anne Carlén Hellgren. Foto: Linn Malmén

I december tog Anne Carlén Hellgren över rodret som kassör på HRF-kontoret i Karlstad.
Vad gjorde du tidigare?
– Jag kommer från Kommunal, där jag bland annat var regionalt fackligt ombud för privatanställda. Jag har stor erfarenhet av att arbeta med små privata arbetsgivare.

Vad lockade med HRF?
– Det är snabba puckar, kortare beslutsvägar och man får vara mer allround. Jag gillar att ha många bollar i luften, och det får man verkligen här. Det är underbart!

Vad tar du med från Kommunal?
– Förmågan att värva förtroendevalda. Att organisera, att väcka intresse. Jag har jobbat jättemycket med det. Ju fler förtroendevalda, desto mer kan vi påverka.

Nyheter konkurs

Här fortsätter konkurserna att öka

Konkurserna sjunker i de flesta branscher – men inte bland restauranger. Där ökade konkurserna med 48 procent i februari, jämfört med februari 2020. Det visar statistik från UC.

Publicerad 1 mars 2021 Kommentera
Här fortsätter konkurserna att öka
Förra året var ett krisår i restaurangbranschen. Nu verkar det som att konkurserna fortsätter att öka även i år. Foto: Colourbox
Richard Damberg. Foto: UC

Under krisåret 2020 gick nästan 700 svenska restauranger i konkurs, runt 200 fler än året innan. Och ännu har ökningen inte stannat upp, visar ny konkursstatistik.

– Restaurangbranschen är den enda branschen där konkurserna ökar jämfört med februari 2020, från 29 till 43. Det lär tyvärr inte blir bättre när kaféer och restauranger från och med i dag omfattas av nya, hårdare restriktioner, säger Richard Damberg, ekonom på kreditupplysningsföretaget UC.

Statistiken visar att konkurserna i landet sjönk med nästan 20 procent i februari, jämfört med samma månad 2020. Men restaurangbranschen går mot strömmen. Där steg i stället konkurserna med 48 procent.

Hittills i år har 102 restaurangföretag satts i konkurs. Det är en ökning med 26 procent jämfört med samma period förra året.

– De branscher som har drabbats hårdast av pandemin kommer att ha det fortsatt tufft ett tag till, men när väl vaccineringarna kommer i gång står hushållen redo att spendera pengar på restaurang, nöjen och upplevelser. I de branscherna är det relativt lätt att återanställa personal och startsträckan blir kort, säger Richard Damberg.

Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här