Nyheter fusk

Sekretess öppnar för a-kassefusk

Brister i kommunikationen mellan myndigheter gör det möjligt att i vissa fall stå kvar som arbetssökande hos arbetsförmedlingen och få ersättning från a-kassan – trots att du befinner dig utomlands och inte har rätt att arbeta i Sverige. Det kan Hotellrevyn avslöja.

Publicerad 28 januari 2021
Sekretess öppnar för a-kassefusk
Ett glapp i kommunikationen mellan myndigheter gör det möjligt att fuska med a-kassan. Foto: Istockphoto (Montage)

En man från ett land utanför EU fick arbetstillstånd för att arbeta på en restaurang i Stockholmstrakten. När han blev av med jobbet, och inte lyckades hitta ett nytt inom de utsatta tre månaderna, drog Migrationsverket in tillståndet. Mannen valde då att lämna Sverige och bosätta sig i ett annat land inom EU.

Men eftersom Migrationsverket aldrig meddelade Arbetsförmedlingen att han inte längre finns kvar i landet, står han kvar som arbetssökande – och får ersättning från Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK.

Och det är ingen engångsföreteelse. Hotellrevyn har tagit del av uppgifter som pekar på att tillvägagångssättet är satt i system inom vissa grupper.
– Jag vet ett 20-tal personer som gör så. Det här är människor som inte får jobba i Sverige eller ens har rätt att vara i landet. Det måste vara bedrägeri, säger en person med god insyn som vill vara anonym.

Arbetsförmedlingen har kontrollfunktionenOla Eriksson, verksamhetsjurist HRAK

Ola Eriksson är verksamhetsjurist på Hotell- och restauranganställdas a-kassa.
– Befinner man sig inte i landet kan man inte sägas stå till arbetsmarknadens förfogande, som kravet är för att du ska få ersättning från a-kassan. Har man inte rätt att arbeta i landet har man inte rätt till ersättning.

HRAK baserar sina beslut om utbetalning på den information de får från Arbetsförmedlingen. Det är alltså där kontrollen bör ligga, säger Ola Eriksson.
– Medlemmen själv ska följa reglerna, men det är Arbetsförmedlingen som har kontrollfunktionen.

Lagstiftningen hindrar ossSanja Nezirevic, Arbetsförmedlingen

Problemet är att det i dag saknas automatiskt informationsutbyte mellan Migrationsverket och Arbetsförmedlingen i dessa situationer. Det säger Sanja Nezirevic, kvalificerad handläggare och sakkunnig gällande tredjelandsmedborgare på Arbetsförmedlingen.

– Som det är i dag delas inte information om att Migrationsverket har fattat beslut om avslag med Arbetsförmedlingen via vårt ärendehanteringssystem, då vi inte har rätt att ta del av informationen digitalt. I enskilda fall kan det förekomma att vi har kontakt via telefon och kan få information den vägen. Då agerar vi genom att avanmäla den personen från a-kassan och avregistrera som sökande.

Då merparten av kontakterna med de arbetssökande i nuläget sker digitalt eller över telefon, är det svårt att veta att någon inte befinner sig i landet. I dag finns dessutom ett lagligt hinder för Arbetsförmedlingen att ta del av Migrationsverkets uppgifter, säger Sanja Nezirevic.

– Lagstiftningen hindrar Arbetsförmedlingen från att få ta del av uppgifter från migrationsdatabasen. Myndigheten jobbar just nu med en hemställan om att underlätta för Arbetsförmedlingen att kunna ta del av information som har bäring i handläggningen av ärenden. Till exempel från migrationsdatabasen.

Vi har vid flera tillfällen lyft fråganFredrik Abbemo, Migrationsverket

Även Migrationsverket har påtalat problemet, säger Frederik Abbemo, presskommunikatör på myndigheten.
– Det sker ingen automatisk informationsöverföring mellan oss och Arbetsförmedlingen i dessa ärenden. Vi har vid flera tillfällen lyft frågan till vår uppdragsgivare om direkt åtkomst av information mellan olika myndigheter.

I mitten av januari annonserade regeringen att man ger en rad myndigheter, däribland Arbetsförmedlingen och Migrationsverket, i uppdrag att hitta fler sätt att samverka för att motverka fusk och brottslighet i arbetslivet.
I december påpekade en statlig utredning bristen på informationsutbyte mellan myndigheter.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter RESTRIKTIONER

”Nu har vi en stol per bord”

Max en gäst per bord gäller nu för serveringsställen på handelsplatser. Seija Andersson Ter-Borchs arbetsplats, restaurangen på Ikea Haparanda, är en av dem som påverkas av de nya restriktionerna.

Publicerad 5 mars 2021 Kommentera
”Nu har vi en stol per bord”
Seija Andersson Ter-Borch jobbar på Ikea Haparandas restaurang, som berörs av de nya restriktionerna. Foto: Nina Sandell/Mostphotos, Tomas Bergman
Seija Andersson Ter-Borch.

Vilka förändringar har ni gjort efter de senaste restriktionerna?
– Vi har tagit bort alla sittplatser i bistron vid utgången. Inne i restaurangen har vi nu en stol per bord, så det är 85 sittplatser i stället för 230 som det blev när vi glesade ut förra gången. Det är en märkbar skillnad. Jag hade inte varit så glad om jag var kund, men samtidigt är det bara att gilla läget.

Sköter kunderna sig?
– De duktiga sätter sig vid varsitt bord även om de kommer in tillsammans. Andra flyttar på stolarna. Vi kan bara informera om vad som gäller, våra besökare har ett eget ansvar att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Pandemin gör sitt och den stängda gränsen också.

Något som har ändrats gällande maten?
– Vi tillagar halvbleck till lunchen, för att det inte ska bli svinn. Folk kan någon gång få vänta lite medan vi steker på nytt. Men det här är ju Norrland så de klarar att vänta. Menyn är annars samma, köttbullar och kyckling går bäst.

Hur mycket kunder har ni?
– Pandemin gör sitt och den stängda gränsen också. Så det är ganska lugnt. Men sakteligen kommer folk mer och mer, det är inte som i början. Jag tror att de helt enkelt är less på att vara hemma. Det ska bli spännande att se hur det är på lördag, då brukar det vara lite mer folk.

Ingår i temat: Coronakrisen 117 artiklar

Alla artiklar i temat (114 till)
Nyheter arbetsmiljö

HRF och Choice vill förebygga smitta

Hur kan hotellanställda skyddas mot coronavirus i sitt arbete? Det har HRF och Nordic Choice Hotels försökt ta reda på i ett gemensamt projekt. Målet är att ta fram ett verktyg, som en checklista, som kan användas på kedjans hotell.

Publicerad 1 mars 2021 Kommentera
HRF och Choice vill förebygga smitta
Nordic Choice Hotels och HRF tar gemensamt grepp på coronarisker i arbetsmiljön. Foto: Paul Wallén/Mostphotos, Colourbox
Alejandro Quezada

I augusti förra året gick Nordic Choice-kedjan ut med att alla deras anställda med gästkontakt skulle bära munskydd för att förhindra coronasmitta. Problemet var bara att beslutet inte hade förhandlats med Hotell- och restaurangfacket.

Till slut hittade parterna en lösning – ett gemensamt projekt för riskbedömning och riskhantering kring covid-19 på hotellen.
– Vi har tillsammans med företagshälsovården i form av läkare och arbetsmiljöingenjör gått igenom hur arbetet med smittorisker ser ut på hotellen, vilka åtgärder som har gjorts och vad som behöver göras, säger Alejandro Quezada, HRF-ombudsman och regionalt skyddsombud som arbetar med projektet.

Sex Choice-hotell har genomgått en fördjupad riskbedömning. Planen är att med erfarenheterna därifrån skapa ett verktyg som sedan ska kunna användas på samtliga hotell i Nordic Choice-kedjan.
– Branschen är bra på att hitta lösningar, men det har inte funnits ett standardiserat sätt att arbeta med det här. Vi vill ge hotellen en struktur att följa, någon form av mall eller checklista. Vi som parter vill ta ett grepp på hur man kan jobba förebyggande i arbetsmiljön, säger Alejandro Quezada.

Erfarenheterna från hotellen ska diskuteras på ett möte i nästa vecka.

Nyheter VÅRT HRF

Hallå där, Anne Carlén Hellgren

Att starta nytt jobb under en pandemi är inte optimalt. Men Anne Carlén Hellgren, ny kassör i HRF:s avdelning 31 Karlstad, är taggad.

Publicerad 1 mars 2021 Kommentera
Hallå där, Anne Carlén Hellgren
Anne Carlén Hellgren. Foto: Linn Malmén
Anne Carlén Hellgren. Foto: Linn Malmén

I december tog Anne Carlén Hellgren över rodret som kassör på HRF-kontoret i Karlstad.
Vad gjorde du tidigare?
– Jag kommer från Kommunal, där jag bland annat var regionalt fackligt ombud för privatanställda. Jag har stor erfarenhet av att arbeta med små privata arbetsgivare.

Vad lockade med HRF?
– Det är snabba puckar, kortare beslutsvägar och man får vara mer allround. Jag gillar att ha många bollar i luften, och det får man verkligen här. Det är underbart!

Vad tar du med från Kommunal?
– Förmågan att värva förtroendevalda. Att organisera, att väcka intresse. Jag har jobbat jättemycket med det. Ju fler förtroendevalda, desto mer kan vi påverka.

Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här