Att sänka arbetsgivaravgifterna för unga hade effekt på sysselsättningen, men var en oerhört kostsam reform. Det konstateras i en ny rapport.
En satsning i regeringens vårändringsbudget, som presenterades i april, är sänkt arbetsgivaravgift för unga under 18 år. Insatsen väntas kosta staten runt 380 miljoner kronor. Hur effektiva sådana satsningar egentligen är i förhållande till kostnaden har nyligen studerats.
Det är svenska och amerikanska forskare som har undersökt effekterna av de sänkningar av ungas arbetsgivaravgifter som den borgerliga regeringen införde 2007 och 2009. Och de fann flera positiva effekter, berättade en av forskarna David Seim vid ett seminarium på SNS i dag.
– Vi kan se att ungas sysselsättning ökade, lönerna ökade och omsättningen ökade för företag med många unga.
Fakta: Rapporten
Sammanlagt beräknar forskare att reformerna skapade runt 11 000 nya jobb för unga. Men prislappen för dessa var hög – cirka 1,2 miljoner kronor per jobb.
– Det är en enormt hög kostnad. Det är en alltför dyr reform för att specifikt minska arbetslösheten bland unga, sade David Seim, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
Forskarna menar dock att resultaten visar att företagen använt skattelättnaden på ett produktivt sätt, och att reformen kan ha fler positiva effekter som inte går att utvärdera.
Fakta: Om reformerna
Ett problem är att de sänkta arbetsgivaravgifterna omfattade alla unga. I Frankrike och Spanien har man haft liknande reformer, men som bara gällde nyanställningar.
– Även om reformen hade positiva effekter på ekonomin i sin helhet, så skulle det troligen ha varit mer kostnadseffektivt att sänka avgiften enbart för nya anställningar, sade David Seim.
