Nyheter forskning

Sänkta arbetsgivaravgifter effektivt men dyrt

Att sänka arbetsgivaravgifterna för unga hade effekt på sysselsättningen, men var en oerhört kostsam reform. Det konstateras i en ny rapport.

Publicerad 15 maj 2019
Sänkta arbetsgivaravgifter effektivt men dyrt
Sänkt arbetsgivaravgift för unga skapade nya jobb men var dyrt för staten, visar forskning. Foto: Colourbox
David Seim, docent i nationalekonomi vid SU. Foto: davidseim.com

En satsning i regeringens vårändringsbudget, som presenterades i april, är sänkt arbetsgivaravgift för unga under 18 år. Insatsen väntas kosta staten runt 380 miljoner kronor. Hur effektiva sådana satsningar egentligen är i förhållande till kostnaden har nyligen studerats.

Det är svenska och amerikanska forskare som har undersökt effekterna av de sänkningar av ungas arbetsgivaravgifter som den borgerliga regeringen införde 2007 och 2009. Och de fann flera positiva effekter, berättade en av forskarna David Seim vid ett seminarium på SNS i dag.
– Vi kan se att ungas sysselsättning ökade, lönerna ökade och omsättningen ökade för företag med många unga.

Fakta: Rapporten

Rapporten är en del av forskningsprojektet ”Skatter i en globaliserad värld” som bedrivs av Studieförbundet Näringsliv & Samhälle, SNS. Den bygger på studien ”Payroll taxes, firm behaviour, and rent sharing: Evidence from a young workers´ in Sweden”. Forskarna bakom är David Seim, Emanuel Saez och Benjamin Schoefer.

Sammanlagt beräknar forskare att reformerna skapade runt 11 000 nya jobb för unga. Men prislappen för dessa var hög – cirka 1,2 miljoner kronor per jobb.
– Det är en enormt hög kostnad. Det är en alltför dyr reform för att specifikt minska arbetslösheten bland unga, sade David Seim, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

Forskarna menar dock att resultaten visar att företagen använt skattelättnaden på ett produktivt sätt, och att reformen kan ha fler positiva effekter som inte går att utvärdera.

Fakta: Om reformerna

I juli 2007 sänkte den borgerliga regeringen arbetsgivaravgiften för unga mellan 19 och 25 år med drygt 10 procentenheter. År 2009 sänktes arbetsgivaravgiften återigen med ytterligare nästan 5 procentenheter och åldersgränsen utvidgades till 26 år och yngre. I juni 2016 återställde den socialdemokratiska regeringen arbetsgivaravgiften till den ursprungliga nivån.

Ett problem är att de sänkta arbetsgivaravgifterna omfattade alla unga. I Frankrike och Spanien har man haft liknande reformer, men som bara gällde nyanställningar.
– Även om reformen hade positiva effekter på ekonomin i sin helhet, så skulle det troligen ha varit mer kostnadseffektivt att sänka avgiften enbart för nya anställningar, sade David Seim.

Nyheter

Sommartempo på Hotellrevyn

Nu växlar Hotellrevyn ner tempot några veckor, men vi är tillbaka igen i början av augusti med nya nyheter och reportage. Trevlig sommar alla läsare!

Publicerad 5 juli 2019
Sommartempo på Hotellrevyn
Redaktionen (ej i bild) samlar krafterna och är snart tillbaka. Foto: Istockphoto
Nyheter ARBETSMILJÖ

Allianceplus får kritik för arbetsmiljön

Kränkande särbehandling, stress och dålig ergonomi. Det kunde HRF se hos Allianceplus. Nu har bolaget drygt två månader på sig att identifiera, åtgärda och förebygga risker i arbetsmiljön.

Publicerad 5 juli 2019
Allianceplus får kritik för arbetsmiljön
Städföretaget Allianceplus. Foto: Hotellrevyn

Efter larm från Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud Alaettin Aycicek gjorde Arbetsmiljöverket i slutet av maj ett besök hos Allianceplus i Solna. Bolaget levererar städning, catering och andra tjänster till bland annat hotell. Arbetsmiljöverket påtalade en rad brister inom framför allt housekeeping på ett av hotellen. Nu har Allianceplus till den sista september på sig att upprätta riskbedömningar och handlingsplaner.

– När det gäller till exempel arbetsbelastningen tas ingen hänsyn till att olika rum tar olika lång tid att städa. Man ska klara tre rum per timme. Hinner man inte så städar man klart efter man stämplat ut. Många av våra medlemmar gör så för att de inte har permanent uppehållstillstånd och inte vågar riskera jobbet, säger Alaettin Aycicek.

Det är inget som Dalia Ramzi, vd på Allianceplus, känner igen.

– Det går helt emot våra regler och ramverk. Vi arbetar aktivt med hur vi säkerställer att våra medarbetare får rätt förutsättningar att göra ett bra arbete. Hinner man inte med det som förväntas av en på sin arbetsdag så ska detta alltid lyftas upp till chefen som sedan ansvarar för att se över arbetsfördelningen.

På Allianceplus hemsida kan man läsa att bolaget ”ingår partnerskap med kunder som är måna om kvalitet och om att skapa bästa möjliga arbetsmiljö för sina medarbetare”.

– Arbetsmiljön är ett väldigt viktigt fokusområde för oss. Vi har årligen utbildningar i arbetsmiljö och arbetsrätt för våra chefer. Eftersom majoriteten av våra medarbetare är ute och arbetar i våra kunders lokaler är det också extremt viktigt att vi har ett tätt samarbete med våra kunder när det gäller arbetsmiljö. Arbetsmiljöverket har begärt att få in en handlingsplan för både åtgärdande och förebyggande arbete senast den sista september och den arbetar vi med just nu, säger Dalia Ramzi.

Fokus KARRIÄR

Så vill HRF öka möjligheten att utvecklas

Besöksnäringen ses sällan som en bransch där man gör karriär. Det vill Hotell- och restaurangfacket ändra på.

Publicerad 1 juli 2019
Så vill HRF öka möjligheten att utvecklas
Källa: BFUF:s rapport »Karriär i besöksnäringen«

Det finns generellt få chefer i vår näring. I stället lägger man på våra medlemmar mycket ansvar, utan chefsbefogenheter. Och vi ställer ofta upp, säger Pim van Dorpel, HRF:s vice ordförande.

Snart lanseras Branschkoden, framtagen i samarbete mellan HRF och Visita, där man stärker gott arbetsgivarskap. En del i det är att se potentialen i de anställda. Det kan ge fler chans att utvecklas, tror Pim van Dorpel.

Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

En rapport från BFUF visar samtidigt att många prioriterar annat. Det kan vara längtan efter en rik fritid som gjort att man valt besöksnäringen, och de som ändå vill klättra byter sektor.

– Vi har ett glastak i kompetenstrappan kan man säga. Det är alldeles för lågt betalt även som chef. Många anser inte att det är värt att ta på sig extrauppgifter inom administration och ekonomi för den blygsamma löneökningen det innebär. Sedan har vi ett samhälle som inte är anpassat för vår näring. Alla kommuner tillhandahåller till exempel inte nattis, säger Pim van Dorpel.

Man får inte in nya kunskaper som kan leda till utvecklingSusanna Heldt Cassel

Susanna Heldt Cassel, en av forskarna bakom BFUF-rapporten, menar att branschens syn på utbildning skiljer sig från andra sektorer.

– Det är ganska tydligt att det inte är formell utbildning som räknas om man vill göra karriär i besöksnäringen. Det är på sätt och vis ett problem. Man får inte in nya kunskaper som kan leda till utveckling och innovationer.

Få chefsjobb

Andel som har ledande position/hög utbildning i olika sektorer.

  • Restaurang: 10 %
  • Handel: 10 %
  • Hotell: 11 %
  • Tillverkning/bygg: 15 %
  • Turism/resor: 24 %
  • Offentlig verksamhet: 51 %
  • Hälsa/sjukvård: 58 %

Källa: BFUF:s rapport »Karriär i besöksnäringen«

Pim van Dorpel anser också att det behövs en ny syn på utveckling och utbildning. Och det är framför allt arbetsgivarna som kan bli bättre på att visa vilka vägar man kan gå för att utvecklas inom branschen.

– De borde jobba mer agilt, med utveckling och utbildning hela livet. Och se till att det går att göra lönekarriär inom branschen. Man måste kunna få betalt för yrkesskicklighet. Som det är nu stannar löneutvecklingen vid 30. Där har arbetsgivarna haft ett kortsiktigt tänk som innebär att alla är utbytbara. Det tar tid att förändra, men det är på gång, säger Pim van Dorpel.

Fråga om jobbet.
76
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här