Nyheter forskning

Sänkta arbetsgivaravgifter effektivt men dyrt

Att sänka arbetsgivaravgifterna för unga hade effekt på sysselsättningen, men var en oerhört kostsam reform. Det konstateras i en ny rapport.

Publicerad 15 maj 2019
Sänkta arbetsgivaravgifter effektivt men dyrt
Sänkt arbetsgivaravgift för unga skapade nya jobb men var dyrt för staten, visar forskning. Foto: Colourbox
David Seim, docent i nationalekonomi vid SU. Foto: davidseim.com

En satsning i regeringens vårändringsbudget, som presenterades i april, är sänkt arbetsgivaravgift för unga under 18 år. Insatsen väntas kosta staten runt 380 miljoner kronor. Hur effektiva sådana satsningar egentligen är i förhållande till kostnaden har nyligen studerats.

Det är svenska och amerikanska forskare som har undersökt effekterna av de sänkningar av ungas arbetsgivaravgifter som den borgerliga regeringen införde 2007 och 2009. Och de fann flera positiva effekter, berättade en av forskarna David Seim vid ett seminarium på SNS i dag.
– Vi kan se att ungas sysselsättning ökade, lönerna ökade och omsättningen ökade för företag med många unga.

Fakta: Rapporten

Rapporten är en del av forskningsprojektet ”Skatter i en globaliserad värld” som bedrivs av Studieförbundet Näringsliv & Samhälle, SNS. Den bygger på studien ”Payroll taxes, firm behaviour, and rent sharing: Evidence from a young workers´ in Sweden”. Forskarna bakom är David Seim, Emanuel Saez och Benjamin Schoefer.

Sammanlagt beräknar forskare att reformerna skapade runt 11 000 nya jobb för unga. Men prislappen för dessa var hög – cirka 1,2 miljoner kronor per jobb.
– Det är en enormt hög kostnad. Det är en alltför dyr reform för att specifikt minska arbetslösheten bland unga, sade David Seim, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

Forskarna menar dock att resultaten visar att företagen använt skattelättnaden på ett produktivt sätt, och att reformen kan ha fler positiva effekter som inte går att utvärdera.

Fakta: Om reformerna

I juli 2007 sänkte den borgerliga regeringen arbetsgivaravgiften för unga mellan 19 och 25 år med drygt 10 procentenheter. År 2009 sänktes arbetsgivaravgiften återigen med ytterligare nästan 5 procentenheter och åldersgränsen utvidgades till 26 år och yngre. I juni 2016 återställde den socialdemokratiska regeringen arbetsgivaravgiften till den ursprungliga nivån.

Ett problem är att de sänkta arbetsgivaravgifterna omfattade alla unga. I Frankrike och Spanien har man haft liknande reformer, men som bara gällde nyanställningar.
– Även om reformen hade positiva effekter på ekonomin i sin helhet, så skulle det troligen ha varit mer kostnadseffektivt att sänka avgiften enbart för nya anställningar, sade David Seim.

Nyheter diskriminering

Hotell erkänner diskriminering

Ett hotell i Stockholmstrakten erkänner att man har diskriminerat två kvinnor med romsk bakgrund. Hotellet ska nu betala 30 000 kronor vardera till kvinnorna i en förlikning.

Publicerad 21 januari 2021 Kommentera
Hotell erkänner diskriminering
Hotellet utanför Stockholm erkänner att det var diskriminering när två kvinnor avvisades eftersom de är romer. Foto: Mostphotos

Kvinnorna hade bokat rum på hotellet utanför Stockholm via en bokningssajt. Men när de kom vägrade receptionisten checka in dem. Anledningen: hotellet uppgav att de tidigare haft problem med gäster av romskt ursprung.

Diskrimineringsombudsmannen, DO, har drivit kvinnornas ärende.
– Att man som individ på det här sättet drabbas på grund av hur andra individer har agerat för att man uppfattas ha samma etniska tillhörighet är diskriminering, säger DO, Lars Arrhenius.

Hotellet har nu erkänt att man gjort sig skyldig till diskriminering. I en förlikning ska företaget betala 30 000 kronor vardera till kvinnorna.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter CORONAKRISEN

LO vill ha vaccin till branschfolk

Riskgrupper och vårdanställda först. Näst på tur för vaccin borde de som jobbar i kontaktnära yrken stå, som hotell- och restauranganställda. Det menar LO i ett förslag.

Publicerad 15 januari 2021 Kommentera
LO vill ha vaccin till branschfolk
LO vill att anställda i kontaktnära yrken ska få vaccin när de prioriterade grupperna har vaccinerats. Foto: Colourbox

LO har presenterat ett förslag till åtgärdsprogram för att hindra smittspridning och få bukt med arbetslösheten i pandemins spår.

Bland annat föreslår man att de som jobbar i kontaktnära yrken ska stå på tur när de prioriterade grupperna fått sitt vaccin.

Therese Guovelin
Therese Guovelin. Foto: LO

Flera andra förslag tar tydligt sikte på det tuffa läget för hotell- och restaurangbranschen.
– Hela den näringen är ju oerhört hårt drabbad. Förutom att gäst- och kundunderlaget har försvunnit så har branschen drabbats av fler och fler rekommendationer och restriktioner, säger Therese Guovelin, LO:s vice ordförande.

Hon menar att samhället inte har råd att låta en så viktig bransch gå under.
– Det skulle vara katastrof om man skulle behöva börja om från början. År efter år har omsättningen ökat, och det är en oerhört viktig bransch för sysselsättningen. Är det någonstans man kan skapa jobb snabbt är det inom hotell och restaurang.

Några av LO:s förslag

  • Rätt att få covid-19 klassad som arbetsskada om man smittas på jobbet.
  • Prioriterad vaccinering för anställda i kontaktnära yrken.
  • Hyressubventioner riktade till företag.
  • Riktat omställningsstöd.
  • Ekonomiska bidrag vid betydande regelförändringar.
  • Möjlighet till heltidspermittering.
  • Krav på kollektivavtal för att korttidspermittera.
  • Statligt stöd för kompetensutveckling och validering.
  • Ekonomiskt tillskott till de värst drabbade a-kassorna.

Bland annat föreslår LO att regeringen går in med hyressubventioner och ekonomiskt stöd ”vid betydande regelförändringar så som inskränkning av alkoholförsäljning”.

Arbetslösheten är en annan viktig fråga för LO. Många har förlorat sina jobb när verksamheter tvingas dra ned på öppettider eller till och med stänga. Bland annat vill man att regeringen skjuter till medel så att den som saknar gymnasieutbildning får möjlighet att utbilda sig, med rimlig ersättning. Dessutom vill LO att företag ges möjlighet att korttidspermittera på heltid.

– Företagen måste kunna övervintra och behålla sin personal. Det är inte så enkelt att stänga och sedan starta igen när det vänder, säger Therese Guovelin.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter Alkoholstopp

HRF kräver besked från regeringen

I morse meddelade regeringen att förbudet mot alkoholförsäljning efter klockan 20 förlängs. Nu kräver HRF besked om riktade stöd till branschen.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
HRF kräver besked från regeringen
HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt kräver besked om riktade stöd till branschen. Foto: Colourbox, Peter Jönsson

Vid jul skärptes förbudet mot alkoholförsäljning. I stället för den tidigare restriktionen som satte stopp vid klockan 22 blev det nu klockan 20 som gällde. Den nya begränsningen skulle gälla till och med den 15 januari, men förlängs alltså med nio dagar.

– Det är besvärande att regeringen inte kan lämna besked tidigare, när man ändå har gjort bedömningen att smittläget är oförändrat, säger Malin Ackholt, ordförande för Hotell- och restaurangfacket.

Hon anser att besöksnäringen drabbas orimligt hårt av restriktioner.
– I synnerhet som man inte kunnat visa att den är drivande i smittspridningen. Vi har ställt frågor om det, men inte fått några svar.

Redan före jul utlovades att kompensation skulle komma. Enligt Malin Ackholt väntar branschen fortfarande.

– Det är snart en månad sedan man sade det. Och förutom ökade möjligheter att korttidspermittera har man inte lämnat några besked. Vi har haft ett besvärligt läge i snart elva månader. Det finns inga marginaler längre. Våra medlemmar behöver åtgärder som ger rimlighet och förutsägbarhet för både företag och anställda.

Ingår i temat: Coronakrisen 110 artiklar

Alla artiklar i temat (107 till)
Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här