Dina rättigheter Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Sandras tjänst försvann när hon fick barn

-- Jag vet inte varför det är så svårt att få och ha barn när du jobbar i restaurang, det funkar ju bra i alla andra branscher, säger kocken Sandra Persson. När hon var föräldraledig med sonen Malte fick hon beskedet att hennes tjänst var borta. Och Sandra är långt ifrån ensam om sin upplevelse, enligt Hotell- och restaurangfacket.

Publicerad 15 maj 2012
Sandras tjänst försvann när hon fick barn
Tingsrätten tyckte att Sandra Perssons arbetsgivare hade fullgjort sin plikt genom att erbjuda henne arbete i baren. Nu ska Arbetsdomstolen ta upp målet. Foto: Serny Pernebjer

Inne på Böckmans konditori och bowling är sorlet högt efter att ett lag seniorbowlare slagit sig ner för en fika. Kaféet är ett av få matställen runt Bromölla där Sandra Persson inte har arbetat.
– Det är ont om jobb här, så det gäller att ta det som finns. Jag har hankat mig fram på campingar, gatukök, pizzerior, storkök, ja, det mesta.  
Därför blev Sandra extra glad när hon hösten 2007 blev erbjuden ett fast jobb som servitris på en av ortens restauranger. Ägaren kände hon sedan tidigare och lönen var okej.
Sandra, som är utbildad kock, trivdes men gjorde tidigt klart att hon gärna skulle arbeta i köket om det blev en plats ledig. Sedan kom öppningen.
– Kocken skulle sluta och jag fick frågan om jag ville ta hennes plats. Det ville jag ju.

Några månader senare fick Sandra veta att hon var gravid. Beskedet var glädjande, både Sandra och hennes sambo ville ha barn. Men ganska tidigt i graviditeten fick Sandra ischias och de tunga arbetsmomenten på jobbet blev svåra att genomföra. Till slut ansökte hon om graviditetspenning, men hann både bli sjukskriven och föda sonen Malte innan den beviljades.
– Förmodligen var han felberäknad. Enligt barn­morskan var han sex veckor för tidig, men enligt läkarna var han helt färdig när han kom.  

Sandra ler omedvetet när hon pratar om Malte. Han har hunnit bli 3,5 år nu och Sandras mobil är full av charmiga bilder på honom.
– Han är min ögonsten, säger hon och bläddrar på mobilen.  
Under föräldraledigheten åkte Sandra och Malte ofta till jobbet för att hälsa på. Ägaren var alltid trevlig men under senhösten 2009, när det ­började bli dags för Sandra att komma tillbaka, förändrades han.
– Det kändes som om han undvek att prata om att jag skulle börja jobba igen.
När det bara var två dagar kvar gjorde hon ett nytt försök. Beskedet hon fick då blev en chock.
– Han sa att jag inte fick komma tillbaka som kock, för det jobbade en annan tjej i köket nu. I stället blev jag erbjuden arbete helgkvällar i baren och restaurangen. Men han visste att det var omöjligt eftersom min sambo jobbar nätter.
Sandra erbjöd sig då att jobba i baren ett par helger i månaden, och samtidigt dela tjänsten i köket.
– Jag ville inte vara orimlig, utan var villig att diskutera. Han sa att han skulle fundera på det och höra av sig. Men det gjorde han aldrig, han åkte utomlands.
Till saken hör att Sandra vid tillfället var gravid igen, vilket hon också hade berättat. Så här i efterhand undrar hon om det verkligen var smart.
– Jag var nybliven mamma och gravid igen. Det är en dålig sits, men jag har alltid velat köra med öppna kort. Det är inte alltid det lönar sig.  

Till slut kontaktade Sandra Hotell- och restaurangfacket.
– Facket har varit jättebra. Jag är jätteglad att jag är med i HRF. De förstod problemet från dag ett och har stöttat mig hela vägen.
Men inte heller HRF nådde framgång med arbetsgivaren. Eftersom restaurangen saknade kollektivavtal stämde facket till slut krögaren i tingsrätten. Rubriceringen blev felaktigt avsked, då rätten ansåg att ägarens agerande var detsamma som att ge Sandra sparken.
I tingsrättsförhandlingarna gav arbets­givaren sin version. Han menade att Sandra inte haft någon anställning att komma tillbaka till. Enligt honom hade hennes ­anställning upphört när hon bytte tjänst från servitris till kock. Den nya anställningen hade bara varit på prov, och hade avslutats innan hon blev sjukskriven eftersom hon inte klarade jobbet.
– Sen sa han att han bara hade erbjudit mig jobb i baren för att vara snäll. Som jag ser det är alltihop bara bullshit.
Mitt i processen kom ännu ett dråpslag. När Sandra var i början av nionde månaden slutade plötsligt barnet i hennes mage att sparka. På sjukhuset konstaterades att barnets hjärta hade stannat. Det blev kejsarsnitt, namngivningsceremoni och begravning. Och en fruktansvärd sorg.
– Det var en oerhörd svår period. Allt var som en dimma. Varje gång det kom ett brev från juristen eller tingsrätten ville jag bara skrika.

I december förra året kom domen. Där underkände tingsrätten arbetsgivarens resonemang, och ansåg att Sandra visst haft en anställning att komma tillbaka till.
Men samtidigt ansåg rätten att ­arbetsgivaren fullgjort sin plikt genom att erbjuda henne jobb i baren. Sandra och HRF ­dömdes därför att betala rättegångs­kostnaderna på nästan 100 000 kronor.
Nu har ärendet gått ­vidare och ska tas upp i Arbetsdomstolen.
Sandra vill ha ekonomisk ersättning för de sex månader då hon skulle ha arbetat.
– Arbetsgivaren drog verkligen undan mattan för mig. Vi hade precis köpt en ny bostadsrätt, och helt plötsligt fick vi klara oss på min sambos lön. Och jag kunde inte få a-kassa heller eftersom jag inte fick ­korrekta papper från honom. Jag hade ingen inkomst alls på ett halvår.  
Men framför allt vill hon förhindra att fler drabbas.
– Det handlar inte om pengar utan om att han inte ska göra samma sak mot andra.

För Sandras egen del är restaurangbranschen snart ett avslutat kapitel. Under våren har hon läst upp sina betyg.
– Det är nog det enda positiva med det här. Att jag har hittat tillbaka till skolbänken.
Målet är att söka till högskolan, men det får vänta lite. I september ska Malte äntligen få ett syskon.
– Om allt går som det ska. Sedan blir det nog förskollärarlinjen eller lågstadielärare. Jag har tappat lusten för att jobba i restaurangbranschen.

Hotellrevyn har försökt nå Sandras tidigare arbetsgivare för en kommentar.

Tre andra föräldrar som stött på problem

Rebecka fick inte tjänsten
Rebecka arbetar på ett hotell­företag och är gravid. Företaget utlyser ett ledigt jobb, som Rebecka känner sig tillräckligt meriterad för och som hon är intresserad av. Men tjänsten har tillsätts med en annan person. Rebecka får veta att hon varit påtänkt, men att det inte verkat lämpligt med tanke på att hon snart ska ha barn.

Alexander blev uppsagd
Alexander är provanställd som kock. Han berättar för sin arbetsgivare att han ska bli pappa och ber om ett arbetsgivarintyg för att ansöka om föräldraledighet. När barnet föds är Alexander hemma i tio dagar. Första dagen tillbaka på jobbet blir han uppsagd, enligt chefen på grund av att han inte var bra på jobbet. På arbets­givarintyget han får står det att anställningen avslutades på grund av föräldraledighet. HRF och arbetsgivaren når en förlikning.

Katarina nekades havandeskapspenning
Katarina arbetar som städerska på ett stort hotell. Jobbet är bitvis tungt, så när hon blir gravid med sitt första barn ansöker hon om och får havandeskapspenning. Några år senare blir hon gravid igen. Denna gång är graviditeten betydligt mer besvärlig, och Katarina  ansöker åter­igen om föräldra­penning hos Försäkringskassan. Denna gång får hon avslag, trots att både arbetsplats och arbetsuppgifter är desamma.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter HÄLSA

Hög diabetesrisk för städare och restaurangbiträden

Kvinnliga städare och restaurangbiträden ligger på topp tre för risken att drabbas av diabetes, visar en ny studie från Karolinska Institutet.

Publicerad 20 september 2019 Kommentera
Hög diabetesrisk för städare och restaurangbiträden
Personer med diabetes måste mäta sitt blodsocker regelbundet. Foto: Hsyncoban/Istockphoto

Kvinnliga städare samt köks- och restaurangbiträden hör till de tre yrken som har högst risk att drabbas av typ 2-diabetes. De har omkring tre gånger högre risk än lärare och sjukgymnaster. Det visar Karolinska Institutets studie av 30 olika yrkesgruppers risk att få sjukdomen.

Stress och oregelbundna arbetstider kan bidra till detta. Men forskarna menar också att det handlar om vilka levnadsvanor man har. Övervikt, dålig kondition och rökning kan påverka.

Om sjukdomen

Typ 2-diabetes är en sjukdom som är allvarlig eftersom den kan leda till komplikationer, hjärtkärlsjukdom och för tidig död. Omkring 7 procent av befolkningen har diabetes.

 

Högst risk bland kvinnor har fabriksarbetare, till exempel handpaketerare.

Bland männen är risken högst för fabriksarbetare och fordonsförare. Manliga städare och restaurangbiträden kom inte med i undersökningen eftersom de inte hör till de 30 vanligaste yrkena för män.

Här skriver Karolinska Institutet om undersökningen.

Nyheter AVTAL 2020

HRF laddar för avtalsrörelse

Hotell- och restaurangfacket rustar för avtalsrörelse. En de viktigaste frågorna är att stoppa den negativa löne­glidningen, säger HRF:s avtalssekreterare Per Persson.

Publicerad 18 september 2019 Kommentera
HRF laddar för avtalsrörelse
– Det är oerhört viktigt att medlemmarna engagerar sig och pratar om avtalsrörelsen på jobbet, säger Per Persson. Foto: Peter Jönsson

Den sista mars nästa år går HRF:s största kollektiv­avtal ut, det så kallade Gröna riks-avtalet med Visita. Arbetet för ett nytt avtal är redan i full gång. Förbundets avtals­sekreterare Per Persson är taggad.
– Det här kommer att bli jätte­spännande. Men vi har många steg kvar innan vi har ett nytt avtal.

Ett avgörande steg tas i oktober. Då ska LO-förbunden besluta om de ska samarbeta i avtalsrörelsen. Per Persson säger att HRF vill se en LO-samordning.
– Jag ser det som uteslutet att inte ha en samordning. Vi behöver det. Vi misslyckades ju att få ihop den 2012, och vi klarar det säkert en gång till. Men över tid gör vi inte det. Vi är beroende av varandra.

Åtta viktiga steg mot avtal

  • 23 oktober. LO:s representantskap ska besluta om förbunden ska ha en samordning i avtalsrörelsen. Här sitter representanter från HRF och de andra LO-förbunden.
  • 31 oktober–21 november. Lokala avtals­konferenser hålls i HRF:s åtta avdelningar. Här kan medlemmarna lämna ändrings­förslag och diskutera avtalet.
  • 22 november. Sista dagen att lämna ändringsförslag via HRF:s hemsida. Alla medlemmar har möjlighet att ge förslag på vad förbundet ska ställa för krav i avtalsrörelsen.
  • 22 januari. HRF:s avtalskrav fastställs vid den stora avtals­konferensen.
  • 3 februari. Hotell- och restaurang­facket och arbetsgivarorganisa­tionen Visita utväxlar avtalskrav med varandra.
  • 20 februari–31 mars. Förhandlingar mellan HRF och Visita.
  • 31 mars. Det så kallade Gröna riks-­avtalet ­mellan HRF och Visita går ut. Flera av HRF:s andra kollektivavtal löper också ut då och ska förhandlas under våren.
  • 1 april. Nytt kollektivavtal på plats?

Ett andra viktigt steg tas i november då HRF:s lokala avtalskonferenser hålls. Där träffas medlemmar från förbundets åtta avdelningar för att diskutera avtalskrav. Per Persson säger att det, förutom lönefrågan, finns gott om frågor att jobba med.
– Det är många viktiga kärnfrågor som anställningsformer, arbetstider, arbetsmiljö. Men vi kommer att behöva prioritera.

En viktig fråga, kanske den viktigaste, handlar om den negativa löneglidningen i branschen, säger Per Persson. I praktiken får HRF:s medlemmar inte ut hela den löne­ökning som förhandlats fram under de senaste avtalsrörelserna.
– Vi ser att det finns ett mönster där arbetsgivare ger mycket pottpengar till folk som inte har tillsvidareanställningar eller som de vet ska sluta inom kort. Det måste vi hitta ett sätt att komma åt. Det är en väldigt viktig fråga. Det är något jag tänker prata om hela vägen fram till nytt avtal.

Under förra avtalsrörelsen, år 2017, var HRF tvungna att varsla om strejk för att få igenom sina krav. En av knäckfrågorna var den låglönesatsning som LO-förbunden hade enats om i sin samordning.
Per Persson har inte alltför stort hopp om att Visita har ändrat inställning i frågan inför årets avtalsrörelse.
– Jag vill inte tala för dem, men om man tittar på hur de ställde sig 2017 så var Visita starkt emot en låglönesatsning. Jag tvivlar på att de har ändrat uppfattning om det.

– Mitt mål är att vi ska få avtal som är så bra som möjligt för alla medlemmar, att vi får en schyst löneökning och att vi får förbättringar på allmänna villkor. Det tror jag att vi klarar.
Men för att nå dit behöver alla HRF-medlemmar hjälpas åt, säger Per Persson.
– Det är oerhört viktigt att medlemmarna engagerar sig och pratar om avtalsrörelsen på jobbet.

Nyheter TÄVLING

Hallå där, Vendela Molin

Vendela Molin går tredje året på restaurang- och livsmedelsprogrammet på Stockholms hotell- och restaurangskola. Under finalen i Årets kock var hon commis till finalisten Jonas Lagerström från Restaurant Etoile.

Publicerad 18 september 2019 Kommentera
Hallå där, Vendela Molin
Vendela Molin assisterade finalisten Jonas Lagerström. Foto: Samuel Unéus

Hur hetsigt var det i tävlingsköket?
– I början tyckte jag att vi hade all tid i världen, men mot slutet skulle det gå fort så då blev det stressigare.

 Vad var roligast?
– Uppläggningen är jätterolig för man ser det man jobbat med hela dagen komma till liv. Sedan är det så inspirerande att se andra kockar jobba, hur de kan skapa rätter av det de får. Det var också roligt att få jobba med Årets kockelev den andra dagen. Vi fick råvaror som blev över från första dagen och slängde ihop lite rätter som vi bjöd publiken på.

Om tävlingen

Finalen i tävlingen Årets kock avgjordes 12–13 september. Martin Moses, SK Mat & människor, Göteborg, tog hem segern. Elever från Stockholms Hotell- och Restaurangskola och Smedensskolan, Smedjebacken, assisterade kockarna.

Något som var knepigt?
Ibland var det lite svårt att veta vad man skulle göra, men Jonas var jättesnäll och jag hade av en slump jobbat med honom i kvalet också. Man vill inte göra något fel, det är ju finalisternas dröm att vara där.

Hur känns det så här efteråt?
– Det var once in a lifetime, jag kommer inte att få den chansen igen. Det är en jättebra erfarenhet att ha om man själv är intresserad av att tävla.

Fråga om jobbet.
81
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här