Dina rättigheter Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Sandras tjänst försvann när hon fick barn

-- Jag vet inte varför det är så svårt att få och ha barn när du jobbar i restaurang, det funkar ju bra i alla andra branscher, säger kocken Sandra Persson. När hon var föräldraledig med sonen Malte fick hon beskedet att hennes tjänst var borta. Och Sandra är långt ifrån ensam om sin upplevelse, enligt Hotell- och restaurangfacket.

Publicerad 15 maj 2012
Sandras tjänst försvann när hon fick barn
Tingsrätten tyckte att Sandra Perssons arbetsgivare hade fullgjort sin plikt genom att erbjuda henne arbete i baren. Nu ska Arbetsdomstolen ta upp målet. Foto: Serny Pernebjer

Inne på Böckmans konditori och bowling är sorlet högt efter att ett lag seniorbowlare slagit sig ner för en fika. Kaféet är ett av få matställen runt Bromölla där Sandra Persson inte har arbetat.
– Det är ont om jobb här, så det gäller att ta det som finns. Jag har hankat mig fram på campingar, gatukök, pizzerior, storkök, ja, det mesta.  
Därför blev Sandra extra glad när hon hösten 2007 blev erbjuden ett fast jobb som servitris på en av ortens restauranger. Ägaren kände hon sedan tidigare och lönen var okej.
Sandra, som är utbildad kock, trivdes men gjorde tidigt klart att hon gärna skulle arbeta i köket om det blev en plats ledig. Sedan kom öppningen.
– Kocken skulle sluta och jag fick frågan om jag ville ta hennes plats. Det ville jag ju.

Några månader senare fick Sandra veta att hon var gravid. Beskedet var glädjande, både Sandra och hennes sambo ville ha barn. Men ganska tidigt i graviditeten fick Sandra ischias och de tunga arbetsmomenten på jobbet blev svåra att genomföra. Till slut ansökte hon om graviditetspenning, men hann både bli sjukskriven och föda sonen Malte innan den beviljades.
– Förmodligen var han felberäknad. Enligt barn­morskan var han sex veckor för tidig, men enligt läkarna var han helt färdig när han kom.  

Sandra ler omedvetet när hon pratar om Malte. Han har hunnit bli 3,5 år nu och Sandras mobil är full av charmiga bilder på honom.
– Han är min ögonsten, säger hon och bläddrar på mobilen.  
Under föräldraledigheten åkte Sandra och Malte ofta till jobbet för att hälsa på. Ägaren var alltid trevlig men under senhösten 2009, när det ­började bli dags för Sandra att komma tillbaka, förändrades han.
– Det kändes som om han undvek att prata om att jag skulle börja jobba igen.
När det bara var två dagar kvar gjorde hon ett nytt försök. Beskedet hon fick då blev en chock.
– Han sa att jag inte fick komma tillbaka som kock, för det jobbade en annan tjej i köket nu. I stället blev jag erbjuden arbete helgkvällar i baren och restaurangen. Men han visste att det var omöjligt eftersom min sambo jobbar nätter.
Sandra erbjöd sig då att jobba i baren ett par helger i månaden, och samtidigt dela tjänsten i köket.
– Jag ville inte vara orimlig, utan var villig att diskutera. Han sa att han skulle fundera på det och höra av sig. Men det gjorde han aldrig, han åkte utomlands.
Till saken hör att Sandra vid tillfället var gravid igen, vilket hon också hade berättat. Så här i efterhand undrar hon om det verkligen var smart.
– Jag var nybliven mamma och gravid igen. Det är en dålig sits, men jag har alltid velat köra med öppna kort. Det är inte alltid det lönar sig.  

Till slut kontaktade Sandra Hotell- och restaurangfacket.
– Facket har varit jättebra. Jag är jätteglad att jag är med i HRF. De förstod problemet från dag ett och har stöttat mig hela vägen.
Men inte heller HRF nådde framgång med arbetsgivaren. Eftersom restaurangen saknade kollektivavtal stämde facket till slut krögaren i tingsrätten. Rubriceringen blev felaktigt avsked, då rätten ansåg att ägarens agerande var detsamma som att ge Sandra sparken.
I tingsrättsförhandlingarna gav arbets­givaren sin version. Han menade att Sandra inte haft någon anställning att komma tillbaka till. Enligt honom hade hennes ­anställning upphört när hon bytte tjänst från servitris till kock. Den nya anställningen hade bara varit på prov, och hade avslutats innan hon blev sjukskriven eftersom hon inte klarade jobbet.
– Sen sa han att han bara hade erbjudit mig jobb i baren för att vara snäll. Som jag ser det är alltihop bara bullshit.
Mitt i processen kom ännu ett dråpslag. När Sandra var i början av nionde månaden slutade plötsligt barnet i hennes mage att sparka. På sjukhuset konstaterades att barnets hjärta hade stannat. Det blev kejsarsnitt, namngivningsceremoni och begravning. Och en fruktansvärd sorg.
– Det var en oerhörd svår period. Allt var som en dimma. Varje gång det kom ett brev från juristen eller tingsrätten ville jag bara skrika.

I december förra året kom domen. Där underkände tingsrätten arbetsgivarens resonemang, och ansåg att Sandra visst haft en anställning att komma tillbaka till.
Men samtidigt ansåg rätten att ­arbetsgivaren fullgjort sin plikt genom att erbjuda henne jobb i baren. Sandra och HRF ­dömdes därför att betala rättegångs­kostnaderna på nästan 100 000 kronor.
Nu har ärendet gått ­vidare och ska tas upp i Arbetsdomstolen.
Sandra vill ha ekonomisk ersättning för de sex månader då hon skulle ha arbetat.
– Arbetsgivaren drog verkligen undan mattan för mig. Vi hade precis köpt en ny bostadsrätt, och helt plötsligt fick vi klara oss på min sambos lön. Och jag kunde inte få a-kassa heller eftersom jag inte fick ­korrekta papper från honom. Jag hade ingen inkomst alls på ett halvår.  
Men framför allt vill hon förhindra att fler drabbas.
– Det handlar inte om pengar utan om att han inte ska göra samma sak mot andra.

För Sandras egen del är restaurangbranschen snart ett avslutat kapitel. Under våren har hon läst upp sina betyg.
– Det är nog det enda positiva med det här. Att jag har hittat tillbaka till skolbänken.
Målet är att söka till högskolan, men det får vänta lite. I september ska Malte äntligen få ett syskon.
– Om allt går som det ska. Sedan blir det nog förskollärarlinjen eller lågstadielärare. Jag har tappat lusten för att jobba i restaurangbranschen.

Hotellrevyn har försökt nå Sandras tidigare arbetsgivare för en kommentar.

Tre andra föräldrar som stött på problem

Rebecka fick inte tjänsten
Rebecka arbetar på ett hotell­företag och är gravid. Företaget utlyser ett ledigt jobb, som Rebecka känner sig tillräckligt meriterad för och som hon är intresserad av. Men tjänsten har tillsätts med en annan person. Rebecka får veta att hon varit påtänkt, men att det inte verkat lämpligt med tanke på att hon snart ska ha barn.

Alexander blev uppsagd
Alexander är provanställd som kock. Han berättar för sin arbetsgivare att han ska bli pappa och ber om ett arbetsgivarintyg för att ansöka om föräldraledighet. När barnet föds är Alexander hemma i tio dagar. Första dagen tillbaka på jobbet blir han uppsagd, enligt chefen på grund av att han inte var bra på jobbet. På arbets­givarintyget han får står det att anställningen avslutades på grund av föräldraledighet. HRF och arbetsgivaren når en förlikning.

Katarina nekades havandeskapspenning
Katarina arbetar som städerska på ett stort hotell. Jobbet är bitvis tungt, så när hon blir gravid med sitt första barn ansöker hon om och får havandeskapspenning. Några år senare blir hon gravid igen. Denna gång är graviditeten betydligt mer besvärlig, och Katarina  ansöker åter­igen om föräldra­penning hos Försäkringskassan. Denna gång får hon avslag, trots att både arbetsplats och arbetsuppgifter är desamma.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter corona

Nya krav på branschen – så gör de

Markerade sittplatser, skyltar som påminner om att hålla avståndet och nedstängning. Så möter branschföretagen Folkhälsomyndighetens nya regler för servering.

Publicerad 27 mars 2020 Kommentera
Nya krav på branschen – så gör de
På Espresso House ber man gästerna att hålla avstånd till varandra. Foto: Sofia Andersson

I tisdags kom Folkhälsomyndighetens nya riktlinjer för att minska smittspridningen av coronaviruset i restaurangbranschen. All form av trängsel mellan gäster, till exempel i köer eller vid bardiskar, är nu förbjuden. Bordsservering och take away är fortfarande tillåtet, liksom att låta gäster beställa och hämta mat och dryck vid en disk, så länge det inte leder till trängsel.

Stefan Lundin. Foto: Visita

Visitas chefsjurist Stefan Lundin tycker att de initiala uppgifterna i media om att bara bordsservering ska vara tillåtet var olyckliga.
– Det skapade en väldigt stor oro i näringen kring vad detta kommer att innebära. Det är ju inte så att bara bordsservering är tillåtet. Det handlar ju om att man ska minska trängseln, säger han.
Visita arbetar nu med att informera medlemsföretagen om vad som gäller. Stefan Lundin säger att det framför allt kommer bli en utmaning för verksamheter i små, välbesökta lokaler.
– Vi ser nu till att informera brett om detta. Vi tycker naturligtvis att det är viktigt att vi följer myndighetens riktlinjer.

På McDonald’s har man bland annat tagit fram dekaler på bord och golv för att påminna gäster att hålla avståndet, berättar Henrik Nerell, presschef.
– På restauranger där gäster kan beställa vid digitala kiosker arbetar vi för att kioskerna är tillgängliga på ett sådant sätt att gästerna enkelt kan hålla avståndet till varandra. Detsamma gäller i kassan.

På McDonald’s påminner dekaler gästerna om att inte sitta för nära varandra. Foto: McDonald’s

Majoriteten av McDonald’s svenska restauranger erbjuder i dag bordsservering, säger han. Dessutom är det många gäster som i dagsläget väljer drive thru, utkörning eller take away, berättar Henrik Nerell.
– Det är viktigt för alla att bidra till att minska smittspridningen i samhället och vi gör allt vi kan för att ha en trygg och säker restaurangmiljö för gäster och medarbetare.

Fakta: Så gör andra

  • I Stockholm har 35 restauranger och kaféer gått samman under uppropet #vartannatbord för att visa att man numera glesar ut mellan gästerna genom att bara boka in vartannat bord. Alla branschföretag är välkomna att delta i uppropet, skriver initiativtagarna.
  • Många restauranger erbjuder gäster möjlighet att sitta i separata rum.
  • En del hotellrestauranger erbjuder restauranggäster möjlighet att äta i ett hotellrum.

Även kafékedjan Espresso House har satt upp markeringar för att få gästerna att hålla avståndet, berättar Robin Wilhelmsson, pressansvarig.
– Vi inför extra krav på avstånd mellan gäster, extra avstånd i vår servering mellan våra sittplatser och fortsätter att uppmuntra digitala beställningar för både take away eller bordsbeställning.
Han berättar att kedjan redan tidigare gjort förändringar med syfte att minska smittspridningen.
– Vi har intensifierat våra städ- och hygienrutiner. Allt på vår meny går att ta med och man kan både beställa och betala digitalt. Vi vill på alla sätt bidra till lösningar för att hålla vårt samhälle och vår bransch i gång.

Jakob Grandin. Foto: Pressbild

Svårare att anpassa sig är det för nattklubbarna. I samband med Folkhälsomyndighetens nya regler meddelade till exempel Stureplansgruppen att man stänger sina nattklubbar. Jakob Grandin, delägare till nattklubben Trädgården i Stockholm, tror att det är vad myndigheterna vill.
– Jag tycker det är tydligt vad myndigheterna vill, att nattklubbar inte ska vara öppna. Vi ställer oss självklart bakom myndigheterna och deras beslut och jag skulle tro att det gäller samtliga våra kollegor också. Även om vi ser hur många kämpar just nu.

Tillsammans med förbudet på folksamlingar med mer än 499 personer innebär riktlinjerna att många nattklubbar riskerar att inte överleva. För att rädda dem krävs insatser från myndigheter och stöd från allmänheten, säger Jakob Grandin.
– Man har buffertar, men man har inte planerat för nollintäkter. Folk har inte många andetag kvar.

Ur temat Corona
Nyheter CORONA

LO kräver fler åtgärder för branschen

Studiestipendier för dem som blir av med jobbet, högre a-kasseersättning och enklare regler. Det är några av LO:s krav till regeringen.

Publicerad 26 mars 2020 Kommentera
LO kräver fler åtgärder för branschen
Fler måste omfattas av a-kassa, och det måste bli enklare att ansöka om ersättningen. Det menar HRF och LO, som har lämnat en kravlista till regeringen. Foto: Peter Jönsson

Hittills har mer än 18 500 anställda inom hotell- och restaurangbranschen gått ned i arbetstid genom korttidsarbete. Men det räcker inte, menar LO. Nu vill de ge företagen möjlighet att heltidspermittera anställda under en period.
– Jag var på ett hotell i Stockholm i dag. De hade tre gäster på två uthyrda rum. Och de har väl 180-190 anställda. Vad ska alla dessa människor göra? Beläggningen på hotellen i Stockholm i måndags var nere på sex procent, det är en näst intill overklig situation, säger Malin Ackholt, Hotell- och restaurangfackets ordförande.

En annan angelägen fråga för Hotell- och restaurangfacket är rätten till a-kassa. Många extraanställda i branschen har blivit av med sina jobb, och många uppfyller inte villkoren för att få ersättning från a-kassan. I en kravlista till regeringen listar nu LO flera förändringar som man anser behövs omgående. Bland annat vill man se förenklade arbetsgivarintyg och ge a-kassorna tillgång till Skatteverkets inkomstuppgifter.
– Vi måste ha ett mycket mer förenklat regelverk som dels gör att det går att hantera volymerna som nu kommer in till a-kassorna, dels göra det enklare att ansöka om a-kassa. I vår bransch har vi många som haft flera arbetsgivare under kort tid. Att få intyg från alla är minst sagt besvärligt, säger Malin Ackholt.

Man föreslår också att arbetsvillkoret i försäkringen förändras. Dessutom vill HRF ha en kraftigt höjd grundersättning. Det är ersättningen som den får som inte uppfyller kravet för inkomstrelaterad ersättning. I dag ligger den på 365 kronor per dag.
– Det vi vill är att fler ska omfattas av a-kasseersättning, säger Malin Ackholt.

Den som trots generösare villkor inte har rätt till a-kasseersättning borde få ett studiestipendium i tre månader, anser LO. Detta förutsatt att man kan intyga att man jobbat i besöksnäringen. Kravet är att personen deltar i digitala studier på heltid.

Ett annat krav är att de som jobbar nära människor ska ha rätt till skyddsutrustning.

Ingår i temat: Corona 23 artiklar

Alla artiklar i temat (20 till)
Nyheter ÅTAL

Chefer förhörs efter björnattack

Två tidigare chefer står åtalade med anledning av björnattacken som ledde till en djurskötares död i Orsa rovdjurspark. Nu förhörs de i Mora tingsrätt.

Publicerad 26 mars 2020 Kommentera
Chefer förhörs efter björnattack
Rättegången vid Mora tingsrätt fortsätter hela våren. Foto: Erik Mandre, BildOla/Mostphotos

Under onsdagen hördes den dåvarande anläggningschefen för Orsa rovdjurspark vid Mora tingsrätt. Mannen var en av de ansvariga för arbetsmiljön när en 18-årig djurskötare dog sedan han blivit attackerad av björn.

Den åtalade var på plats och beskrev underhållet av parken som eftersatt. Han medgav att han hade ansvar för arbetsmiljön, men ansåg inte att han skulle ha varit oaktsam. Det berättar Aino Pietilä, åklagare vid Riksenheten för arbetsmiljöbrott, som medverkade via videolänk på grund av restriktioner med anledning av covid-19.

– Han menade att han gjort sitt bästa och tagit itu med brister och vidtagit åtgärder allt eftersom de påpekats. Han hade också påbörjat arbete för egenkontroll vecko- och månadsvis, men tidsbrist gjorde att arbetet inte hunnit komma igång, säger Aino Pietilä.

Dagliga kontroller hade dock genomförts.

Det var inte några nya uppgifter som framkom under rättegångsdagen, säger Aino Pietilä till Hotellrevyn.
– Det framkom ingenting som inte redan kommit fram under förundersökningen. Det finns ingen anledning att justera åtalet.

Aino Pietilä frågade anläggningschefen om han någon gång övervägt att stänga hela parken, men det hade han inte, skriver tidningen Dala-Demokraten. Motiveringen var enligt tidningen att djuren mådde bra och att han förutsatte att hägnet var byggt enligt länsstyrelsens tillstånd.

Under torsdagen förhörs den man som var vd för Grönklittsgruppen när den unge djurskötaren omkom. De båda cheferna åtalas för grovt arbetsmiljöbrott, vållande till annans död samt arbetsmiljöbrott med framkallande av fara för annan.

Rättegången pågår under totalt 17 dagar fram till den 10 juni.

Rovdjursparken har kollektivavtal med Hotell- och restaurangfacket. Under rättegångsdagen konstaterades det att det inte fanns något skyddsombud vid tiden för olyckan.

Fråga om jobbet.
92
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här