Dina rättigheter Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Sandras tjänst försvann när hon fick barn

-- Jag vet inte varför det är så svårt att få och ha barn när du jobbar i restaurang, det funkar ju bra i alla andra branscher, säger kocken Sandra Persson. När hon var föräldraledig med sonen Malte fick hon beskedet att hennes tjänst var borta. Och Sandra är långt ifrån ensam om sin upplevelse, enligt Hotell- och restaurangfacket.

Publicerad 15 maj 2012
Sandras tjänst försvann när hon fick barn
Tingsrätten tyckte att Sandra Perssons arbetsgivare hade fullgjort sin plikt genom att erbjuda henne arbete i baren. Nu ska Arbetsdomstolen ta upp målet. Foto: Serny Pernebjer

Inne på Böckmans konditori och bowling är sorlet högt efter att ett lag seniorbowlare slagit sig ner för en fika. Kaféet är ett av få matställen runt Bromölla där Sandra Persson inte har arbetat.
– Det är ont om jobb här, så det gäller att ta det som finns. Jag har hankat mig fram på campingar, gatukök, pizzerior, storkök, ja, det mesta.  
Därför blev Sandra extra glad när hon hösten 2007 blev erbjuden ett fast jobb som servitris på en av ortens restauranger. Ägaren kände hon sedan tidigare och lönen var okej.
Sandra, som är utbildad kock, trivdes men gjorde tidigt klart att hon gärna skulle arbeta i köket om det blev en plats ledig. Sedan kom öppningen.
– Kocken skulle sluta och jag fick frågan om jag ville ta hennes plats. Det ville jag ju.

Några månader senare fick Sandra veta att hon var gravid. Beskedet var glädjande, både Sandra och hennes sambo ville ha barn. Men ganska tidigt i graviditeten fick Sandra ischias och de tunga arbetsmomenten på jobbet blev svåra att genomföra. Till slut ansökte hon om graviditetspenning, men hann både bli sjukskriven och föda sonen Malte innan den beviljades.
– Förmodligen var han felberäknad. Enligt barn­morskan var han sex veckor för tidig, men enligt läkarna var han helt färdig när han kom.  

Sandra ler omedvetet när hon pratar om Malte. Han har hunnit bli 3,5 år nu och Sandras mobil är full av charmiga bilder på honom.
– Han är min ögonsten, säger hon och bläddrar på mobilen.  
Under föräldraledigheten åkte Sandra och Malte ofta till jobbet för att hälsa på. Ägaren var alltid trevlig men under senhösten 2009, när det ­började bli dags för Sandra att komma tillbaka, förändrades han.
– Det kändes som om han undvek att prata om att jag skulle börja jobba igen.
När det bara var två dagar kvar gjorde hon ett nytt försök. Beskedet hon fick då blev en chock.
– Han sa att jag inte fick komma tillbaka som kock, för det jobbade en annan tjej i köket nu. I stället blev jag erbjuden arbete helgkvällar i baren och restaurangen. Men han visste att det var omöjligt eftersom min sambo jobbar nätter.
Sandra erbjöd sig då att jobba i baren ett par helger i månaden, och samtidigt dela tjänsten i köket.
– Jag ville inte vara orimlig, utan var villig att diskutera. Han sa att han skulle fundera på det och höra av sig. Men det gjorde han aldrig, han åkte utomlands.
Till saken hör att Sandra vid tillfället var gravid igen, vilket hon också hade berättat. Så här i efterhand undrar hon om det verkligen var smart.
– Jag var nybliven mamma och gravid igen. Det är en dålig sits, men jag har alltid velat köra med öppna kort. Det är inte alltid det lönar sig.  

Till slut kontaktade Sandra Hotell- och restaurangfacket.
– Facket har varit jättebra. Jag är jätteglad att jag är med i HRF. De förstod problemet från dag ett och har stöttat mig hela vägen.
Men inte heller HRF nådde framgång med arbetsgivaren. Eftersom restaurangen saknade kollektivavtal stämde facket till slut krögaren i tingsrätten. Rubriceringen blev felaktigt avsked, då rätten ansåg att ägarens agerande var detsamma som att ge Sandra sparken.
I tingsrättsförhandlingarna gav arbets­givaren sin version. Han menade att Sandra inte haft någon anställning att komma tillbaka till. Enligt honom hade hennes ­anställning upphört när hon bytte tjänst från servitris till kock. Den nya anställningen hade bara varit på prov, och hade avslutats innan hon blev sjukskriven eftersom hon inte klarade jobbet.
– Sen sa han att han bara hade erbjudit mig jobb i baren för att vara snäll. Som jag ser det är alltihop bara bullshit.
Mitt i processen kom ännu ett dråpslag. När Sandra var i början av nionde månaden slutade plötsligt barnet i hennes mage att sparka. På sjukhuset konstaterades att barnets hjärta hade stannat. Det blev kejsarsnitt, namngivningsceremoni och begravning. Och en fruktansvärd sorg.
– Det var en oerhörd svår period. Allt var som en dimma. Varje gång det kom ett brev från juristen eller tingsrätten ville jag bara skrika.

I december förra året kom domen. Där underkände tingsrätten arbetsgivarens resonemang, och ansåg att Sandra visst haft en anställning att komma tillbaka till.
Men samtidigt ansåg rätten att ­arbetsgivaren fullgjort sin plikt genom att erbjuda henne jobb i baren. Sandra och HRF ­dömdes därför att betala rättegångs­kostnaderna på nästan 100 000 kronor.
Nu har ärendet gått ­vidare och ska tas upp i Arbetsdomstolen.
Sandra vill ha ekonomisk ersättning för de sex månader då hon skulle ha arbetat.
– Arbetsgivaren drog verkligen undan mattan för mig. Vi hade precis köpt en ny bostadsrätt, och helt plötsligt fick vi klara oss på min sambos lön. Och jag kunde inte få a-kassa heller eftersom jag inte fick ­korrekta papper från honom. Jag hade ingen inkomst alls på ett halvår.  
Men framför allt vill hon förhindra att fler drabbas.
– Det handlar inte om pengar utan om att han inte ska göra samma sak mot andra.

För Sandras egen del är restaurangbranschen snart ett avslutat kapitel. Under våren har hon läst upp sina betyg.
– Det är nog det enda positiva med det här. Att jag har hittat tillbaka till skolbänken.
Målet är att söka till högskolan, men det får vänta lite. I september ska Malte äntligen få ett syskon.
– Om allt går som det ska. Sedan blir det nog förskollärarlinjen eller lågstadielärare. Jag har tappat lusten för att jobba i restaurangbranschen.

Hotellrevyn har försökt nå Sandras tidigare arbetsgivare för en kommentar.

Tre andra föräldrar som stött på problem

Rebecka fick inte tjänsten
Rebecka arbetar på ett hotell­företag och är gravid. Företaget utlyser ett ledigt jobb, som Rebecka känner sig tillräckligt meriterad för och som hon är intresserad av. Men tjänsten har tillsätts med en annan person. Rebecka får veta att hon varit påtänkt, men att det inte verkat lämpligt med tanke på att hon snart ska ha barn.

Alexander blev uppsagd
Alexander är provanställd som kock. Han berättar för sin arbetsgivare att han ska bli pappa och ber om ett arbetsgivarintyg för att ansöka om föräldraledighet. När barnet föds är Alexander hemma i tio dagar. Första dagen tillbaka på jobbet blir han uppsagd, enligt chefen på grund av att han inte var bra på jobbet. På arbets­givarintyget han får står det att anställningen avslutades på grund av föräldraledighet. HRF och arbetsgivaren når en förlikning.

Katarina nekades havandeskapspenning
Katarina arbetar som städerska på ett stort hotell. Jobbet är bitvis tungt, så när hon blir gravid med sitt första barn ansöker hon om och får havandeskapspenning. Några år senare blir hon gravid igen. Denna gång är graviditeten betydligt mer besvärlig, och Katarina  ansöker åter­igen om föräldra­penning hos Försäkringskassan. Denna gång får hon avslag, trots att både arbetsplats och arbetsuppgifter är desamma.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter ARBETSMILJÖ

Skyddsombud stärks i lagförslag

Regionala skyddsombud spelar en viktig roll för att förhindra skador, sjukdomar och dödsfall på jobbet. Därför föreslår regeringen att deras roll förstärks.

Publicerad 21 februari 2020 Kommentera
Skyddsombud stärks i lagförslag
Ett bra lagförslag, men tveksamt om det går igenom i riksdagen, säer Per Persson, avtalssekreterare HRF. Foto: Kent Eng, Colourbox

På arbetsplatser som visserligen har kollektivavtal, men inget lokalt arbetsmiljöarbete, riskerar arbetsmiljön bli lidande. Det konstaterar regeringen som nu lägger fram ett förslag till riksdagen. Förslaget innebär att regionala skyddsombud ska ges tillträde till alla arbetsplatser där det finns kollektivavtal.

– Det handlar om att skapa lika villkor för alla företag som har kollektivavtal, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark när hon presenterade förslaget.

Per Persson
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

HRF:s avtalssekreterare Per Persson tycker att det är ett bra förslag.
– Det är väl jättebra. Jag är inte säker på att man får stöd i riksdagen för det här. Det finns andra partier som motarbetar, men det skulle helt klart bidra till en säkrare bransch.

Svenskt Näringsliv har tidigare framfört att fackligt utsedda skyddsombud har svårt att skilja på sina olika roller och att de använder besök på arbetsplatser för att rekrytera nya medlemmar. I stället vill de se en oberoende myndighet som gör besök på arbetsplatser.

– Det ena utesluter inte det andra. Jag tror att det är alldeles nödvändigt att våra regionala skyddsombud gör arbetsplatsbesök. De har en oerhörd kunskap om och erfarenhet från branschen, säger Per Persson.

Men han är inte särskilt optimistisk kring chansen att förslaget blir verklighet.
– Nej, inte med den majoritet i riksdagen som vi har i dag. Vi är vana vid att borgerliga partier och SD röstar emot förslag som skulle göra arbetslivet bättre för arbetare. Tyvärr.

Nyheter ARBETSKRAFTSINVANDRING

Rapport föreslår minskad arbetskraftsinvandring

Den S-märkta tankesmedjan Tiden föreslår i en ny rapport att arbetskraftsinvandringen begränsas. Bland annat vill man återinföra arbetsmarknadsprövningen som slopades 2008.

Publicerad 21 februari 2020 Kommentera
Rapport föreslår minskad arbetskraftsinvandring
Tankesmedjan Tiden vill begränsa arbetskraftsinvandringen i flera branscher och yrken. Foto: Colourbox

Sysselsättningsgapet mellan utlandsfödda och inrikesfödda svenskar är stort. Samtidigt har arbetskraftsinvandringen ökat. Rapporten pekar på att många migrantarbetare dessutom anställs i yrken där det råder ett överskott på arbetskraft.

– Vi behöver en mer oberoende bedömning än att bara lyssna på arbetsgivarnas uppgifter om att det råder arbetskraftsbrist, säger Daniel Färm, chef för tankesmedjan.

En åtgärd man vill se är att arbetsmarknadsprövningen återställs. Det skulle innebära att arbetstillstånd inte beviljas till yrken och branscher där det finns arbetslösa som skulle kunna få jobben.

Andra förslag som lyfts fram i rapporten är att ge fack och arbetsgivarorganisationer större makt över arbetskraftsinvandringen och att kollektivavtal ska krävas för att arbetsgivare ska få ta emot migrantarbetare. Rapporten föreslår också att tjänsterna ska omfatta heltid och att lägsta lön höjs till minst 22 000 kronor i månaden, mot dagens 13 000 i månaden. Dessutom vill rapportförfattarna se en ny polisenhet som samarbetar med andra myndigheter för att motverka arbetslivskriminalitet.

– Vi vet att det här är ett problem framför allt i LO-yrken inom till exempel bygg och restaurang, säger Daniel Färm.

Nyheter rapport

Unga branschkvinnor mest lågavlönade

Unga kvinnor i restaurangyrken är gruppen med störst andel lågavlönade, visar Medlingsinstitutets rapport. – Här har vi att jobba som fackförbund i förhandlingar med arbetsgivarna, säger HRF:s ordförande Malin Ackholt.

Publicerad 20 februari 2020 Kommentera
Unga branschkvinnor mest lågavlönade
Bland restauranganställda kvinnor räknas drygt var tionde som lågavlönad i Medlingsinstitutets rapport. Foto: Neydtstock/Mostphotos
Malin Ackholt
Malin Ackholt. Foto: Peter Jönsson

År 2018 var mediangrundlönen för en heltidsanställd 29 500 kronor i månaden. En lön som vissa av restaurangbranschens anställda bara kan drömma om, visar Medlingsinstitutets årsrapport. Tillsammans med städare och kundtjänstmedarbetare sticker restauranganställda ut som den yrkesgrupp som har störst andel lågavlönade, här definierat som en heltidsgrundlön under 17 700 kronor.
– Det är problematiskt att vi har en så pass stor andel lågavlönade i vår bransch. Här har vi att jobba som fackförbund i förhandlingar med arbetsgivarna, säger HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt som påpekar att statistiken omfattar anställda på arbetsplatser både med och utan kollektivavtal.

På arbetsmarknaden i stort räknas 0,9 procent av alla anställda som lågavlönade. Bland restaurangpersonal är siffran 7,9 procent. Allra vanligast är det bland kvinnor i restaurangyrken, där 10,4 procent räknas som lågavlönade i studien. Dessa är framför allt unga kvinnor med låg anställningsgrad.
– Det vi kan se är att det rör sig om unga människor som jobbar förhållandevis lite i branschen, säger Malin Ackholt.

Rapporten visar även att kollektivavtalets lägstalöner har stor betydelse för dessa yrkesgrupper. Bland restaurangpersonal är det många vars faktiska löner ligger nära eller strax över avtalets lägstalöner, skriver Medlingsinstitutet.
– Där ser man vikten av en bra nivå på våra minimilöner när arbetsgivarna väljer att hela tiden anställa på lägstalön, säger Malin Ackholt.

Fråga om jobbet.
89
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här