Nyheter ARBETSRÄTT
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Sandras tjänst försvann när hon fick barn

– Jag vet inte varför det är så svårt att få och ha barn när du jobbar i restaurang, det funkar ju bra i alla andra branscher, säger kocken Sandra Persson. När hon var föräldraledig med sonen Malte fick hon beskedet att hennes tjänst var borta. Och Sandra är långt ifrån ensam om sin upplevelse, enligt Hotell- och restaurangfacket.

Publicerad 15 maj 2012
Sandras tjänst försvann när hon fick barn
Sandra Persson Foto: Serny Pernebjer

Inne på Böckmans konditori och bowling är sorlet högt efter att ett lag seniorbowlare slagit sig ner för en fika. Kaféet är ett av få matställen runt Bromölla där Sandra Persson inte har arbetat.
– Det är ont om jobb här, så det gäller att ta det som finns. Jag har hankat mig fram på campingar, gatukök, pizzerior, storkök, ja, det mesta.

Därför blev Sandra extra glad när hon hösten 2007 blev erbjuden ett fast jobb som servitris på en av ortens restauranger. Ägaren kände hon sedan tidigare och lönen var okej.
Sandra, som är utbildad kock, trivdes men gjorde tidigt klart att hon gärna skulle arbeta i köket om det blev en plats ledig. Sedan kom öppningen.
– Kocken skulle sluta och jag fick frågan om jag ville ta hennes plats. Det ville jag ju.

Några månader senare fick Sandra veta att hon var gravid. Beskedet var glädjande, både Sandra och hennes sambo ville ha barn. Men ganska tidigt i graviditeten fick Sandra ischias och de tunga arbetsmomenten på jobbet blev svåra att genomföra. Till slut ansökte hon om graviditetspenning, men hann både bli sjukskriven och föda sonen Malte innan den beviljades.
– Förmodligen var han felberäknad. Enligt barn­morskan var han sex veckor för tidig, men enligt läkarna var han helt färdig när han kom.

Sandra ler omedvetet när hon pratar om Malte. Han har hunnit bli 3,5 år nu och Sandras mobil är full av charmiga bilder på honom.
– Han är min ögonsten, säger hon och bläddrar på mobilen.
Under föräldraledigheten åkte Sandra och Malte ofta till jobbet för att hälsa på. Ägaren var alltid trevlig men under senhösten 2009, när det ­började bli dags för Sandra att komma tillbaka, förändrades han.
– Det kändes som om han undvek att prata om att jag skulle börja jobba igen.

När det bara var två dagar kvar gjorde hon ett nytt försök. Beskedet hon fick då blev en chock.
– Han sa att jag inte fick komma tillbaka som kock, för det jobbade en annan tjej i köket nu. I stället blev jag erbjuden arbete helgkvällar i baren och restaurangen. Men han visste att det var omöjligt eftersom min sambo jobbar nätter.

Sandra erbjöd sig då att jobba i baren ett par helger i månaden, och samtidigt dela tjänsten i köket.
– Jag ville inte vara orimlig, utan var villig att diskutera. Han sa att han skulle fundera på det och höra av sig. Men det gjorde han aldrig, han åkte utomlands.
Till saken hör att Sandra vid tillfället var gravid igen, vilket hon också hade berättat. Så här i efterhand undrar hon om det verkligen var smart.
– Jag var nybliven mamma och gravid igen. Det är en dålig sits, men jag har alltid velat köra med öppna kort. Det är inte alltid det lönar sig.

Tre andra föräldrar som stött på problem

Rebecka fick inte tjänsten
Rebecka arbetar på ett hotell­företag och är gravid. Företaget utlyser ett ledigt jobb, som Rebecka känner sig tillräckligt meriterad för och som hon är intresserad av. Men tjänsten har tillsätts med en annan person. Rebecka får veta att hon varit påtänkt, men att det inte verkat lämpligt med tanke på att hon snart ska ha barn.

Alexander blev uppsagd
Alexander är provanställd som kock. Han berättar för sin arbetsgivare att han ska bli pappa och ber om ett arbetsgivarintyg för att ansöka om föräldraledighet. När barnet föds är Alexander hemma i tio dagar. Första dagen tillbaka på jobbet blir han uppsagd, enligt chefen på grund av att han inte var bra på jobbet. På arbets­givarintyget han får står det att anställningen avslutades på grund av föräldraledighet. HRF och arbetsgivaren når en förlikning.

Katarina nekades havandeskapspenning
Katarina arbetar som städerska på ett stort hotell. Jobbet är bitvis tungt, så när hon blir gravid med sitt första barn ansöker hon om och får havandeskapspenning. Några år senare blir hon gravid igen. Denna gång är graviditeten betydligt mer besvärlig, och Katarina  ansöker åter­igen om föräldra­penning hos Försäkringskassan. Denna gång får hon avslag, trots att både arbetsplats och arbetsuppgifter är desamma.

Till slut kontaktade Sandra Hotell- och restaurangfacket.
– Facket har varit jättebra. Jag är jätteglad att jag är med i HRF. De förstod problemet från dag ett och har stöttat mig hela vägen.
Men inte heller HRF nådde framgång med arbetsgivaren. Eftersom restaurangen saknade kollektivavtal stämde facket till slut krögaren i tingsrätten. Rubriceringen blev felaktigt avsked, då rätten ansåg att ägarens agerande var detsamma som att ge Sandra sparken.

I tingsrättsförhandlingarna gav arbets­givaren sin version. Han menade att Sandra inte haft någon anställning att komma tillbaka till. Enligt honom hade hennes ­anställning upphört när hon bytte tjänst från servitris till kock. Den nya anställningen hade bara varit på prov, och hade avslutats innan hon blev sjukskriven eftersom hon inte klarade jobbet.
– Sen sa han att han bara hade erbjudit mig jobb i baren för att vara snäll. Som jag ser det är alltihop bara bullshit.

Mitt i processen kom ännu ett dråpslag. När Sandra var i början av nionde månaden slutade plötsligt barnet i hennes mage att sparka. På sjukhuset konstaterades att barnets hjärta hade stannat. Det blev kejsarsnitt, namngivningsceremoni och begravning. Och en fruktansvärd sorg.
– Det var en oerhörd svår period. Allt var som en dimma. Varje gång det kom ett brev från juristen eller tingsrätten ville jag bara skrika.

I december förra året kom domen. Där underkände tingsrätten arbetsgivarens resonemang, och ansåg att Sandra visst haft en anställning att komma tillbaka till.
Men samtidigt ansåg rätten att ­arbetsgivaren fullgjort sin plikt genom att erbjuda henne jobb i baren. Sandra och HRF ­dömdes därför att betala rättegångs­kostnaderna på nästan 100 000 kronor.

Nu har ärendet gått ­vidare och ska tas upp i Arbetsdomstolen.
Sandra vill ha ekonomisk ersättning för de sex månader då hon skulle ha arbetat.
– Arbetsgivaren drog verkligen undan mattan för mig. Vi hade precis köpt en ny bostadsrätt, och helt plötsligt fick vi klara oss på min sambos lön. Och jag kunde inte få a-kassa heller eftersom jag inte fick ­korrekta papper från honom. Jag hade ingen inkomst alls på ett halvår.
Men framför allt vill hon förhindra att fler drabbas.
– Det handlar inte om pengar utan om att han inte ska göra samma sak mot andra.

För Sandras egen del är restaurangbranschen snart ett avslutat kapitel. Under våren har hon läst upp sina betyg.
– Det är nog det enda positiva med det här. Att jag har hittat tillbaka till skolbänken.
Målet är att söka till högskolan, men det får vänta lite. I september ska Malte äntligen få ett syskon.
– Om allt går som det ska. Sedan blir det nog förskollärarlinjen eller lågstadielärare. Jag har tappat lusten för att jobba i restaurangbranschen.

Hotellrevyn har försökt nå Sandras tidigare arbetsgivare för en kommentar.

 

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter corona

Restriktioner förlängs

Det blir inte längre öppettider på restauranger den 3 maj. I dag meddelade Folkhälsomyndigheten att man vill förlänga restriktionerna till 17 maj.

Publicerad 22 april 2021 Kommentera
Restriktioner förlängs
Restriktionerna förlängs med två veckor. Först den 17 maj ska restauranger kunna hålla öppet senare än 20.30. Foto: Istockphoto

Regeringen gav vid en pressträff på torsdagen beskedet att restriktionerna för offentliga tillställningar och allmänna sammankomster ligger kvar ytterligare två veckor. Anledningen är den höga smittspridningen och det ansträngda läget för sjukvården.

Samtidigt sade Folkhälsomyndigheten att man föreslår en motsvarande förlängning av restriktionerna för serveringsställen.

För restaurangbranschens del innebär detta att det även fortsättningsvis är stängning klockan 20.30 som gäller. Dessutom kommer det fram till 17 maj tillåtas max fyra personer per sällskap på restauranger, om de inte ligger i till exempel gallerior – då är det en person per sällskap som gäller.

– Man ska ha respekt för smittspridningen. Men man skulle kunna vara generösare med öppettiderna för restauranger, med de kraftiga regleringar som redan finns. Vi anser att det finns förutsättningar att hålla öppet till 23, utan att det påverkar smittspridningen. Då skulle restaurangerna hinna med två sittningar, säger Malin Ackholt, Hotell- och restaurangfackets ordförande.

Nyheter avgift

Nya avgifter från 1 april

Från den 1 april är medlemsavgiften till HRF 25 kronor högre för alla medlemmar. Beklagligt, men nödvändigt, säger Pim van Dorpel, förbundets vice ordförande.

Publicerad 20 april 2021 Kommentera
Nya avgifter från 1 april
Pandemin har gjort att fler medlemmar behöver hjälp, berättar HRF:s vice ordförande Pim van Dorpel. Nu höjer förbundet medlemsavgifterna. Foto: Anna-Karin Nilsson

Det har varit ett tufft år för branschen och dess anställda, men även för Hotell- och restaurangfacket. Därför har man nu höjt medlemsavgiften för alla inkomstklasser.

– Orsaken är ökade kostnader för bland annat förhandlingar i samband med covid. Det är medlemmarnas behov som styr kostnaderna, och det har blivit ganska många ärenden under det här året, säger Pim van Dorpel.

Avgifter från 1 april

Månadsinkomst Avgift
0 – 4 999 224
5 000 – 9 999 245
10 000 – 11 999 265
12 000 – 13 999 305
14 000 – 15 999 345
16 000 – 17 999 385
18 000 – 19 999 425
20 000 – 21 999 465
22 000 – 24 999 505
25 000 – 29 999 575
30 000 – 615

 

Det finns sedan tidigare ett kongressbeslut på att medlemsavgiften ska vara solidarisk. Därför har HRF:s förbundsstyrelse beslutat att de som tjänar mest ska betala mest. Den högsta avgiften, som gäller för alla som tjänar minst 30 000 kronor, ligger från den 1 april på 615 kronor per månad. Lägst avgift, 224 kronor i månaden, betalar de som tjänar under 5 000 kronor.
I den högsta avgiftsklassen ligger 3,3 procent av medlemmarna.

– Det är något färre som betalar högsta avgiften än vad vi hade räknat med när vi tittade på lönestatistiken för branschen. Det finns en viss eftersläpning, och det kan vara permittering och i vissa fall hyvling som gör att färre har de högsta inkomsterna. Det kan också vara så att man har missat att uppge sin rätta inkomst till oss. Vi har ingen möjlighet att kontrollera hur mycket medlemmarna tjänar.

Pim van Dorpel betonar också att förbundet hela tiden jobbar med kostnadsbesparingar för att få en budget i balans.

– Men vi är en medlemsdriven organisation. Det är medlemmarnas behov som styr. Mycket av det lokala fackliga arbetet har förts över på avdelningarnas ombudsmän. Om mer fackligt arbete återförs till klubbnivå och bekostas av arbetsgivaren, så att vi ser att våra kostnader sjunker, kan vi sänka avgifterna igen.

Nyheter arbetsmarknad

HRF: Risker med ny intensivpraktik

I förra veckan startade möjligheten till intensivpraktik i upp till nio månader för arbetssökande inom etableringsprogrammet. Hotell- och restaurangfacket ser en risk för lönekonkurrens.

Publicerad 19 april 2021 Kommentera
HRF: Risker med ny intensivpraktik
Sedan den 15 april kan Arbetsförmedlingen erbjuda deltagare som ingår i etableringsuppdraget ett intensivår med möjlighet till upp till nio månader praktik. Foto: Mostphotos
Pim van Dorpel 2018
Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Den nya praktiken är en del av intensivåret, som från och med den 15 april erbjuds deltagare i det så kallade etableringsprogrammet, i första hand nyanlända i Sverige som behöver hjälp att komma in på arbetsmarknaden. Tanken är de som går intensivåret ska komma i arbete inom ett år efter påbörjat program.

Under den tiden kan den arbetssökande till exempel studera svenska i högt tempo eller göra praktik på ett företag.
– Det är ett sätt att se till att nyanlända kan komma i jobb mycket snabbare, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, när hon presenterade intensivåret i veckan.

Praktiken kan pågå i sex månader med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader. Deltagare ska kunna få etableringsersättning från Försäkringskassan. Även arbetsgivaren kan få ersättning, 150 kronor per dag från Arbetsförmedlingen.

Pim van Dorpel, vice ordförande för Hotell- och restaurangfacket, är tveksam till att ytterligare en obetald praktikform är rätt väg att gå.
– Vi hade hellre sett att man hade satsat på de insatser som redan finns, som etableringsåret.

HRF ser också visst risk för att den nya intensivpraktiken kan skapa lönekonkurrens.
– Vi är försiktigt positiva, men vi ser att det finns risker.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här