Nyheter avtal 2012
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Så vill HRF få upp avtalslönerna…

-- Avtalets lägstalöner är inte något hinder för löneutveckling. Hindren är den höga personalomsättningen, den negativa löneglidningen, det vill säga att arbetsgivarna inte höjer lönerna avtalsenligt, säger Hotell- och restaurangfackets förbundsordförande Ella Niia.

Publicerad 11 april 2012
inlinebild
Ella Niia, förbundsordförande för HRF. Foto: Elis Hoffman

Vilka är HRF:s avtalskrav?
– Utgångspunkten är samordningen vi har inom LO-familjen. Vårt krav är en lönehöjning på 860 kronor plus 100 ­kronor i jämställdhetssatsning för att minska löneskillnaderna mellan kvinno- och mans­dominerade branscher. Vi vill också ­ytterligare stärka rätten till tillsvidare­anställningar. Har man en visstidsanställning är man otrygg och mentalt någon annanstans. Vi måste skapa trygga förutsättningar för dem som vill jobba i branschen.

Vilken fråga är viktigast?
– Lönen. Snittlönen i branschen är 20 412 kronor. Men det är svårt att hävda bara lönen utan att ta upp arbetstiden. Enligt vår partsgemensamma statistik arbetar restaurangbiträden knappa 90 timmar på en månad. Med en lön på runt 20 000 och deltid blir det inte mycket pengar att leva för.

SHR har aviserat att sänka minimi­lönerna för unga. Vad kommer ni att svara på det?
– Vi har sedan länge ungdomslöner fram till man är 20 år, i vårt avtal. Jag menar att det tillgodoser de krav som arbetsgivaren har. Det är redan i dag billigt att anställa ungdomar. Det finns ingen forskning som visar på ett samband mellan sänkta kostnader och ökad sysselsättning. Sänkningen av arbetsgivaravgifterna kostade 51,5 miljarder i förlorade skatteintäkter men har inte gett några jobb. Momssänkningen verkar inte heller ha gett några nya jobb. Nu är det nästa steg att lönerna ska sänkas för att skapa nya jobb. Vi är inte förhandlingsbara när det kommer till lönesänkningar.

SHR menar att minimilönerna  redan är höga som de är, och att höja dem ytterligare skulle minska möjligheterna för löneutveckling för dem som stannar i branschen. Hur ser du på det?
– Vi har lägstalöner i vårt avtal. Vårt viktigaste lönepolitiska mål är att alla våra medlemmar ska ha en lön att leva på.  Avtalets lägsta löner är inte något hinder för löneutveckling. Hindren är den höga personalomsättningen, den negativa ­löneglidningen, det vill säga att arbets­givarna inte höjer lönerna avtalsenligt, och avsaknad av koppling mellan löneutveckling och kompetensutveckling.
 
Vad säger du om att SHR ser industrins löneökning som normerande?
– Vi i LO:s styrelse anser inte att industrin ska vara normerande. Vi har inom ramen för LO-samordningen enighet kring våra krav och ska hålla fast vid dem.

Vad ska HRF göra för att minimilönerna inte ska vara norm?
– Hur arbetsgivare tillämpar minimi­lönerna är ett problem. Tanken med ­minimilöner är att de ska utgöra golvet men de har snarare blivit taket och ses som den normala lönen. Nu säger arbetsgivaren att de lägsta lönerna i avtalen är så höga att det pressar ihop löneutvecklingen.

Är det realistiskt att tro att LO-samordningens krav ska gå igenom?
– Nyligen kom det rapporter från Konjunkturinstitutet om att siffrorna pekar åt rätt håll. Sedan bygger LO-samordningen på att få upp de lägsta lönerna. Det är hela tanken. Jag tycker att argumentet att branschen inte orkar bära våra krav missar att hotell- och restauranganställda måste ha löner som måste gå att leva på. Jag tycker att våra krav tar hänsyn till samhällsekonomin.

Hur stor är risken för en konflikt?
– Det är svårt att bedöma. Men min och vår förhandlingsdelegations intentioner är att vi ska komma fram till ett avtal utan konflikt. Vårt uppdrag är att förhandla.

Läs intervjun med SHR:s vd Eva Östling Ollén här.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter A-KASSA

Pressad väntan på a-kassa

Medlemmar i Hotell- och restauranganställdas a-kassa har under pandemin behövt vänta upp till 15 veckor på att få sin ersättning. Väntetiden är nu kortare, men fortfarande längre än i andra branscher.

Publicerad 4 december 2020 Kommentera
Pressad väntan på a-kassa
Rekordmånga arbetslösa inom branschen ger långa väntetider för att få a-kassa. Foto: Madelen/Mostphotos

Utan jobb och utan pengar. Så är läget för många av de hotell- och restauranganställda som förlorat jobbet på grund av coronaviruset. Under pandemin har väntetiderna för att få ut ersättning från a-kassan ökat kraftigt.

Just nu ligger väntetiden på nio veckor för medlemmar i Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK. Det är två veckor längre än genomsnittet för alla a-kassor. Och väntetiderna har varit uppe i så mycket som 15 veckor.

Karin Pettersson, föreståndare för HRAK, inser att detta innebär stora problem för de drabbade.
– Jag förstår att de är besvikna och vi tycker själva att det är oacceptabelt. Många medlemmar har en tuff situation, det märker vi på samtalen. Det kan vara flera i hushållet som arbetar i branschen. Människor är oroliga för att behöva gå ifrån hus och hem, och tvingas låna pengar.

Hittills i år har HRAK betalat ut ersättning till 23 000 personer. Ett vanligt år brukar det vara omkring 13 000. Karin Pettersson beskriver situationen som extrem.
– Vår organisation befinner sig i stabsläge. Vi har fått viss hjälp av andra a-kassor, men det är så otroligt stora volymer.

Medlemsantalet har i år gått från 73 500 till 93 500.
– De tre sista veckorna har vi fått in omkring 2 000 nya medlemmar som känner oro för sin framtid inom branschen. Vår prognos är att de också kommer att söka ersättning.

HRAK har fått extra ekonomiskt tillskott för att kunna anställa fler handläggare, men det löser inte problemen på kort sikt, säger Karin Pettersson.
– Det tar 12 till 24 månader för en handläggare att bli fullt ut produktiv. Vi har ett komplext gammalt regelverk med otroligt många villkor som ska uppfyllas. Vi har gjort beslutsfattare uppmärksamma på att reglerna behöver förenklas.

Ett fortsatt problem är också att arbetsgivare dröjer med att lämna arbetsgivarintyg eller fyller i dem på fel sätt.

Att vara arbetslös på grund av pandemin innebär en ny sorts press, säger Karin Pettersson.
– Det finns sorg och frustration bland serviceproffs som inte vet om de kommer att kunna jobba inom sitt yrke igen. Hur branschen kommer ut på andra sidan vet vi ju inte. Men vi kalkylerar med en hög arbetslöshet även under 2021 och en bit in på 2022.

I april bedömer Karin Pettersson att HRAK kommer att vara nere i samma väntetider som övriga a-kassor.

Nyheter PRIS

Hotellrevyns vinskribent hyllas

Hurra, säger vi för Ulrika Karlsson, sommelier och Hotellrevyns egen vinskribent, vars restaurang Krakas krog utsetts till Årets resmål av tidningen Dagens Industri.

Publicerad 3 december 2020 Kommentera
Hotellrevyns vinskribent hyllas
Hållbart och lokalt fokus var det som gav Ulrika Karlsson och Krakas krog utmärkelsen Årets resmål. Foto: Krakas.se, Annika af Klercker

Hur stort är det här?
– Det är stort. Under alla år har vi märkt att Dagens Industri har stor inverkan på våra gäster. De använder den som en guide. Du skulle se min mejlbox och min telefon nu, vi pratar hundratals gratulationer från gäster och branschkollegor. Jag blir så glad att de tar sig tid.

Vad betyder det för dig?
– När man ligger så här avsides är det viktigt med uppmärksamhet för att hålla gästernas intresse uppe. En sådan här utmärkelse sporrar oss att fortsätta arbeta med högsta kvalitet i det vi gör. Det är ganska hårt arbete att driva restaurang som vi gör, med fokus på hållbarhet och närodlat. Det är kul, men det är långa dagar och kräver stort engagemang.

Krakas krog ligger på Gotland, ungefär fyra mil från Visby. Vilka gästar er?
– Den här sommaren har det varit många nya gäster. 95 procent kommer inte från Gotland. Vi var lite oroliga när vi insåg att våra utländska gäster inte skulle kunna komma. Men det har varit hur många svenska gäster som helst. Våra väntelistor var enorma den här sommaren.

Hade önskat att vi kunde samla hela teamet.

Ni har bara öppet fyra månader om året, hur kommer det sig?
– Det är utifrån vad som finns råvarumässigt. Vi jobbar med hållbarhet och närodlat, den filosofin passar bäst under sommarmånaderna. Men vi har stretchat ut det. Tidigare stängde vi i slutet av augusti, och nu i mitten av oktober. Vi har ju jobbat så här sedan 2006 och ju längre man håller på desto mer är odlare och producenter med på tåget. Så de har hjälpt oss att förlänga säsongen.

Hur har ni firat?
– Det blev en liten utdelning med en jättefin lunch på Nour, Sayan Isakssons restaurang i Stockholm. Så firade vi lite med en riktigt god flaska vin när jag kom hem. Vi läser upp alla lyckönskningar för varandra, min man och jag. Man hade önskat att vi kunde samla hela teamet, men det går inte nu. Det kommer vi att göra sen.

Ur temat Avtal 2020
Nyheter KONFLIKT

Ikeapersonal tas ut i strejk

Hotell- och restaurangfacket kommer inte överens med Svensk Handel om ett nytt avtal för dem som jobbar på bland annat Ikeas restauranger. I dag varslade HRF om strejk.

Publicerad 2 december 2020 Kommentera
Ikeapersonal tas ut i strejk
Den 11 december bryter strejk ut på tre Ikearestauranger, om inte HRF och Svensk Handel kommer överens om ett nytt avtal. Foto: Mostphotos

Det är två frågor parterna inte kunnat enas om. Dels låglönesatsningen, dels villkoren för deltidsanställda. På Svensk Handels område utgör de en absolut majoritet. Bara 0,07 procent av de anställda som jobbar i varuhusrestauranger har en heltidstjänst.

– Jag trodde att vi hade räknat fel när jag såg siffran, säger Eva-Lotta Ramberg, central ombudsman på HRF och en av dem som förhandlar med Svensk Handel.

Arbetsgivarsidan menar att den lägre tjänstgöringsgraden kompenseras av ob-ersättningen, som är generös jämfört med till exempel Gröna riksavtalet.
– Vi anser att man måste kunna leva på sin grundlön. Den dagen arbetsgivaren upptäcker att du blir dyr med din ob-ersättning blir du schemalagd dagtid, utan ob. Många hanterar det så, det har vi sett över åren, säger Eva-Lotta Ramberg.

Om konflikten

  • Konflikten bryter ut den 11 december klockan 11, om parterna inte kommer överens före det.
  • Strejken omfattar restauranger på tre Ikeavaruhus: Kungens Kurva, Barkarby och Västerås.
  • Förutom arbetsnedläggelse innebär varslet också blockad mot nyanställningar, inhyrning samt mer- och övertid.

HRF vill ha den så kallade norska modellen. Den innebär att man tittar på faktiskt arbetad tid tolv månader tillbaka. Den som har jobbat mycket mertid ska då kunna få sin tjänstgöringsgrad justerad uppåt, så att det motsvarar ett snitt av hur mycket man jobbat.

I går kväll avslutades förhandlingarna med motparten.
– Vi har inget mer att diskutera, det finns inga öppningar i sikte. Därför varslar vi om strejk, säger Eva Lotta-Ramberg.

Fråga om jobbet.
101
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här