Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Så utnyttjas lönebidragarna

Lurad på lönen, hotad och ivägkörd. Så slutade Peters anställning med lönebidrag. Han är inte ensam om att råka illa ut. Allt fler arbetsgivare utnyttjar bidragssystemet och de anställda maximalt.

Publicerad 28 juni 2011
Så utnyttjas
lönebidragarna
Peter blev lurad på pengar och illa behandlad när han var anställd med lönebidrag. Bilden är arrangerad.

Mer än 46 000 personer är anställda med lönebidrag. Det är arbetsförmedlingarna som ska kontrollera att de har det bra på arbetsplatserna, men ofta är kontrollerna obefintliga visar ­Hotellrevyns granskning. I flera fall som tidningen tittat närmare på står det klart att de anställda utnyttjas och ibland luras på lön.
Antalet medlemmar med bidragsanställningar som hör av sig till HRF för att de ­behandlas illa av sin arbetsgivare, har ökat på sista tiden uppger flera av förbundets ombudsmän. ­Likaså gäller ­antalet ­ärenden där de inte fått den lön de utlovats. I flera fall har arbetsgivaren behållit mellan­skillnaden mellan utlovad lön och den faktiska betydligt lägre lön som medlemmarna har fått. Först sedan medlemmarna har kontaktat facket har de fått hjälp att få ut sina pengar.

Peter är en av dem som drabbats. Han har varit anställd som kock på en ­restaurang i en mellanstor svensk stad i två år. Peter är inte hans riktiga namn, han vill vara anonym eftersom han hotats av sin arbetsgivare. Han beskriver sin tid på arbetsplatsen som ett helvete. Lönen har uteblivit och han har tvingats jobba övertid utan ersättning. Inte heller har han beviljats semester under sina år på restaurangen.
Hösten 2010 skadade han sig och blev sjukskriven.
– Under sjukskrivningen ringde arbetsgivaren och sa att jag inte var välkommen tillbaka. Då tog jag kontakt med facket, berättar Peter.
När han kom tillbaka efter sin sjukskrivning blev han hotad och förnedrad av ­arbetsgivaren. Han och familjen har därefter mått väldigt dåligt.  Av facket fick han rådet att skriva in sig på ­arbetsförmedlingen igen.
– Jag meddelade att de skulle stoppa bidraget för mig som gick till min arbetsgivare eftersom jag inte var välkommen på arbetsplatsen längre.
Trots att han påtalade detta vid flera tillfällen fortsatte arbetsförmedlingen att betala ut bidrag till arbetsgivaren.
– Arbetsgivaren ljög och sa att jag visst var där men så var det ju inte.
På arbetsplatsen finns flera anställda med bidrag och också sådana som jobbar svart. När Peter kontaktade facket hotade arbetsgivaren med att döda honom. Han blev misshandlad av arbetsgivaren och gjorde en polisanmälan, men polisen lade ner utredningen. Nu är han väldigt rädd och fortfarande sjukskriven. Han ­vågar inte gå tillbaka till arbetsplatsen. Han är fysisk och psykiskt nedbruten.
– Arbets­givaren har blivit bidrags­tagare, i stället för ­arbetstagarna. Det är inte bra. Den som tjänar mest på bidragsanställningar är arbetsgivaren. De som ­jobbar blir utnyttjade och mår psykiskt dåligt, säger Peter.

Arbetsförmedlingen har så sent som i februari i år tilldömt en person med lönebidrag skadestånd eftersom arbets­platsen som de hänvisat en arbets­sökande till, saknade kollektivavtal eller mot­svarande försäkringsskydd. Det står också i deras egen information på hemsidan att de ska kontrollera hur den anställde med ­löne­bidrag har det på arbetsplatsen.
Kenneth Isacsson är handläggare och sakkunnig i frågor som rör lönebidrag på Arbetsförmedlingen. Han säger att varje handläggare ska kontrollera arbetsgivaren både före och efter det att en person med lönebidrag anställs.
– Både lämpligheten i arbetsmiljön och hos arbetsgivaren kontrolleras. Om kollektiv­avtal eller hängavtal saknas ska likvärdiga villkor finnas. Handläggaren ska också kontrollera om arbetsgivaren har skatteskulder eller betalningsanmärkningar. Har den kontrollen inte gjorts har man hanterat ärendet fel, säger Kenneth Isacsson.

I dag omfattas drygt 46 000 personer av lönebidrag och 16 000 av trygghets­anställningar av olika slag. Totalt omfattas ungefär 62 000 av sådana anställningar och den siffran har legat konstant under senaste åren.
– Tanken med löne­bidrag är att få ut funktionsnedsatta på arbetsmarknaden. Lönebidraget ska kompensera den nedsatta förmågan. En arbetsgivare kanske måste anställa två för att få ett jobb gjort, säger Kenneth ­Isacsson.
Dock finns ingen kvotering för hur många lönebidragare en ­arbetsgivare får ha på en ­arbetsplats.
– Ungefär tio procent av dessa anställningar leder till anställningar som är ­osubventionerade, säger Kenneth Isacsson.

Eva-Lotta Ramberg är förbunds­jurist på HRF. Hon anser inte att arbets­förmedlingens kontroller fungerar.
– Ofta tycks det handla om att arbetsgivarna vill betala så lite som möjligt för utfört arbete, säger hon.
Hon menar att ett stort problem är att många får lönen kontant utan ett kvitto där de undertecknat att de tagit emot ­pengarna.
– Utan anställningsbevis, lönespecifikation eller lönekvitto, bankkontoutdrag eller vittnen vid överlämnandet av lönen så blir det än svårare att bevisa om eller vilken lön som utbetalats eller för den delen hur många arbetade timmar som gjorts, säger Eva-Lotta Ramberg.
Hon tillägger att allt för många inte heller får någon kontrolluppgift och om de får det så stämmer den sällan.
– Arbetsförmedlingen gör inte något då problem uppstår. Det är facket som tvistar, förhandlar, söker i konkurs och sedan ansöker om lönegaranti hos ­konkursförvaltaren. Jag har aldrig träffat på en medlem som fått hjälp av arbetsförmedlingen då han eller hon inte behandlats bra på sin arbetsplats. Är man då inte medlem i facket riskerar man anställningen och innestående löne-  och semester­förmåner, säger Eva-Lotta ­Ramberg.
 Hon rekommenderar alla som ska ut i arbete med bidrag från ­arbetsförmedlingen att de ska fråga förmedlingen om facket fått ansökan och »godkänt« ­platsen.
– För då finns i vart fall kollektiv­avtal och försäkringar. Om inte detta gjorts bör man ifrågasätta placeringen hos just det företaget. Och får du inte anställningsbevis, ­lönespecifikationer ­eller rätt lön vänta inte, är du medlem så vänd dig till facket så snart som möjligt.

Mats Kjellberg arbetar som ombudsman på HRF:s avdelning i Göteborg. Han märker att systemet med löne­bidragare går ut över arbetstagarna.
– Det händer att vi får in papper på att en medlem ska få 20 000 kronor i lön och allt ser frid och fröjd ut. Sedan hör ­medlemmen av sig till mig och det visar det sig att medlemmen bara får 14 000 kronor. Arbetsgivarna går plus på att utnyttja de anställda, säger Mats Kjellberg.
Han har upptäckt fem sådana fall under senaste halvåret.
– Ett annat problem är att de skickar medlemmar till arbetsplatser som vi gett avslag till. Om de sedan inte blir schyst behandlade hör de av sig till handläggarna på arbetsförmedlingen som inte gör något. Många är inte med i facket och då kan jag inte hjälpa dem. De har blivit blåsta.
Tanken är att de som får lönebidrag får det av ett skäl.
– Ibland har de inte kapacitet att jobba hundra procent. Men ägarna på restaurangerna kräver att de jobbar 110 procent. I min värld är detta system bara till för att det ska se schyst ut i statistiken. Som att folk har schysta jobb. I stället blir de utnyttjade och lurade på pengar.
Mats Kjellberg har utverkat pengar till de medlemmar som kontaktat honom.
– Men det som oroar mig är att arbetsförmedlingen skickar ut nya personer med lönebidrag till samma oseriösa arbetsgivare gång på gång.

Karolina och Linda – lönebidragare i över 10 år

Karolina har varit anställd med lönebidrag sedan 1994.
– Det är inget fel på mig egentligen, jag tycker att arbetsgivaren borde anställa mig.
Karolina härdar ut eftersom hon tycker att det är bättre att ha ett jobb än att vara arbetslös, men hon tycker att stämningen på arbetsplatsen är dålig.
– Så länge jag har ett jobb får jag stå ut, säger Karolina.
Hon hinner inte med jobbet på de timmar hon har avtalad arbetstid. Därför jobbar hon mellan en halvtimme till en timme mer varje dag utan ersättning.
– Men jag orkar inte hålla på och tjafsa om ersättning för dessa timmar.

Linda är anställd med lönebidrag sedan 1999. Sedan dess har restaurangen bytt ägare flera gånger. På anställnings­beviset står restaurangbiträde, men Linda jobbar som kock.
– Jag har mindre lön än vad jag ska ha både som kock och restaurang­biträde. Jag har bett om att få en vanlig anställning, men arbetsgivaren vill inte det. Om jag inte fått löne­bidrag hade jag blivit av med jobbet.
Linda får jobba mellan 2,5 – 5 ­timmar mer än avtalat varje vecka ­
utan betalt.
– Nu vill arbetsgivaren att jag ska jobba kväll, men jag är orolig för att jag inte får rätt lön. Det känns som att det får kosta så lite som möjligt att ha mig anställd.
Linda tycker att hon efter många års anställning borde ha visat vad hon går för.
–Jag känner mig inte värd någonting.

Karolina och Linda heter egentligen något annat, men de är rädda att förlora jobben om de medverkar med sina egna namn.

Det här är lönebidrag

Arbetsgivaren anställer en person med nedsatt arbetsförmåga. För detta kompenseras arbetsgivaren ekonomiskt genom lönebidrag. I vissa fall kan lönebidrag också lämnas för en person som redan är anställd och som har nedsatt arbetsförmåga.
Lönebidrag får lämnas vid en ny­anställning eller när någon som haft hel eller ­tids­begränsad sjukersättning eller ­aktivitetsersättning återgår i arbete.
Den som anställs ska ha lön och andra anställningsformer som följer eller är ­likvärdiga med kollektivavtal i branschen.
Saknas kollektivavtal ska arbetsgivaren kunna visa papper på att den anställde omfattas av ett likvärdigt försäkringsskydd.
Bidraget får lämnas i som längst fyra år.
Arbetsförmedlingen ska följa upp att överenskommelsen mellan arbetstagaren och arbetsgivaren efterlevs.
Källa: Arbetsförmedlingen

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter UTBILDNING

De kan vara framtidens kockar

På 12 veckor har 18 kvinnor utbildats till kockassistenter. Flera har redan fått jobb, andra har goda möjligheter.

Publicerad 27 maj 2019 Kommentera
De kan vara framtidens kockar
Magreth Mmaré och Hala, som bara vill använda sitt förnamn, har precis avslutat utbildningen till kockassistent. Foto: Anna-Karin Nilsson

Arbetslösheten bland utlandsfödda kvinnor ligger på runt 30 procent. Samtidigt är arbetskraftsbristen stor i restaurangköken. Därför har Restaurangakademien och Arbetsförmedlingen Jobbtorg unga Globen i Stockholm samarbetat i ett projekt som man hoppas ska ge kockar avlastning och kvinnor en chans att få jobb och ett nytt yrke.
– Egentligen skulle jag vilja ha en kockutbildning, för det är där bristen på folk är som störst. Men en utbildning på tolv veckor är lagom, och när de här kockassistenterna kommer ut kan de jobba sig upp och validera sig. Så småningom kan de arbeta som kockar, säger Hanna Halpern, vd på Restaurangakademien.

Hanna Halpern, vd Restaurangakademien. Foto: Anna-Karin Nilsson

En av dem som nu tar examen är Magreth Mmaré.
– Ett studieintyg är en nyckel för att få jobb på svensk arbetsmarknad. Utländsk erfarenhet räknas inte. Jag har jobbat på hotell och inom service i mitt hemland Tanzania, den här utbildningen ger mig en bättre chans att få jobb i Sverige.

Hala, som bara vill använda sitt förnamn, håller med.
– Alla här har samma dröm. Vi har lärt oss mycket, även utanför köket. Man blir mer självständig. Det handlar inte bara om pengar, men man blir mer självständig som person.

Hala och Magreth gjorde sin fem veckor långa praktik på samma arbetsplats, ett hotell. De bedömer att de har goda chanser till fortsatt jobb där.
– De har sagt att vi kan få jobb där. Det är kanske 70 procent chans, säger Magreth.

Josefin Axell och Vilda Andrée från Jobbtorget unga Globen i Stockholm har hittat deltagarna till utbildningen. De har jobbat uppsökande genom att kontakta till exempel medborgarkontor, öppna förskolor och organisationer riktade till kvinnor. Målet var att hitta 20-25 kvinnor över 18 år.
– Vi är vana vid att ungefär en tredjedel väljer att avsluta insatser i förtid. Nu började 21 personer och 18 genomförde hela utbildningen, så det är ett fantastiskt resultat, säger Vilda Andrée.

Finansieringen kommer från Tillväxtverket, och täcker ytterligare tre utbildningsomgångar.
– Det här är ett test på två år, men jag hoppas att det blir permanent, säger Hanna Halpern.

Nyheter hotellstäd

Oro för framtiden på Scandic

I början av maj drog Scandic ner på städningen på alla sina svenska hotell. Nu börjar konsekvenserna märkas, och anställda oroar sig för framtiden.

Publicerad 24 maj 2019 Kommentera
Oro för framtiden på Scandic
Personalen börjar nu märka av effekterna av de nya rutinerna för städning som Scandic införde i början av maj. Foto: Micke Pettersson/Mostphotos
Marianne Sundelius. Foto: Scandic Hotels

Alla Scandics svenska hotell har nu börjat med de nya städrutinerna som infördes i början av maj. De innebär att rum där gästen bor över, så kallade stanna-rum, bara städas om gästen ber om det. Syftet är, enligt Scandic, miljöbesparing. Reaktionerna bland personalen är blandade. En del menar att rutinerna inte märkts av så mycket än, medan flera berättar att rummen är kraftigt nedsmutsade när det är dags för avresa. Många vittnar också om att gäster som inte beställt städning ändå ber städpersonalen om saker.
– Vi har märkt att städerskorna blir haffade i korridoren av gäster inte begärt städning, men ändå vill ha nytt toapapper eller nya handdukar eller få papperskorgen bytt. Det börjar komma mer och mer, säger Marianne Sundelius, ordförande för det fackliga samrådet inom Scandic.

Enligt uppgift till Hotellrevyn har hotellen fått anvisningar att vänta till början av juni innan man gör ändringar i schemaläggning eller bemanning. Detta har inte följts på alla håll, säger Susanne Bali, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.
– Tanken har varit att man under perioden ska gå på samma bemanning även om det är färre rum. Det har väl gått så där.

Där det blir aktuellt med någon form av förändringar i organisationen, som schemaändringar eller uppsägningar ska detta förhandlas. Om det inte sker kan HRF komma att kräva skadestånd för brott mot mbl, säger Susanne Bali.

Susanne Bali. Foto: Jann Lipka/HRF

Hon uppmanar också de förtroendevalda inom Scandic att ta med en ombudsman från sin HRF-avdelning på sådana mbl-förhandlingar.
– Eftersom detta är organisationsförändringar som kan leda till en fråga om las. Då är det bra att ombudsmännen är med hela vägen.

Att detta kommer att leda till färre arbetstimmar inom housekeeping är troligt, säger Marianne Sundelius, ordförande för det fackliga samrådet.
– Vi på landsbygden har fått betydligt färre stanna-rum att städa. Vi har räknat ut att vi kommer att vara övertaliga, att folk kommer att få gå. Det finns en oro.

Detta har hänt

I början av maj införde hotellkedjan Scandic ett nytt hållbarhetskoncept. Detta innebär att rum där gästen bor över inte längre ska städas automatiskt, utan gäster som vill ha rummet städat ska begära detta senast klockan 23 kvällen före. Syftet är, enligt Scandic, miljöbesparingar i form av till exempel mindre vattenanvändning och handdukstvätt.

Scandic menar att det fackliga samrådet inom kedjan på olika sätt varit involverade i processen med att ta fram de nya rutinerna. Men Marianne Sundelius, ordförande för samrådet, håller inte med.
– Vi har inte varit involverade så som de säger. Det stämmer inte. Vi har inte fått komma med input, när vi har ställt frågor har vi inte fått svar och vi har blivit tillsagda att inte prata om det här, säger hon.

Hon får medhåll av ombudsman Susanne Bali.
– Hade vi fått vara med i processen hade vi slagits som tokar, åtminstone om tidsplanen. Det är inte rätt att införa en sådan här sak strax före semestrarna. Det är många som går hem utan att veta hur det ser ut när de kommer tillbaka.

Hotellen ska också göra en risk- och konsekvensanalys av de nya rutinerna. Då bör skyddsombud vara involverade, antingen lokala på arbetsplatsen eller regionala skyddsombud. Hittills har inget av skyddsombuden som Hotellrevyn pratat med fått kallelse att delta i arbetet med en sådan analys.

Läs också:
Scandic: ”Det är för tidigt att dra slutsatser”
Gästen: ”Det slår fel”

Nyheter hotellstäd

Gästen: ”Det slår fel”

Scandic använder miljö som argument för att spara pengar på personalens och gästens bekostnad. Det tycker Georg Frick, avtalskund på Scandic, som nu överväger att sluta bo på kedjan.

Publicerad 24 maj 2019 Kommentera
Georg Frick. Foto: Privat

– Jag tycker att man ska vara tydlig med vad det handlar om. De gör ju en besparing främst på personalen. Att de låter bli att bädda eller tömma en papperskorg sparar ju inte på miljön.
Det säger Georg Frick, konsult inom HR-frågor och avtalskund på Scandic, som hörde av sig till Hotellrevyn. Han tycker att Scandics nya satsning på mindre städning är märklig.
– Min ingång är denna: om de nu gör en besparing så vad kommer mig som kund till nytta? Inte genom lägre pris i alla fall. Det slår fel, säger han.

Som föreläsare bland annat inom arbetsrätt ser han också andra problem med de nya rutinerna.
– Man får ju bekymmer med att bemanna när gästen kan beställa städning så sent. Då har man en grundbemanning och jag har svårt att tänka mig att man ringer in extra personal.

Georg Frick säger att han använt Scandic under många år och tycker att det är en bra kedja över lag. Men detta får honom att överväga andra alternativ, säger han.
– Ja, jag tycker att signalvärdet påverkas så jag funderar på att byta. Det är jag inte ensam om.

Fråga om jobbet.
72
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här