Så utnyttjas lönebidragarna

Lurad på lönen, hotad och ivägkörd. Så slutade Peters anställning med lönebidrag. Han är inte ensam om att råka illa ut. Allt fler arbetsgivare utnyttjar bidragssystemet och de anställda maximalt.

Peter blev lurad på pengar och illa behandlad när han var anställd med lönebidrag. Bilden är arrangerad.

Mer än 46 000 personer är anställda med lönebidrag. Det är arbetsförmedlingarna som ska kontrollera att de har det bra på arbetsplatserna, men ofta är kontrollerna obefintliga visar ­Hotellrevyns granskning.

I flera fall som tidningen tittat närmare på står det klart att de anställda utnyttjas och ibland luras på lön.
Antalet medlemmar med bidragsanställningar som hör av sig till HRF för att de ­behandlas illa av sin arbetsgivare, har ökat på sista tiden uppger flera av förbundets ombudsmän. ­

Likaså gäller ­antalet ­ärenden där de inte fått den lön de utlovats. I flera fall har arbetsgivaren behållit mellan­skillnaden mellan utlovad lön och den faktiska betydligt lägre lön som medlemmarna har fått. Först sedan medlemmarna har kontaktat facket har de fått hjälp att få ut sina pengar.

Peter är en av dem som drabbats. Han har varit anställd som kock på en ­restaurang i en mellanstor svensk stad i två år. Peter är inte hans riktiga namn, han vill vara anonym eftersom han hotats av sin arbetsgivare. Han beskriver sin tid på arbetsplatsen som ett helvete. Lönen har uteblivit och han har tvingats jobba övertid utan ersättning. Inte heller har han beviljats semester under sina år på restaurangen.

Hösten 2010 skadade han sig och blev sjukskriven.
– Under sjukskrivningen ringde arbetsgivaren och sa att jag inte var välkommen tillbaka. Då tog jag kontakt med facket, berättar Peter.
När han kom tillbaka efter sin sjukskrivning blev han hotad och förnedrad av ­arbetsgivaren. Han och familjen har därefter mått väldigt dåligt.  Av facket fick han rådet att skriva in sig på ­arbetsförmedlingen igen.
– Jag meddelade att de skulle stoppa bidraget för mig som gick till min arbetsgivare eftersom jag inte var välkommen på arbetsplatsen längre.

Trots att han påtalade detta vid flera tillfällen fortsatte arbetsförmedlingen att betala ut bidrag till arbetsgivaren.
– Arbetsgivaren ljög och sa att jag visst var där men så var det ju inte.

På arbetsplatsen finns flera anställda med bidrag och också sådana som jobbar svart. När Peter kontaktade facket hotade arbetsgivaren med att döda honom. Han blev misshandlad av arbetsgivaren och gjorde en polisanmälan, men polisen lade ner utredningen. Nu är han väldigt rädd och fortfarande sjukskriven. Han ­vågar inte gå tillbaka till arbetsplatsen. Han är fysisk och psykiskt nedbruten.
– Arbets­givaren har blivit bidrags­tagare, i stället för ­arbetstagarna. Det är inte bra. Den som tjänar mest på bidragsanställningar är arbetsgivaren. De som ­jobbar blir utnyttjade och mår psykiskt dåligt, säger Peter.

Arbetsförmedlingen har så sent som i februari i år tilldömt en person med lönebidrag skadestånd eftersom arbets­platsen som de hänvisat en arbets­sökande till, saknade kollektivavtal eller mot­svarande försäkringsskydd. Det står också i deras egen information på hemsidan att de ska kontrollera hur den anställde med ­löne­bidrag har det på arbetsplatsen.
Kenneth Isacsson är handläggare och sakkunnig i frågor som rör lönebidrag på Arbetsförmedlingen. Han säger att varje handläggare ska kontrollera arbetsgivaren både före och efter det att en person med lönebidrag anställs.
– Både lämpligheten i arbetsmiljön och hos arbetsgivaren kontrolleras. Om kollektiv­avtal eller hängavtal saknas ska likvärdiga villkor finnas. Handläggaren ska också kontrollera om arbetsgivaren har skatteskulder eller betalningsanmärkningar. Har den kontrollen inte gjorts har man hanterat ärendet fel, säger Kenneth Isacsson.

I dag omfattas drygt 46 000 personer av lönebidrag och 16 000 av trygghets­anställningar av olika slag. Totalt omfattas ungefär 62 000 av sådana anställningar och den siffran har legat konstant under senaste åren.
– Tanken med löne­bidrag är att få ut funktionsnedsatta på arbetsmarknaden. Lönebidraget ska kompensera den nedsatta förmågan. En arbetsgivare kanske måste anställa två för att få ett jobb gjort, säger Kenneth ­Isacsson.
Dock finns ingen kvotering för hur många lönebidragare en ­arbetsgivare får ha på en ­arbetsplats.
– Ungefär tio procent av dessa anställningar leder till anställningar som är ­osubventionerade, säger Kenneth Isacsson.

Eva-Lotta Ramberg är förbunds­jurist på HRF. Hon anser inte att arbets­förmedlingens kontroller fungerar.
– Ofta tycks det handla om att arbetsgivarna vill betala så lite som möjligt för utfört arbete, säger hon.

Hon menar att ett stort problem är att många får lönen kontant utan ett kvitto där de undertecknat att de tagit emot ­pengarna.
– Utan anställningsbevis, lönespecifikation eller lönekvitto, bankkontoutdrag eller vittnen vid överlämnandet av lönen så blir det än svårare att bevisa om eller vilken lön som utbetalats eller för den delen hur många arbetade timmar som gjorts, säger Eva-Lotta Ramberg.

Hon tillägger att allt för många inte heller får någon kontrolluppgift och om de får det så stämmer den sällan.
– Arbetsförmedlingen gör inte något då problem uppstår. Det är facket som tvistar, förhandlar, söker i konkurs och sedan ansöker om lönegaranti hos ­konkursförvaltaren. Jag har aldrig träffat på en medlem som fått hjälp av arbetsförmedlingen då han eller hon inte behandlats bra på sin arbetsplats. Är man då inte medlem i facket riskerar man anställningen och innestående löne-  och semester­förmåner, säger Eva-Lotta ­Ramberg.

Hon rekommenderar alla som ska ut i arbete med bidrag från ­arbetsförmedlingen att de ska fråga förmedlingen om facket fått ansökan och »godkänt« ­platsen.
– För då finns i vart fall kollektiv­avtal och försäkringar. Om inte detta gjorts bör man ifrågasätta placeringen hos just det företaget. Och får du inte anställningsbevis, ­lönespecifikationer ­eller rätt lön vänta inte, är du medlem så vänd dig till facket så snart som möjligt.

Mats Kjellberg arbetar som ombudsman på HRF:s avdelning i Göteborg. Han märker att systemet med löne­bidragare går ut över arbetstagarna.
– Det händer att vi får in papper på att en medlem ska få 20 000 kronor i lön och allt ser frid och fröjd ut. Sedan hör ­medlemmen av sig till mig och det visar det sig att medlemmen bara får 14 000 kronor. Arbetsgivarna går plus på att utnyttja de anställda, säger Mats Kjellberg.

Han har upptäckt fem sådana fall under senaste halvåret.
– Ett annat problem är att de skickar medlemmar till arbetsplatser som vi gett avslag till. Om de sedan inte blir schyst behandlade hör de av sig till handläggarna på arbetsförmedlingen som inte gör något. Många är inte med i facket och då kan jag inte hjälpa dem. De har blivit blåsta.

Tanken är att de som får lönebidrag får det av ett skäl.
– Ibland har de inte kapacitet att jobba hundra procent. Men ägarna på restaurangerna kräver att de jobbar 110 procent. I min värld är detta system bara till för att det ska se schyst ut i statistiken. Som att folk har schysta jobb. I stället blir de utnyttjade och lurade på pengar.
Mats Kjellberg har utverkat pengar till de medlemmar som kontaktat honom.
– Men det som oroar mig är att arbetsförmedlingen skickar ut nya personer med lönebidrag till samma oseriösa arbetsgivare gång på gång.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.