Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Så utnyttjas lönebidragarna

Lurad på lönen, hotad och ivägkörd. Så slutade Peters anställning med lönebidrag. Han är inte ensam om att råka illa ut. Allt fler arbetsgivare utnyttjar bidragssystemet och de anställda maximalt.

Publicerad 28 juni 2011
Så utnyttjas lönebidragarna
Peter blev lurad på pengar och illa behandlad när han var anställd med lönebidrag. Bilden är arrangerad.

Mer än 46 000 personer är anställda med lönebidrag. Det är arbetsförmedlingarna som ska kontrollera att de har det bra på arbetsplatserna, men ofta är kontrollerna obefintliga visar ­Hotellrevyns granskning. I flera fall som tidningen tittat närmare på står det klart att de anställda utnyttjas och ibland luras på lön.
Antalet medlemmar med bidragsanställningar som hör av sig till HRF för att de ­behandlas illa av sin arbetsgivare, har ökat på sista tiden uppger flera av förbundets ombudsmän. ­Likaså gäller ­antalet ­ärenden där de inte fått den lön de utlovats. I flera fall har arbetsgivaren behållit mellan­skillnaden mellan utlovad lön och den faktiska betydligt lägre lön som medlemmarna har fått. Först sedan medlemmarna har kontaktat facket har de fått hjälp att få ut sina pengar.

Peter är en av dem som drabbats. Han har varit anställd som kock på en ­restaurang i en mellanstor svensk stad i två år. Peter är inte hans riktiga namn, han vill vara anonym eftersom han hotats av sin arbetsgivare. Han beskriver sin tid på arbetsplatsen som ett helvete. Lönen har uteblivit och han har tvingats jobba övertid utan ersättning. Inte heller har han beviljats semester under sina år på restaurangen.
Hösten 2010 skadade han sig och blev sjukskriven.
– Under sjukskrivningen ringde arbetsgivaren och sa att jag inte var välkommen tillbaka. Då tog jag kontakt med facket, berättar Peter.
När han kom tillbaka efter sin sjukskrivning blev han hotad och förnedrad av ­arbetsgivaren. Han och familjen har därefter mått väldigt dåligt.  Av facket fick han rådet att skriva in sig på ­arbetsförmedlingen igen.
– Jag meddelade att de skulle stoppa bidraget för mig som gick till min arbetsgivare eftersom jag inte var välkommen på arbetsplatsen längre.
Trots att han påtalade detta vid flera tillfällen fortsatte arbetsförmedlingen att betala ut bidrag till arbetsgivaren.
– Arbetsgivaren ljög och sa att jag visst var där men så var det ju inte.
På arbetsplatsen finns flera anställda med bidrag och också sådana som jobbar svart. När Peter kontaktade facket hotade arbetsgivaren med att döda honom. Han blev misshandlad av arbetsgivaren och gjorde en polisanmälan, men polisen lade ner utredningen. Nu är han väldigt rädd och fortfarande sjukskriven. Han ­vågar inte gå tillbaka till arbetsplatsen. Han är fysisk och psykiskt nedbruten.
– Arbets­givaren har blivit bidrags­tagare, i stället för ­arbetstagarna. Det är inte bra. Den som tjänar mest på bidragsanställningar är arbetsgivaren. De som ­jobbar blir utnyttjade och mår psykiskt dåligt, säger Peter.

Arbetsförmedlingen har så sent som i februari i år tilldömt en person med lönebidrag skadestånd eftersom arbets­platsen som de hänvisat en arbets­sökande till, saknade kollektivavtal eller mot­svarande försäkringsskydd. Det står också i deras egen information på hemsidan att de ska kontrollera hur den anställde med ­löne­bidrag har det på arbetsplatsen.
Kenneth Isacsson är handläggare och sakkunnig i frågor som rör lönebidrag på Arbetsförmedlingen. Han säger att varje handläggare ska kontrollera arbetsgivaren både före och efter det att en person med lönebidrag anställs.
– Både lämpligheten i arbetsmiljön och hos arbetsgivaren kontrolleras. Om kollektiv­avtal eller hängavtal saknas ska likvärdiga villkor finnas. Handläggaren ska också kontrollera om arbetsgivaren har skatteskulder eller betalningsanmärkningar. Har den kontrollen inte gjorts har man hanterat ärendet fel, säger Kenneth Isacsson.

I dag omfattas drygt 46 000 personer av lönebidrag och 16 000 av trygghets­anställningar av olika slag. Totalt omfattas ungefär 62 000 av sådana anställningar och den siffran har legat konstant under senaste åren.
– Tanken med löne­bidrag är att få ut funktionsnedsatta på arbetsmarknaden. Lönebidraget ska kompensera den nedsatta förmågan. En arbetsgivare kanske måste anställa två för att få ett jobb gjort, säger Kenneth ­Isacsson.
Dock finns ingen kvotering för hur många lönebidragare en ­arbetsgivare får ha på en ­arbetsplats.
– Ungefär tio procent av dessa anställningar leder till anställningar som är ­osubventionerade, säger Kenneth Isacsson.

Eva-Lotta Ramberg är förbunds­jurist på HRF. Hon anser inte att arbets­förmedlingens kontroller fungerar.
– Ofta tycks det handla om att arbetsgivarna vill betala så lite som möjligt för utfört arbete, säger hon.
Hon menar att ett stort problem är att många får lönen kontant utan ett kvitto där de undertecknat att de tagit emot ­pengarna.
– Utan anställningsbevis, lönespecifikation eller lönekvitto, bankkontoutdrag eller vittnen vid överlämnandet av lönen så blir det än svårare att bevisa om eller vilken lön som utbetalats eller för den delen hur många arbetade timmar som gjorts, säger Eva-Lotta Ramberg.
Hon tillägger att allt för många inte heller får någon kontrolluppgift och om de får det så stämmer den sällan.
– Arbetsförmedlingen gör inte något då problem uppstår. Det är facket som tvistar, förhandlar, söker i konkurs och sedan ansöker om lönegaranti hos ­konkursförvaltaren. Jag har aldrig träffat på en medlem som fått hjälp av arbetsförmedlingen då han eller hon inte behandlats bra på sin arbetsplats. Är man då inte medlem i facket riskerar man anställningen och innestående löne-  och semester­förmåner, säger Eva-Lotta ­Ramberg.
Hon rekommenderar alla som ska ut i arbete med bidrag från ­arbetsförmedlingen att de ska fråga förmedlingen om facket fått ansökan och »godkänt« ­platsen.
– För då finns i vart fall kollektiv­avtal och försäkringar. Om inte detta gjorts bör man ifrågasätta placeringen hos just det företaget. Och får du inte anställningsbevis, ­lönespecifikationer ­eller rätt lön vänta inte, är du medlem så vänd dig till facket så snart som möjligt.

Mats Kjellberg arbetar som ombudsman på HRF:s avdelning i Göteborg. Han märker att systemet med löne­bidragare går ut över arbetstagarna.
– Det händer att vi får in papper på att en medlem ska få 20 000 kronor i lön och allt ser frid och fröjd ut. Sedan hör ­medlemmen av sig till mig och det visar det sig att medlemmen bara får 14 000 kronor. Arbetsgivarna går plus på att utnyttja de anställda, säger Mats Kjellberg.
Han har upptäckt fem sådana fall under senaste halvåret.
– Ett annat problem är att de skickar medlemmar till arbetsplatser som vi gett avslag till. Om de sedan inte blir schyst behandlade hör de av sig till handläggarna på arbetsförmedlingen som inte gör något. Många är inte med i facket och då kan jag inte hjälpa dem. De har blivit blåsta.
Tanken är att de som får lönebidrag får det av ett skäl.
– Ibland har de inte kapacitet att jobba hundra procent. Men ägarna på restaurangerna kräver att de jobbar 110 procent. I min värld är detta system bara till för att det ska se schyst ut i statistiken. Som att folk har schysta jobb. I stället blir de utnyttjade och lurade på pengar.
Mats Kjellberg har utverkat pengar till de medlemmar som kontaktat honom.
– Men det som oroar mig är att arbetsförmedlingen skickar ut nya personer med lönebidrag till samma oseriösa arbetsgivare gång på gång.

Karolina och Linda – lönebidragare i över 10 år

 

Karolina har varit anställd med lönebidrag sedan 1994.
– Det är inget fel på mig egentligen, jag tycker att arbetsgivaren borde anställa mig.
Karolina härdar ut eftersom hon tycker att det är bättre att ha ett jobb än att vara arbetslös, men hon tycker att stämningen på arbetsplatsen är dålig.
– Så länge jag har ett jobb får jag stå ut, säger Karolina.
Hon hinner inte med jobbet på de timmar hon har avtalad arbetstid. Därför jobbar hon mellan en halvtimme till en timme mer varje dag utan ersättning.
– Men jag orkar inte hålla på och tjafsa om ersättning för dessa timmar.

Linda är anställd med lönebidrag sedan 1999. Sedan dess har restaurangen bytt ägare flera gånger. På anställnings­beviset står restaurangbiträde, men Linda jobbar som kock.
– Jag har mindre lön än vad jag ska ha både som kock och restaurang­biträde. Jag har bett om att få en vanlig anställning, men arbetsgivaren vill inte det. Om jag inte fått löne­bidrag hade jag blivit av med jobbet.
Linda får jobba mellan 2,5 – 5 ­timmar mer än avtalat varje vecka ­
utan betalt.
– Nu vill arbetsgivaren att jag ska jobba kväll, men jag är orolig för att jag inte får rätt lön. Det känns som att det får kosta så lite som möjligt att ha mig anställd.
Linda tycker att hon efter många års anställning borde ha visat vad hon går för.
–Jag känner mig inte värd någonting.

Karolina och Linda heter egentligen något annat, men de är rädda att förlora jobben om de medverkar med sina egna namn.

Det här är lönebidrag

Arbetsgivaren anställer en person med nedsatt arbetsförmåga. För detta kompenseras arbetsgivaren ekonomiskt genom lönebidrag. I vissa fall kan lönebidrag också lämnas för en person som redan är anställd och som har nedsatt arbetsförmåga.
Lönebidrag får lämnas vid en ny­anställning eller när någon som haft hel eller ­tids­begränsad sjukersättning eller ­aktivitetsersättning återgår i arbete.
Den som anställs ska ha lön och andra anställningsformer som följer eller är ­likvärdiga med kollektivavtal i branschen.
Saknas kollektivavtal ska arbetsgivaren kunna visa papper på att den anställde omfattas av ett likvärdigt försäkringsskydd.
Bidraget får lämnas i som längst fyra år.
Arbetsförmedlingen ska följa upp att överenskommelsen mellan arbetstagaren och arbetsgivaren efterlevs.
Källa: Arbetsförmedlingen

 

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter organisering

Bingogänget bildade klubb

Kollegorna på Konsultbingo Norvac, som driver en rad bingohallar i Stockholm, kände att de ville ha mer att säga till om på jobbet. Så de bildade en HRF-klubb.

Publicerad 16 april 2021 Kommentera
Bingogänget bildade klubb
Julius Sjödin, Marianne Idris och Fia Hedberg sitter i bingoklubbens styrelse. Foto: Marc Femenia

Bingohallen i Hötorgets tunnelbanestation har ännu inte öppnat för dagen. Vid ett av de tomma bingoborden har kollegorna Julius Sjödin, Marianne Idris, Fia Hedberg, Saba Westin och Caroline Jonsson samlats för styrelsemöte i företagets nybildade HRF-klubb.

Det var i december de fick besök av en ombudsman från HRF, och en månad senare hade de sitt första möte, berättar Julius Sjödin, ledamot i styrelsen.
– Det fanns ett intresse för att bilda klubb, så vi gjorde det helt enkelt.

Julius Sjödin. Foto: Marc Femenia

Det har faktiskt tidigare funnits en HRF-klubb på Konsultbingo Norvac, som driver bingohallarna, men den har legat nere ett bra tag. Den främsta anledningen till att kollegorna nu bestämde sig för att återuppväcka den är att de vill ha lite mer att säga till om, säger Fia Hedberg.
– Vi vill ha ett bättre sätt att kommunicera med vår arbetsgivare där vi kan få lite mer inflytande.

Klubbens medlemmar finns utspridda på företagets bingohallar i Stockholm. En del av dem, som Julius, arbetar på flera olika hallar. Att ha en klubb gör det möjligt att samla personalen och driva gemensamma frågor, säger han.
– Det är många som aldrig träffas. Jag träffar ju de flesta eftersom jag jobbar på olika ställen.

Nyheter arbetslöshet

Var sjätte uppsagd kom från branschen

Inte sedan finanskrisen 2009 har så många blivit varslade och uppsagda som förra året. Av dem som förlorade jobbet var 17 procent från hotell- och restaurangbranschen.

Publicerad 16 april 2021 Kommentera
Var sjätte uppsagd kom från branschen
Fyra av tio som fick hjälp av TSL i Stockholm kom från hotell- och restaurangbranschen. Foto: Juniart/Mostphotos

Enligt Arbetsförmedlingens statistik blev nästan 123 500 personer av med sina jobb förra året. Av dem kom runt 20 700 från hotell- och restaurangsidan.

Värst drabbat blev Stockholm, där det finns få industrier och många företag inom besöksnäring och handel.
Trygghetsfonden TSL, som hjälper uppsagda arbetare med omställning, kom nyligen med en rapport som visar pandemins påverkan. I Stockholm utgör hotell- och restauranganställda 40 procent av dem som fått hjälp av TSL sedan coronakrisens start.

Om TSL

  • Trygghetsfonden TSL drivs av LO och Svenskt Näringsliv.
  • Privatanställda arbetare får hjälp med omställning, som att hitta nytt jobb, starta eget eller studera.
  • För att få stödet ska du ha sagts upp på grund av arbetsbrist och arbeta där det finns kollektivavtal.

Det är nya grupper som blir av med jobben. Under 2020 beviljade TSL stöd till 12 500 kvinnor. Det är fler än under de tre föregående åren sammanlagt. Förklaringen är att kvinnor utgör nästan 70 procent av de uppsagda från handeln, och mer än hälften av hotell- och restaurangbranschens uppsagda.
Nästan 50 procent av dem som fått stöd från TSL under pandemin var under 40 år.

Nyheter BOK

Hon skriver bok om sitt fackliga liv

Jenny Bengtsson, arbetsmiljöinspektör som under flera år var aktiv i HRF har skrivit en bok om sitt fackliga liv. I juni kommer den ut.

Publicerad 13 april 2021 Kommentera
Hon skriver bok om sitt fackliga liv
Jenny Bengtsson var under flera år fackligt aktiv i HRF. I juni kommer hennes bok om den tiden. Foto: Jeanette Andersson

Berätta hur ett fackligt liv kan se ut i bokformat.
– Jag tar upp högt och lågt. Dels det fackliga strävandet på min gamla arbetsplats. Hur vi organiserade oss och tjatade på kollegor att gå med i facket, försökte få upp organisationskulturen. Alltifrån det till förbundsstyrelsen där jag satt mellan 2011 och 2017. Men också om hur Kommunalskandalen hanterades och om val på olika nivåer.
– Jag skriver också om arbetsmarknaden i stort, om sånt vi jobbade emot, som utnyttjande av arbetskraftsinvandrare och sexuella trakasserier.

Kan du ge något exempel?
– Det finns ett citat i boken: Varför ska ni slåss om småsaker? Det var en vd som sade. Då handlade det om en ob-ersättning på tvåtusen för en medlem. För honom var det ingenting, för oss var det en liv- eller dödfråga. Våra löner var skitlåga, och då är tvåtusen mycket.

Vem hoppas du ska läsa boken?
– Jag vill att man ska kunna plocka upp den här boken som icke fackligt engagerad och känna att ”det här ska jag gå med i”. Men det är ingen solskenshistoria. Jag hade själv velat ha en bok om vad man kan möta när jag engagerade mig, bland annat gubberiet i fackföreningsrörelsen. Jag skriver om män i olika roller som agerar på ett mer eller mindre sexistiskt sätt. De känns som cementklumpar i rörelsen.

Finns det något du saknar?
– När jag lämnade branschen lovade jag mig själv att inte engagera mig fackligt igen, men det höll ju inte. Så jag är fortfarande aktiv men i ett annat LO-förbund.
– Det jag saknar från HRF är alla fackliga kamrater och vår uppfinningsrikedom. Branschen brottas med problem och vi behövde hitta nya sätt att nå ut. Allt var inte bra, men en del var det tyckte jag.

Fakta

Glöden i ögonen – Facklig kamp i medgång och motgång kommer ut på Verbal förlag i juni.

Så boken är inte ett avslut på din fackliga gärning?
– Nej, jag har skrivit om mitt fackliga liv, första halvlek. Det skulle vara väldigt fint om det fanns fler böcker om hur det känns. Hur det kan kännas att ha sin första förhandling, nervositeten och osäkerheten. Det finns hur mycket som helst att berätta. Drömmen är att på sikt skriva en ungdomsbok om facklig organisering. Och en samlingsbok med fackliga berättelser. Det måste ju vara vi som skriver. Det finns reportageböcker, studier och rapporter. Men inte berättelser om det fackliga kneget.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här