Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Så utnyttjas lönebidragarna

Lurad på lönen, hotad och ivägkörd. Så slutade Peters anställning med lönebidrag. Han är inte ensam om att råka illa ut. Allt fler arbetsgivare utnyttjar bidragssystemet och de anställda maximalt.

Publicerad 28 juni 2011
Så utnyttjas lönebidragarna
Peter blev lurad på pengar och illa behandlad när han var anställd med lönebidrag. Bilden är arrangerad.

Mer än 46 000 personer är anställda med lönebidrag. Det är arbetsförmedlingarna som ska kontrollera att de har det bra på arbetsplatserna, men ofta är kontrollerna obefintliga visar ­Hotellrevyns granskning. I flera fall som tidningen tittat närmare på står det klart att de anställda utnyttjas och ibland luras på lön.
Antalet medlemmar med bidragsanställningar som hör av sig till HRF för att de ­behandlas illa av sin arbetsgivare, har ökat på sista tiden uppger flera av förbundets ombudsmän. ­Likaså gäller ­antalet ­ärenden där de inte fått den lön de utlovats. I flera fall har arbetsgivaren behållit mellan­skillnaden mellan utlovad lön och den faktiska betydligt lägre lön som medlemmarna har fått. Först sedan medlemmarna har kontaktat facket har de fått hjälp att få ut sina pengar.

Peter är en av dem som drabbats. Han har varit anställd som kock på en ­restaurang i en mellanstor svensk stad i två år. Peter är inte hans riktiga namn, han vill vara anonym eftersom han hotats av sin arbetsgivare. Han beskriver sin tid på arbetsplatsen som ett helvete. Lönen har uteblivit och han har tvingats jobba övertid utan ersättning. Inte heller har han beviljats semester under sina år på restaurangen.
Hösten 2010 skadade han sig och blev sjukskriven.
– Under sjukskrivningen ringde arbetsgivaren och sa att jag inte var välkommen tillbaka. Då tog jag kontakt med facket, berättar Peter.
När han kom tillbaka efter sin sjukskrivning blev han hotad och förnedrad av ­arbetsgivaren. Han och familjen har därefter mått väldigt dåligt.  Av facket fick han rådet att skriva in sig på ­arbetsförmedlingen igen.
– Jag meddelade att de skulle stoppa bidraget för mig som gick till min arbetsgivare eftersom jag inte var välkommen på arbetsplatsen längre.
Trots att han påtalade detta vid flera tillfällen fortsatte arbetsförmedlingen att betala ut bidrag till arbetsgivaren.
– Arbetsgivaren ljög och sa att jag visst var där men så var det ju inte.
På arbetsplatsen finns flera anställda med bidrag och också sådana som jobbar svart. När Peter kontaktade facket hotade arbetsgivaren med att döda honom. Han blev misshandlad av arbetsgivaren och gjorde en polisanmälan, men polisen lade ner utredningen. Nu är han väldigt rädd och fortfarande sjukskriven. Han ­vågar inte gå tillbaka till arbetsplatsen. Han är fysisk och psykiskt nedbruten.
– Arbets­givaren har blivit bidrags­tagare, i stället för ­arbetstagarna. Det är inte bra. Den som tjänar mest på bidragsanställningar är arbetsgivaren. De som ­jobbar blir utnyttjade och mår psykiskt dåligt, säger Peter.

Arbetsförmedlingen har så sent som i februari i år tilldömt en person med lönebidrag skadestånd eftersom arbets­platsen som de hänvisat en arbets­sökande till, saknade kollektivavtal eller mot­svarande försäkringsskydd. Det står också i deras egen information på hemsidan att de ska kontrollera hur den anställde med ­löne­bidrag har det på arbetsplatsen.
Kenneth Isacsson är handläggare och sakkunnig i frågor som rör lönebidrag på Arbetsförmedlingen. Han säger att varje handläggare ska kontrollera arbetsgivaren både före och efter det att en person med lönebidrag anställs.
– Både lämpligheten i arbetsmiljön och hos arbetsgivaren kontrolleras. Om kollektiv­avtal eller hängavtal saknas ska likvärdiga villkor finnas. Handläggaren ska också kontrollera om arbetsgivaren har skatteskulder eller betalningsanmärkningar. Har den kontrollen inte gjorts har man hanterat ärendet fel, säger Kenneth Isacsson.

I dag omfattas drygt 46 000 personer av lönebidrag och 16 000 av trygghets­anställningar av olika slag. Totalt omfattas ungefär 62 000 av sådana anställningar och den siffran har legat konstant under senaste åren.
– Tanken med löne­bidrag är att få ut funktionsnedsatta på arbetsmarknaden. Lönebidraget ska kompensera den nedsatta förmågan. En arbetsgivare kanske måste anställa två för att få ett jobb gjort, säger Kenneth ­Isacsson.
Dock finns ingen kvotering för hur många lönebidragare en ­arbetsgivare får ha på en ­arbetsplats.
– Ungefär tio procent av dessa anställningar leder till anställningar som är ­osubventionerade, säger Kenneth Isacsson.

Eva-Lotta Ramberg är förbunds­jurist på HRF. Hon anser inte att arbets­förmedlingens kontroller fungerar.
– Ofta tycks det handla om att arbetsgivarna vill betala så lite som möjligt för utfört arbete, säger hon.
Hon menar att ett stort problem är att många får lönen kontant utan ett kvitto där de undertecknat att de tagit emot ­pengarna.
– Utan anställningsbevis, lönespecifikation eller lönekvitto, bankkontoutdrag eller vittnen vid överlämnandet av lönen så blir det än svårare att bevisa om eller vilken lön som utbetalats eller för den delen hur många arbetade timmar som gjorts, säger Eva-Lotta Ramberg.
Hon tillägger att allt för många inte heller får någon kontrolluppgift och om de får det så stämmer den sällan.
– Arbetsförmedlingen gör inte något då problem uppstår. Det är facket som tvistar, förhandlar, söker i konkurs och sedan ansöker om lönegaranti hos ­konkursförvaltaren. Jag har aldrig träffat på en medlem som fått hjälp av arbetsförmedlingen då han eller hon inte behandlats bra på sin arbetsplats. Är man då inte medlem i facket riskerar man anställningen och innestående löne-  och semester­förmåner, säger Eva-Lotta ­Ramberg.
Hon rekommenderar alla som ska ut i arbete med bidrag från ­arbetsförmedlingen att de ska fråga förmedlingen om facket fått ansökan och »godkänt« ­platsen.
– För då finns i vart fall kollektiv­avtal och försäkringar. Om inte detta gjorts bör man ifrågasätta placeringen hos just det företaget. Och får du inte anställningsbevis, ­lönespecifikationer ­eller rätt lön vänta inte, är du medlem så vänd dig till facket så snart som möjligt.

Mats Kjellberg arbetar som ombudsman på HRF:s avdelning i Göteborg. Han märker att systemet med löne­bidragare går ut över arbetstagarna.
– Det händer att vi får in papper på att en medlem ska få 20 000 kronor i lön och allt ser frid och fröjd ut. Sedan hör ­medlemmen av sig till mig och det visar det sig att medlemmen bara får 14 000 kronor. Arbetsgivarna går plus på att utnyttja de anställda, säger Mats Kjellberg.
Han har upptäckt fem sådana fall under senaste halvåret.
– Ett annat problem är att de skickar medlemmar till arbetsplatser som vi gett avslag till. Om de sedan inte blir schyst behandlade hör de av sig till handläggarna på arbetsförmedlingen som inte gör något. Många är inte med i facket och då kan jag inte hjälpa dem. De har blivit blåsta.
Tanken är att de som får lönebidrag får det av ett skäl.
– Ibland har de inte kapacitet att jobba hundra procent. Men ägarna på restaurangerna kräver att de jobbar 110 procent. I min värld är detta system bara till för att det ska se schyst ut i statistiken. Som att folk har schysta jobb. I stället blir de utnyttjade och lurade på pengar.
Mats Kjellberg har utverkat pengar till de medlemmar som kontaktat honom.
– Men det som oroar mig är att arbetsförmedlingen skickar ut nya personer med lönebidrag till samma oseriösa arbetsgivare gång på gång.

Karolina och Linda – lönebidragare i över 10 år

 

Karolina har varit anställd med lönebidrag sedan 1994.
– Det är inget fel på mig egentligen, jag tycker att arbetsgivaren borde anställa mig.
Karolina härdar ut eftersom hon tycker att det är bättre att ha ett jobb än att vara arbetslös, men hon tycker att stämningen på arbetsplatsen är dålig.
– Så länge jag har ett jobb får jag stå ut, säger Karolina.
Hon hinner inte med jobbet på de timmar hon har avtalad arbetstid. Därför jobbar hon mellan en halvtimme till en timme mer varje dag utan ersättning.
– Men jag orkar inte hålla på och tjafsa om ersättning för dessa timmar.

Linda är anställd med lönebidrag sedan 1999. Sedan dess har restaurangen bytt ägare flera gånger. På anställnings­beviset står restaurangbiträde, men Linda jobbar som kock.
– Jag har mindre lön än vad jag ska ha både som kock och restaurang­biträde. Jag har bett om att få en vanlig anställning, men arbetsgivaren vill inte det. Om jag inte fått löne­bidrag hade jag blivit av med jobbet.
Linda får jobba mellan 2,5 – 5 ­timmar mer än avtalat varje vecka ­
utan betalt.
– Nu vill arbetsgivaren att jag ska jobba kväll, men jag är orolig för att jag inte får rätt lön. Det känns som att det får kosta så lite som möjligt att ha mig anställd.
Linda tycker att hon efter många års anställning borde ha visat vad hon går för.
–Jag känner mig inte värd någonting.

Karolina och Linda heter egentligen något annat, men de är rädda att förlora jobben om de medverkar med sina egna namn.

Det här är lönebidrag

Arbetsgivaren anställer en person med nedsatt arbetsförmåga. För detta kompenseras arbetsgivaren ekonomiskt genom lönebidrag. I vissa fall kan lönebidrag också lämnas för en person som redan är anställd och som har nedsatt arbetsförmåga.
Lönebidrag får lämnas vid en ny­anställning eller när någon som haft hel eller ­tids­begränsad sjukersättning eller ­aktivitetsersättning återgår i arbete.
Den som anställs ska ha lön och andra anställningsformer som följer eller är ­likvärdiga med kollektivavtal i branschen.
Saknas kollektivavtal ska arbetsgivaren kunna visa papper på att den anställde omfattas av ett likvärdigt försäkringsskydd.
Bidraget får lämnas i som längst fyra år.
Arbetsförmedlingen ska följa upp att överenskommelsen mellan arbetstagaren och arbetsgivaren efterlevs.
Källa: Arbetsförmedlingen

 

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter försäkring

Hon fick 40 000 för gammal skada

För tio år sedan skar kocken Jackie Lenander av en sena i ena tummen. Nyligen fick hon drygt 40 000 kronor från arbetsskadeförsäkringen.

Publicerad 29 juni 2021
Hon fick 40 000 för gammal skada
Jackie Lenander fick en arbetsskada på tummen på sin tidigare arbetsplats. På vänster tumme syns två små ärr från skärskadan. Foto: Daniel Nilsson

Om försäkringen

  • Den som drabbas av en arbetsskada, till exempel genom en olycka, kan få ersättning från Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada, TFA. Den gäller för alla anställda på en arbetsplats med kollektivavtal.
  • Försäkringen administreras av Afa Försäkring. TFA kompletterar den lagstadgade arbetsskadeförsäkringen som alla anställda omfattas av, och som administreras av Försäkringskassan.
  • TFA kan lämna ersättning bland annat för inkomstförlust, kostnader, sveda och värk, ärr och medicinsk invaliditet.

År 2011 jobbade Jackie Lenander som kock på Casino Cosmopol i Malmö. En dag när hon skulle putsa ryggbiff slant hon med kniven och råkade skära av en sena i vänster tumme.
Det resulterade i en lång sjukskrivning, rehabilitering och nedsatt rörlighet. Trots det, och trots att Jackie haft många fackliga uppdrag, däribland försäkringsinformatör, anmälde hon inte sin skada till Afa Försäkring.
– Det är på något sätt så att alla skador är viktigare än sina egna. Dessutom hade jag flyttat och hade inte kvar alla papper, säger Jackie.

Preskriptionstiden för skadeersättning i arbetsskadeförsäkringen är tio år.
När den gränsen närmade sig bestämde sig Jackie till slut för att göra en anmälan.
– Jag hade det i bakhuvudet, att jag skulle fixa det innan tiden gått ut.

Det lönar sig verkligen att anmäla, och det var mycket enklare än jag trodde.

Jackie Lenander. Foto: Daniel Nilsson

Hon skickade in läkarintyg, bilder och filmer på problemen hon har med den skadade tummen i dag, och arbetsgivaren bekräftade att skadan var orsakad av arbetet.

Efter ett tag kom svaret från Afa Försäkring: hon har rätt till 40 500 kronor i ersättning. Bland annat bedömer Afa att Jackie fått två procents invaliditet på grund av skadan.

– Jag trodde att jag kanske skulle få en liten peng för ärrbildningen, men det är ju jättemycket pengar! Det lönar sig verkligen att anmäla, och det var mycket enklare än jag trodde, säger Jackie.

Så här anmäler du

Du gör själv din anmälan till Afa Försäkring.
Enklast är att göra det på afaforsakring.se där du loggar in på Mina sidor med Bank-ID.
Här fyller du i alla uppgifter om din arbetsskada och bifogar eventuella intyg.
Din arbetsgivare måste sedan bekräfta din anställning. Det kan ske digitalt eller via brev.
Handläggningstiden varierar, men målet är beslut inom 30 dagar. Det går också att anmäla via pappersblankett.

För att få fram de saknade sjuk- och läkarintygen vände hon sig till Försäkringskassan.
Förutom en mindre kostnad på 50 kronor för att få pappren utskrivna, var det inga problem alls, berättar Jackie.

Även från Afa Försäkring fick hon bra hjälp.
– De har varit jättebra och hjälpsamma, svarat snabbt på mina frågor.

Hon vill nu uppmana alla att anmäla sina arbetsskador.
– Anmäl! Det kan vara jättemycket pengar du har rätt till.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter LÄTTNADER

Alkoholstoppet tas bort

Nu kom det efterlängtade beskedet – från den 1 juli får restaurangerna ha öppet lika länge som vanligt. Det blir också tillåtet med fler gäster per sällskap.

Publicerad 28 juni 2021
Alkoholstoppet tas bort
Snart blir det tillåtet att servera alkohol efter 22.30 igen. Foto: Colourbox

Alkoholstoppet för serveringsställen tas bort den 1 juli. Det berättade övergångsregeringen och Folkhälsomyndigheten under en pressträff på måndagen.

Det är den höga vaccinationsgraden gör att Sverige kan öppnas enligt den plan som tidigare presenterats. Lättnaderna som nu presenterats ingår i steg två av planen.

På uteserveringar slopas begränsningen av storlek på sällskap helt från den 1 juli. Inomhus blir det tillåtet att servera åtta personer, i stället för dagens fyra.

Men det är fortfarande sittande servering och avstånd mellan borden som gäller. Anledningen är att man vill se hur det går innan de sista restriktionerna tas bort, för att undvika att det blir ett bakslag.

Malin Ackholt, förbundsordförande för Hotell- och restaurangfacket, hade hoppats på fler lättnader.

– Dagens besked är glädjande, men det är synd att det finns restriktioner kvar. De som inte har utomhusaktiviteter är fortfarande mer drabbade, säger Malin Ackholt.

När det gäller privata träffar är rådet att umgås utomhus och i mindre grupper. Butiker har kvar sina begränsningar för hur många som får vara i lokalen samtidigt.

Ingår i temat: Coronakrisen 140 artiklar

Alla artiklar i temat (137 till)
Nyheter tävling

Han ska få löken att glänsa i Årets kock

William Brittsjö från restaurang Ricordi var en av åtta som tog sig till final i Årets kock efter två hektiska tävlingsdagar.

Publicerad 22 juni 2021
Han ska få löken att glänsa i Årets kock
En av William Brittsjös favoritråvaror, gul lök, är också årets huvudråvara i finalen. Foto: Mostphotos, Privat

Åtta kockar ska göra upp om titeln Årets kock 2021 den 16 september. En av dem är du, grattis!
– Tack! Det är kul.

Hur var det att tävla?
– Det var extremt hård konkurrens, men det är bara att kämpa på. Dag två var det noll-noll igen, och då ger man allt.

Nu är det löken som ska skina, det är kul.

Hur förbereder du dig för finalen?
– Det handlar om att man inte vet vad som komma skall. Man tittar på föregående år och utgår från det.
Det gäller att utvidga sin bredd som matlagare. Man får utgå från sig själv och vad man gillar att laga. Vi vet ju huvudråvaran, gul lök. Det är en av mina favoritråvaror. Nu är det löken som ska skina, det är kul.

Huvudråvaran är känd, men mycket är en överraskning. Hur tänker du kring det?
– Råvarukorgen får man reda på samma dag, och så får man lite tid att förbereda sig.
Utmaningen är att man inte har någon exakt logistikkänsla när man inte hunnit träna på en rätt, så man får gå på magkänsla.

Vad hoppas du på för råvaror?
– Jag är ju göteborgare så skaldjur vore jättehärligt. Eller lamm, det gillar jag.

Finalisterna till Årets kock 2021, med William Brittsjö som tvåa från höger.

Vilka egenskaper är bra att ha när man tävlar i matlagning?
– I grund och botten handlar det om att vara smaksäker. Det är bra att vara stabil mentalt om något går fel.
Framför allt är det jätteviktigt att man tycker det är kul, annars klarar man inte av den träning som krävs.
Jag går all in i år och tror på den maten jag lagar och anpassar den utifrån tävlingen.

Jag gillar känslan av att vara underdog.

Här är William

Namn: William Brittsjö
Ålder: 22 år.
Från: Göteborg.
Arbetsplats: Ricordi, Stockholm.

Du är ung, bara 22 år. Du tävlar mot kockar med större erfarenhet.
– Ålder är bara en siffra. Det gäller att vara förberedd, skapa sig rätt förutsättningar och laga mat som man själv tror på samt ha lite flyt med domarna.
Men jag gillar känslan av att vara underdog, då slipper man den värsta pressen.

Är du nervös?
– Ja, det är klart man är. Jag har drömt om det här i så många år.
Det är en utmaning, men det ska inte vara lätt att vinna Årets kock. Det gäller att laga så god mat man bara kan.

Fråga om jobbet.
106
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här