Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Så utnyttjas lönebidragarna

Lurad på lönen, hotad och ivägkörd. Så slutade Peters anställning med lönebidrag. Han är inte ensam om att råka illa ut. Allt fler arbetsgivare utnyttjar bidragssystemet och de anställda maximalt.

Publicerad 28 juni 2011
Så utnyttjas lönebidragarna
Peter blev lurad på pengar och illa behandlad när han var anställd med lönebidrag. Bilden är arrangerad.

Mer än 46 000 personer är anställda med lönebidrag. Det är arbetsförmedlingarna som ska kontrollera att de har det bra på arbetsplatserna, men ofta är kontrollerna obefintliga visar ­Hotellrevyns granskning. I flera fall som tidningen tittat närmare på står det klart att de anställda utnyttjas och ibland luras på lön.
Antalet medlemmar med bidragsanställningar som hör av sig till HRF för att de ­behandlas illa av sin arbetsgivare, har ökat på sista tiden uppger flera av förbundets ombudsmän. ­Likaså gäller ­antalet ­ärenden där de inte fått den lön de utlovats. I flera fall har arbetsgivaren behållit mellan­skillnaden mellan utlovad lön och den faktiska betydligt lägre lön som medlemmarna har fått. Först sedan medlemmarna har kontaktat facket har de fått hjälp att få ut sina pengar.

Peter är en av dem som drabbats. Han har varit anställd som kock på en ­restaurang i en mellanstor svensk stad i två år. Peter är inte hans riktiga namn, han vill vara anonym eftersom han hotats av sin arbetsgivare. Han beskriver sin tid på arbetsplatsen som ett helvete. Lönen har uteblivit och han har tvingats jobba övertid utan ersättning. Inte heller har han beviljats semester under sina år på restaurangen.
Hösten 2010 skadade han sig och blev sjukskriven.
– Under sjukskrivningen ringde arbetsgivaren och sa att jag inte var välkommen tillbaka. Då tog jag kontakt med facket, berättar Peter.
När han kom tillbaka efter sin sjukskrivning blev han hotad och förnedrad av ­arbetsgivaren. Han och familjen har därefter mått väldigt dåligt.  Av facket fick han rådet att skriva in sig på ­arbetsförmedlingen igen.
– Jag meddelade att de skulle stoppa bidraget för mig som gick till min arbetsgivare eftersom jag inte var välkommen på arbetsplatsen längre.
Trots att han påtalade detta vid flera tillfällen fortsatte arbetsförmedlingen att betala ut bidrag till arbetsgivaren.
– Arbetsgivaren ljög och sa att jag visst var där men så var det ju inte.
På arbetsplatsen finns flera anställda med bidrag och också sådana som jobbar svart. När Peter kontaktade facket hotade arbetsgivaren med att döda honom. Han blev misshandlad av arbetsgivaren och gjorde en polisanmälan, men polisen lade ner utredningen. Nu är han väldigt rädd och fortfarande sjukskriven. Han ­vågar inte gå tillbaka till arbetsplatsen. Han är fysisk och psykiskt nedbruten.
– Arbets­givaren har blivit bidrags­tagare, i stället för ­arbetstagarna. Det är inte bra. Den som tjänar mest på bidragsanställningar är arbetsgivaren. De som ­jobbar blir utnyttjade och mår psykiskt dåligt, säger Peter.

Arbetsförmedlingen har så sent som i februari i år tilldömt en person med lönebidrag skadestånd eftersom arbets­platsen som de hänvisat en arbets­sökande till, saknade kollektivavtal eller mot­svarande försäkringsskydd. Det står också i deras egen information på hemsidan att de ska kontrollera hur den anställde med ­löne­bidrag har det på arbetsplatsen.
Kenneth Isacsson är handläggare och sakkunnig i frågor som rör lönebidrag på Arbetsförmedlingen. Han säger att varje handläggare ska kontrollera arbetsgivaren både före och efter det att en person med lönebidrag anställs.
– Både lämpligheten i arbetsmiljön och hos arbetsgivaren kontrolleras. Om kollektiv­avtal eller hängavtal saknas ska likvärdiga villkor finnas. Handläggaren ska också kontrollera om arbetsgivaren har skatteskulder eller betalningsanmärkningar. Har den kontrollen inte gjorts har man hanterat ärendet fel, säger Kenneth Isacsson.

I dag omfattas drygt 46 000 personer av lönebidrag och 16 000 av trygghets­anställningar av olika slag. Totalt omfattas ungefär 62 000 av sådana anställningar och den siffran har legat konstant under senaste åren.
– Tanken med löne­bidrag är att få ut funktionsnedsatta på arbetsmarknaden. Lönebidraget ska kompensera den nedsatta förmågan. En arbetsgivare kanske måste anställa två för att få ett jobb gjort, säger Kenneth ­Isacsson.
Dock finns ingen kvotering för hur många lönebidragare en ­arbetsgivare får ha på en ­arbetsplats.
– Ungefär tio procent av dessa anställningar leder till anställningar som är ­osubventionerade, säger Kenneth Isacsson.

Eva-Lotta Ramberg är förbunds­jurist på HRF. Hon anser inte att arbets­förmedlingens kontroller fungerar.
– Ofta tycks det handla om att arbetsgivarna vill betala så lite som möjligt för utfört arbete, säger hon.
Hon menar att ett stort problem är att många får lönen kontant utan ett kvitto där de undertecknat att de tagit emot ­pengarna.
– Utan anställningsbevis, lönespecifikation eller lönekvitto, bankkontoutdrag eller vittnen vid överlämnandet av lönen så blir det än svårare att bevisa om eller vilken lön som utbetalats eller för den delen hur många arbetade timmar som gjorts, säger Eva-Lotta Ramberg.
Hon tillägger att allt för många inte heller får någon kontrolluppgift och om de får det så stämmer den sällan.
– Arbetsförmedlingen gör inte något då problem uppstår. Det är facket som tvistar, förhandlar, söker i konkurs och sedan ansöker om lönegaranti hos ­konkursförvaltaren. Jag har aldrig träffat på en medlem som fått hjälp av arbetsförmedlingen då han eller hon inte behandlats bra på sin arbetsplats. Är man då inte medlem i facket riskerar man anställningen och innestående löne-  och semester­förmåner, säger Eva-Lotta ­Ramberg.
Hon rekommenderar alla som ska ut i arbete med bidrag från ­arbetsförmedlingen att de ska fråga förmedlingen om facket fått ansökan och »godkänt« ­platsen.
– För då finns i vart fall kollektiv­avtal och försäkringar. Om inte detta gjorts bör man ifrågasätta placeringen hos just det företaget. Och får du inte anställningsbevis, ­lönespecifikationer ­eller rätt lön vänta inte, är du medlem så vänd dig till facket så snart som möjligt.

Mats Kjellberg arbetar som ombudsman på HRF:s avdelning i Göteborg. Han märker att systemet med löne­bidragare går ut över arbetstagarna.
– Det händer att vi får in papper på att en medlem ska få 20 000 kronor i lön och allt ser frid och fröjd ut. Sedan hör ­medlemmen av sig till mig och det visar det sig att medlemmen bara får 14 000 kronor. Arbetsgivarna går plus på att utnyttja de anställda, säger Mats Kjellberg.
Han har upptäckt fem sådana fall under senaste halvåret.
– Ett annat problem är att de skickar medlemmar till arbetsplatser som vi gett avslag till. Om de sedan inte blir schyst behandlade hör de av sig till handläggarna på arbetsförmedlingen som inte gör något. Många är inte med i facket och då kan jag inte hjälpa dem. De har blivit blåsta.
Tanken är att de som får lönebidrag får det av ett skäl.
– Ibland har de inte kapacitet att jobba hundra procent. Men ägarna på restaurangerna kräver att de jobbar 110 procent. I min värld är detta system bara till för att det ska se schyst ut i statistiken. Som att folk har schysta jobb. I stället blir de utnyttjade och lurade på pengar.
Mats Kjellberg har utverkat pengar till de medlemmar som kontaktat honom.
– Men det som oroar mig är att arbetsförmedlingen skickar ut nya personer med lönebidrag till samma oseriösa arbetsgivare gång på gång.

Karolina och Linda – lönebidragare i över 10 år

 

Karolina har varit anställd med lönebidrag sedan 1994.
– Det är inget fel på mig egentligen, jag tycker att arbetsgivaren borde anställa mig.
Karolina härdar ut eftersom hon tycker att det är bättre att ha ett jobb än att vara arbetslös, men hon tycker att stämningen på arbetsplatsen är dålig.
– Så länge jag har ett jobb får jag stå ut, säger Karolina.
Hon hinner inte med jobbet på de timmar hon har avtalad arbetstid. Därför jobbar hon mellan en halvtimme till en timme mer varje dag utan ersättning.
– Men jag orkar inte hålla på och tjafsa om ersättning för dessa timmar.

Linda är anställd med lönebidrag sedan 1999. Sedan dess har restaurangen bytt ägare flera gånger. På anställnings­beviset står restaurangbiträde, men Linda jobbar som kock.
– Jag har mindre lön än vad jag ska ha både som kock och restaurang­biträde. Jag har bett om att få en vanlig anställning, men arbetsgivaren vill inte det. Om jag inte fått löne­bidrag hade jag blivit av med jobbet.
Linda får jobba mellan 2,5 – 5 ­timmar mer än avtalat varje vecka ­
utan betalt.
– Nu vill arbetsgivaren att jag ska jobba kväll, men jag är orolig för att jag inte får rätt lön. Det känns som att det får kosta så lite som möjligt att ha mig anställd.
Linda tycker att hon efter många års anställning borde ha visat vad hon går för.
–Jag känner mig inte värd någonting.

Karolina och Linda heter egentligen något annat, men de är rädda att förlora jobben om de medverkar med sina egna namn.

Det här är lönebidrag

Arbetsgivaren anställer en person med nedsatt arbetsförmåga. För detta kompenseras arbetsgivaren ekonomiskt genom lönebidrag. I vissa fall kan lönebidrag också lämnas för en person som redan är anställd och som har nedsatt arbetsförmåga.
Lönebidrag får lämnas vid en ny­anställning eller när någon som haft hel eller ­tids­begränsad sjukersättning eller ­aktivitetsersättning återgår i arbete.
Den som anställs ska ha lön och andra anställningsformer som följer eller är ­likvärdiga med kollektivavtal i branschen.
Saknas kollektivavtal ska arbetsgivaren kunna visa papper på att den anställde omfattas av ett likvärdigt försäkringsskydd.
Bidraget får lämnas i som längst fyra år.
Arbetsförmedlingen ska följa upp att överenskommelsen mellan arbetstagaren och arbetsgivaren efterlevs.
Källa: Arbetsförmedlingen

 

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter CORONAKRISEN

LO vill ha vaccin till branschfolk

Riskgrupper och vårdanställda först. Näst på tur för vaccin borde de som jobbar i kontaktnära yrken stå, som hotell- och restauranganställda. Det menar LO i ett förslag.

Publicerad 15 januari 2021 Kommentera
LO vill ha vaccin till branschfolk
LO vill att anställda i kontaktnära yrken ska få vaccin när de prioriterade grupperna har vaccinerats. Foto: Colourbox

LO har presenterat ett förslag till åtgärdsprogram för att hindra smittspridning och få bukt med arbetslösheten i pandemins spår.

Bland annat föreslår man att de som jobbar i kontaktnära yrken ska stå på tur när de prioriterade grupperna fått sitt vaccin.

Therese Guovelin
Therese Guovelin. Foto: LO

Flera andra förslag tar tydligt sikte på det tuffa läget för hotell- och restaurangbranschen.
– Hela den näringen är ju oerhört hårt drabbad. Förutom att gäst- och kundunderlaget har försvunnit så har branschen drabbats av fler och fler rekommendationer och restriktioner, säger Therese Guovelin, LO:s vice ordförande.

Hon menar att samhället inte har råd att låta en så viktig bransch gå under.
– Det skulle vara katastrof om man skulle behöva börja om från början. År efter år har omsättningen ökat, och det är en oerhört viktig bransch för sysselsättningen. Är det någonstans man kan skapa jobb snabbt är det inom hotell och restaurang.

Några av LO:s förslag

  • Rätt att få covid-19 klassad som arbetsskada om man smittas på jobbet.
  • Prioriterad vaccinering för anställda i kontaktnära yrken.
  • Hyressubventioner riktade till företag.
  • Riktat omställningsstöd.
  • Ekonomiska bidrag vid betydande regelförändringar.
  • Möjlighet till heltidspermittering.
  • Krav på kollektivavtal för att korttidspermittera.
  • Statligt stöd för kompetensutveckling och validering.
  • Ekonomiskt tillskott till de värst drabbade a-kassorna.

Bland annat föreslår LO att regeringen går in med hyressubventioner och ekonomiskt stöd ”vid betydande regelförändringar så som inskränkning av alkoholförsäljning”.

Arbetslösheten är en annan viktig fråga för LO. Många har förlorat sina jobb när verksamheter tvingas dra ned på öppettider eller till och med stänga. Bland annat vill man att regeringen skjuter till medel så att den som saknar gymnasieutbildning får möjlighet att utbilda sig, med rimlig ersättning. Dessutom vill LO att företag ges möjlighet att korttidspermittera på heltid.

– Företagen måste kunna övervintra och behålla sin personal. Det är inte så enkelt att stänga och sedan starta igen när det vänder, säger Therese Guovelin.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter Alkoholstopp

HRF kräver besked från regeringen

I morse meddelade regeringen att förbudet mot alkoholförsäljning efter klockan 20 förlängs. Nu kräver HRF besked om riktade stöd till branschen.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
HRF kräver besked från regeringen
HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt kräver besked om riktade stöd till branschen. Foto: Colourbox, Peter Jönsson

Vid jul skärptes förbudet mot alkoholförsäljning. I stället för den tidigare restriktionen som satte stopp vid klockan 22 blev det nu klockan 20 som gällde. Den nya begränsningen skulle gälla till och med den 15 januari, men förlängs alltså med nio dagar.

– Det är besvärande att regeringen inte kan lämna besked tidigare, när man ändå har gjort bedömningen att smittläget är oförändrat, säger Malin Ackholt, ordförande för Hotell- och restaurangfacket.

Hon anser att besöksnäringen drabbas orimligt hårt av restriktioner.
– I synnerhet som man inte kunnat visa att den är drivande i smittspridningen. Vi har ställt frågor om det, men inte fått några svar.

Redan före jul utlovades att kompensation skulle komma. Enligt Malin Ackholt väntar branschen fortfarande.

– Det är snart en månad sedan man sade det. Och förutom ökade möjligheter att korttidspermittera har man inte lämnat några besked. Vi har haft ett besvärligt läge i snart elva månader. Det finns inga marginaler längre. Våra medlemmar behöver åtgärder som ger rimlighet och förutsägbarhet för både företag och anställda.

Ingår i temat: Coronakrisen 110 artiklar

Alla artiklar i temat (107 till)
Ur temat Avtal 2020
Nyheter AVTAL 2020

Fyra avtal kvar att förhandla

Vid årsskiftet skulle de 20 centrala kollektivavtalen vara klara. Men för fyra avtal fortsätter förhandlingarna under 2021. HRF:s avtalssekreterare Per Persson tror att de snart är i hamn.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
Fyra avtal kvar att förhandla
Under januari kommer de sista avtalen bli klara, tror Per Persson, HRF:s avtalssekreterare. Foto: Colourbox, Mostphotos
Per Persson
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

I eftermiddag fortsätter HRF förhandlingarna om två kollektivavtal – Almega nöje och Almega bowling.
– Det vi diskuterar just nu är avräkningen till tjänstepensionen. Almega vill inte räkna som vi gjort i andra avtal, säger HRF:s avtalssekreterare Per Persson.

Kvar på förhandlingsbordet finns även cateringavtalet med Flygarbetsgivarna.
– Där är det bara detaljer kvar så det borde vi sy ihop nästa vecka. Jag tror och hoppas att alla avtal kommer att vara på plats under januari.

Men inte ens när man är överens om siffrorna är avtalsrörelsen över. Då återstår att sprida avtalen och diskussioner i de olika arbetsgrupper som tillsatts för att lösa vissa frågor.
– Det är det som är charmen, att det håller på hela tiden. Riksavtalen är dessutom bara bottenplattan. Jag hoppas att förtroendevalda och ombudsmän fortsätter att förhandla ännu bättre överenskommelser lokalt, säger Per Persson.

Det fjärde avtalet som återstår är Almega bingo. Där inleds förhandlingar nästa vecka.

Ingår i temat: Avtal 2020 32 artiklar

Alla artiklar i temat (29 till)
Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här